Militär utveckling
Det har varit tämligen knapphändigt med rapporter från
Ukraina på sista tiden men de senaste bulletinerna från OSSE vittnar om
fortsatta strider trots det avtal om eldupphör som undertecknades för snart en
månad sedan nu. Den senaste av dem från igår där det rapporrteras om granateld
kring Donetsk flygplats. Granat- och artillerield har också observerats i Luhansk
så sent som i torsdags.
Man kunde kanske förväntat sig att läget skulle ha lugnat
ned sig efter att en överenskommelse slöts nyligen att dra tillbaka tunga vapen
och skapa en 30 km djup demilitariserad buffertzon mellan separatisterna och de
ukrainska regeringsstyrkorna. Utländska
stridande ska också hållas borta från buffertzonen.
Uppgifterna om ryska reguljära förband har surrat envist i
media och i uttalanden från president Porosjenko, Carl Bildt och andra
västledare och Nato-företrädare under ett par veckor nu men det är fortfarande
väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att få konkreta bevis eller
preciserade uppgifter om vilka förband detta skulle röra sig om. Till dess måste
uppgifterna betraktas enbart som rykten eller anklagelser som inte kunnat
styrkas. Därmed inte sagt att det skulle vara en omöjlighet.
Däremot kan det beläggas att en USA-ledd stridsövning, Rapid Trident 14, just har genomförts i
trakten av Lviv. 1300 soldater från 15 länder, inklusive USA alltså, har ”fälttränat”
i Yavoriv på direkt begäran från den ukrainska militären och regeringen, enligt
de amerikanska europastyrkornas egen hemsida. Övningen avslutades bara för
några dagar sedan och måste i det läge som nu råder betraktas som tämligen
provokativ men på nämnda hemsida beskrivs den så här:
”The exercise is designed to promote regional
stability and security, strengthen international military partnerships and
foster trust while improving interoperability among NATO and partner nations”.
Huruvida övningen har stärkt Rysslands tillit till NATO och
därmed stärkt stabiliteten och säkerheten i regionen återstår att se men det
förefaller troligt att den åstadkommit det motsatta.
 |
| Nato i Ukraina |
Politisk utveckling
Ungefär samtidigt som president Porosjenko ratificerade
avtalet med EU 15 september skrevs också ett förslag till parlamentet som ska
ge viss självadministration för delar av Luhansk- och Donetsk-regionerna i
östra Ukraina. Lokala val föreslås den 9 november i år och förslaget innehåller
också garantier om tillåtelse att använda ryska språket (eller andra språk) i
vardagslivet och en form av amnesti för de som deltagit i ”händelserna” i
området. Det sistnämnda kan vara en viktig faktor medan det att tillåta att
folket talar ryska med varandra låter mer som en självklarhet än generöst. Men
det tyder ändå på en vilja att tillmötesgå Donbass på flera punkter och kan
vara en öppning mot vidare samtal åtminstone.
Den spricka mellan öst och väst som jag har skrivit om i tidigare
inlägg är något som ofta förbises i analyser av utvecklingen i Ukraina. Den
förekommer inte bara militärt och politiskt alltså utan är en vardagsrealitet
sedan långt tillbaka. Yaroslav Hrytsak, professor i historia vid Ukrainian
Catholic University, skriver i en artikel i Gazeta-po-ukrainsky
om hur splittrad nationen Ukraina är. Misstänksamhet mot folk från andra delar
av landet och stereotypt tänkande om varandra hindrar ett enande av landet,
menar han.
Hans utgångspunkt är en undersökning som gjordes redan efter
den orangea revolutionen (2004-5):
”The survey showed that in the case of the
West, one can really speak of one region. However, there was nothing like that
in Dnipropetrovsk, Donetsk and Kharkiv regions. Each one loved itself – and nobody
except the people from Donetsk loved Donetsk. A particularly strong dislike
existed between the people from Dnipropetrovsk and those from Donetsk”.
Han berättar också om sin egen erfarenhet bland annat när
han fem veckor före presidentvalet talade med människor i Dnipropetrovsk och
slogs av vilken respektlös attityd som de han talade med hade gentemot “Donetsk-folket”.
I Lviv, fortsätter han, har de flesta den uppfattningen att det ”riktiga Ukraina”
bara är där det talas ukrainska. Det finns alltså en utbredd misstänksamhet mot
de rysktalande regionerna och Donbass i synnerhet och befolkningen där känner
generellt ett klart ”utanförskap”. Den senaste tidens strider mot
regeringsstyrkorna lär dessutom ha spätt på denna känsla.
Professor Hrytsak tycker att den stereotypa inställningen som
människor i de olika landsändarna har sinsemellan bör lösas genom att
underlätta kontakter och förordar investeringar i vägar och järnvägar. Behovet
av detta kan jag själv intyga efter mitt besök i landet för en månad sedan.
Ukrainas inrikespolitiska problem är dock av än värre slag och korruptionen är
kanske det största problemet.
Porosjenko presenterade också för ungefär en vecka sedan en
färdplan för framtiden där ett reformpaket ska utrota korruptionen, hoppas han.
Makten ska decentraliseras och skattesystemet och säkerhetsorganisationen ska
reformeras är det tänkt. Finansieringen
har han dock bett om hjälp med och kräver en miljard euro extra från EU och
ungefär lika mycket i statsgarantier från USA.
Det parlamentsval som ska hållas i Ukraina kan bli en
våldsam historia. Tidigare i somras förbjöds kommunistpartiet, som i förra
parlamentsvalet fick 13 % av rösterna, och det varnades då för att beslutet
kunde öppna upp för fler förbud av partier. En farhåga som ser ut att besannas.
För några dagar sedan i Kiev protesterade medlemmar i partiet Volya mot att valkommissionen
vägrat att registrera deras kandidater inför valet. På banderoller varnade
demonstranterna för ett nytt majdan. Tongångar som har hörts lite här och var
på senare tid.
Parlamentsvalet är planerat till den 26 oktober. Jag hoppas
kunna återkomma med en liten genomgång av vilka partier som finns (kvar) att
välja för de ukrainska medborgarna.
PS) Den som är speciellt intresserad av att få dagliga
rapporter från Ukraina eller bara vill ”browsa” igenom vad som händer i de
olika regionerna kan jag rekommendera OSSE:s nyheter och pressmeddelanden som finns att
tillgå här (och går att prenumerera på).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar