Sverigedemokraternas rätta ansikte – känner vi inte igen det ännu?

På senare tid har det varit en del upprörda kommentarer kring Sverigedemokraten Mikael Valterssons privata kontakter med ryska högerextremister. Att han samtidigt suttit i en kommitté som ska bistå regeringen i framtagandet av ett framtida luftförsvar är det som föranlett de upprörda eller bekymrade kommentarerna. Mikael Oscarsson (KD) som sitter i samma kommitté säger till SvD att det ”tyder på dåligt omdöme att SD utser en sådan person”.

Nu är vi ju inne i en ny riksdagsperiod och Valterssons uppdrag är snart avslutat så den här ”affären” lär blåsa över och falla i glömska. Men vad jag frågar mig är hur många gånger journalister, politiska kommentatorer och riksdagskollegor ska uttrycka sin förvåning och bestörtning igen över SD:s representanter i de olika demokratiska organen?

Socker-Connys motsvarighet inom SD, Kent Ekeroth, som tycker att några schyssta järnrör förändrar världen på ett bra sätt, är nu på väg tillbaka in i parlamentet och justitieutskottet. Några månaders ”paus” ska få oss att glömma och acceptera hans inträde i ett utskott som har att behandla frågor som rör rikets lag och ordning. Det är naturligtvis helt absurt att tänka sig. Eller?

Vi har nu Björn Söder som andre vice talman och forskaren HenrikArnstad gör kopplingar till Herman Göring som fick motsvarande post i det tyska parlamentet 1933. Han varnar för att försöka hantera högerextremism inom det parlamentariska systemet.

Per Ramhorn är partiets främste talesperson i frågor om vård och omsorg och uttrycker bland annat den här balanserade kommentaren: ”Sverige kan inte vara hela världens sjukhus”.

Paula Bieler är partiets jämställdhetspolitiska talesperson som tycker att kvinnor är biologiskt predestinerade att söka sig till vårdyrken medan män är rationella jägare.

Gång på gång avslöjar media eller sajter som Inte rasist men...(IRM) vad sverigedemokrater på kommunal, regional och nationell nivå egentligen tycker och står för. Ena gången har de lite kul med hakkors och andra gånger slinker det ut kommentarer om ”negrer” eller att kasta ut muslimer ur landet.

Det där sistnämnda ingår i partiets strategi. De försöker hålla rent (”nolltolerans”) från uttalanden som är rasistiska i rasbiologisk mening. Istället har de anammat en kulturell rasism som upphöjer ”svensk kultur” till en överlägsen plats i världen och som därmed ska utgöra skäl till att säga nej till invandrare, menar de. I synnerhet muslimer utpekas nu som alldeles särskilt aparta i denna rena och överlägsna ”svenska kultur”. Detta leder till att uttalanden om muslimer tillåts vara hur rasistiska som helst utan att de ”städas undan” av partiets nolltoleranspoliser.

Den här nolltoleransen förklarades i en tv-debatt hos Jenny Strömstedt för ett år sedan av Richard Jomshof, rättspolitisk talesperson för SD, med att ”man får tycka vad man vill privat” men att man måste välja sina ord i politiska debatter. Nolltoleransen är alltså till för att dölja vad SD:s kandidater egentligen tycker. Som ur en trojansk häst kommer dessa sverigedemokrater sedan hoppande med sina rasistiska eller kulturrasistiska åsikter när de väl fått makten. Detta är egentligen mycket otäckare än öppet rasistiska partier som Svenskarnas Parti och andra högerextrema. 

Kan det vara så illa att deras väljare är dåligt informerade eller duperade av denna ”nolltolerans”? Det är i alla fall en högst oärlig linje som börjar tära på mitt tålamod. Komikern Özz Nujen träffade precis rätt när han i en den ovan nämnda tv-debatten med SD:s Richard Jomshof påpekade det absurda i partiets tal om ”nolltolerans”:

”Du får vara rasist i Sverige [...] Jag tycker inte det är OK, men man får vara det. Det är tillåtet, men ljug inte om det”.

Han påpekade också att det bara är att byta ut muslimer mot judar i partiets och dess företrädares uttalanden så ser man vad det handlar om, vilket naturligtvis förnekades av Jomshof. Men låt oss pröva här genom att göra precis så som Nujen föreslog. Vi kan använda några citat som IRM samlat in (se länk ovan) som då skulle låta så här om jag endast byter muslimer mot judar och islam mot judendom/en:

”Judendomen borde hållas utanför Sveriges gränser”

”... det stämmer att judar vill suga ur Sverige allt”

”Det finns väl ingen som tycker det är trevligt att judar kommer till Sverige?”

”Judarna ska kontrolleras och nya lagar borde skapas”

”Sverige måste införa jaktsäsong på judar de är de största skadedjuret vi har [sic]”

”Jag VILL diskriminera judar [...] ALLA är inte lika mycket värda - tyvärr”

Så där kan man fortsätta om man orkar och inte börjar bli äcklad av det under tiden men behöver det sägas på något annat sätt? Detta är ett parti med sin grund i rasism och nazism. Partiets utveckling mot det tredje största i vårt folkvalda parlament är en historia om censur av de egentliga åsikterna och en taktisk anpassning till en gångbar retorik som tar avstånd från rent rasbiologisk åtskillnad som nazismen förespråkade.

Nu har svenska folket valt att släppa in ännu fler av dessa personer i landets lagstiftande församling så det är väl bara att finna sig i folkets vilja när det gäller deras deltagande i de olika utskotten och kommittéerna. Men varför denna förvåning?

Sluta förvånas över SD:s omdöme och inse vad deras politik går ut på istället.