Läste i ett
nummer av resemagasinet Vagabond (hittar inte artikeln på nätet dock) att
Fritidsresor lagt ned sina tågcharterresor. Tidigare har även Vingresor lagt ned sin tågcharterprodukt. Det är för dyrt och krångligt tycker resenärerna.
Bland annat
är bristen på direktvagnar till kontinenten ett skäl. Stockholm-Berlin lades
ned för ett antal år sedan och Stockholm-Hamburg redan på 1990-talets slut om
jag inte minns fel. Häromåret var det dags även för SJ att lägga ned
direktvagnen Malmö-Berlin. Visserligen har Veolia tagit över linjen men det är
oklart när de tänker låta folk åka på den. Just nu går den inte. På deras
hemsida får vi inte veta mer än att de återkommer med besked när de tänker
starta linjen igen. Möjligen tar de samma beslut som SJ, det vill säga att linjen
inte är lönsam.
Det här är en långtgående utveckling som
strider lite mot all logik egentligen med tanke på den förment ökande
medvetenheten om klimathotet och mot alla de fagra orden om tågsatsningar.
Det strider
dessutom mot de övergripande mål som transportsystemet ska hjälpa till att nå.
Regeringen klargjorde dessa bland annat i sin stora proposition i ämnet 2008/09:35.
Nämligen att:
”Regeringens
övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb
i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en
grundförutsättning
för att bedriva företagsverksamhet och att åstadkomma en långsiktigt
hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regioners möjlighet att behålla
och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande
transporter och kommunikationer”.
Samt dessutom att:
”Det finns behov av
ett transportsystem som hanterar klimatutmaningen och samtidigt bidrar till en
samhällsutveckling med hållbar tillväxt. Resor och transporter ska underlätta
vardagen
för människor och företag och utgöra hållbara klimatsäkra transportlösningar”.
Jag har jobbat i resebranschen i många år och
minns hur jag bokade många resor med tåg till kontinenten. I synnerhet till
Tyskland dit man kunde komma med de direkta sovvagnarna från Stockholm. Numera
alltså inte ens ifrån Malmö.
Det var inte
heller då (vi pratar 80-tal) särskilt stor skillnad i pris. Jag försökte själv
ta mig och min familj med tåg från Paris häromåret men det blev så vansinnigt
dyrt (och många byten) att det blev billigare att övernatta 2 nätter på hotell
och köpa nya flygbiljetter (vi hade missat ett plan). Nu beror skillnaden till
viss del på att flygresor blivit billigare men jag köper inte helt den
förklaringen. En annan orsak, misstänker jag starkt, är det lapptäcke av
operatörer som en resenär tar sig igenom på en resa genom Sverige till
kontinenten. I detta har jag medhåll från den före detta moderatledaren Ulf
Adelsohn som fick kicken som GD för SJ för att han påtalat detta med
avregleringen av tågtrafiken som ett stort problem.
Ett problem
inte bara avseende priset alltså utan även kvaliteten på produkten. Det är stor
skillnad att ta sig från Stockholm till Hamburg genom att gå och lägga sig på
Stockholms central och vakna upp på Hamburgs centralstation mot att, som det är
idag, göra det med mellan 3 och 6 byten av tåg på vägen dit.
Det är en
sak (förvisso en bra sak) att bygga ny räls och nya snabbare tågtyper. Men det
är, enligt min mening, inte tillräckligt när själva helhetsprodukten för
resenären helt glöms bort. Ska ett bra miljöval kunna göras måste produkten
åtminstone vara i närheten av att svara mot moderna krav på komfort och service.
Tågresor till utlandet gör inte det i dagsläget. Det duger inte att stirra sig
blind på rälskvaliteten. Hela tågprodukten avgörs också av sådant som vilka
krav som ställs vid upphandlingar. Det är i sista hand där det avgörs om goda
miljöval blir realistiskt möjliga för folk som reser i affärer och nöje. Tills
dess ligger Fritidsresors tågcharter i träda och affärsresenärerna skrattar
högt om en tågresa till destinationen erbjuds.
Ulf Adelsohn
sätter fingret rätt på den ömma punkten när han säger att:
”uppdraget från
svenskarna är att ge bra service, medan uppdraget från regeringen bara är
lönsamhet”
... och det är inte bara ett svenskt problem. Jag har
i tidigare inlägg ställt frågan vad vi ska ha EU till. Detta är väl ett mycket
bra exempel på ett område där samarbete över gränserna skulle kunna göra
underverk.
Men dessvärre är kapitalets resa över dessa gränser en överordnad
prioritet. Det viktiga är inte att marknaden mättar behovet utan att den är
fri.