Jag är i Ukraina och hälsar på min sambo som är där som observatör för OSSE och kommer att skriva några inlägg under resan som började i Lviv och fortsatt ned till Chernivtsi.
Enligt uppgifter från nyhetsbyråer ska en överenskommelse mellan Porosjenko och Putin ha träffats om ett eldupphör i östra Ukraina. Uppgiften förefaller rätt märklig eftersom Putin aldrig har erkänt någon del i den pågående konflikten i Ukraina och således knappast kan träffa några överenskommelser alls om eldupphör eller annat som direkt berör striderna på ukrainskt territorium. Ryssland har också mycket riktigt dementerat uppgifterna med just den här invändningen. Uppgiften tycks komma från ukrainska regeringskällor och kan därför mycket väl vara en ren lögn och en del av propagandakriget mot Ryssland eller åtminstone en väl vald tolkning av vad som sagts. Rapporter om artilleribeskjutning av Donetsk har nyligen släppts och ger i vart fall ingen indikation om att det skulle ligga någon sanning i påståendet om eldupphör.
Om det ändå skulle visa sig vara sant vore det naturligtvis en oerhörd lättnad inte minst för den civilbefolkning som nu är på flykt undan stridigheterna. FN har nyligen meddelat att minst en miljon människor är på flykt. 814000 i Ryssland och 260000 i Ukraina och ytterligare några tusen i andra länder. Att så många flytt till Ryssland har jag sett siffror på tidigare men de har varierat kraftigt i antal. Så om UNHCR denna gång har prickat rätt så sätter det Carl Bildts tweet om att folk i östra Ukraina "har flytt från gangstrarna" i ett nytt ljus.
Internflyktingarna i Ukraina lever för övrigt under en mycket speciell problematik som jag aldrig sett belysas i medier. Eftersom Kiev-regeringen aldrig officiellt erkänt att landet befinner sig i krigstillstånd utan istället säger sig ägna sig åt terroristbekämpning i öst så erkänns inte heller de ukrainska internflyktingarna någon officiell status som krigsflyktingar. De som har jobb i exempelvis Donetsk i centralregeringens tjänst är formellt i tjänst men eftersom myndigheterna förstår att de inte praktiskt omöjligen kan utföra sitt arbete betraktas de som arbetslösa och har en mycket oklar ställning ersättningsmässigt. Någon hjälp är alltså inte att vänta och rapporter från FN och OSSE har också påtalat den övergivenhet som många internflyktingar känner inför centralregeringens kallsinne eller möjligen oförmåga att stötta dem. De som kommer från östra Ukraina är också föremål för fördomar eller till och med öppen fientlighet av de som bor i väst dit flyktingarna måste bege sig för att vara säkra på att undkomma stridigheterna. Många här i västra Ukraina ifrågasätter varför de ska hjälpa dem som kommer när de ses som bråkmakare och anses ha startat fientligheterna. Inställningen mildras knappast heller av att unga män från väst kommer hem i kistor från fronten.
Det vore mycket intressant att höra vad de ukrainska flyktingarna i Ryssland har att säga om konflikten och hur de behandlas av de ryska myndigheterna. Kan det vara så att de tas emot på ett mycket öppnare och generösare vis? Mycket troligt, eftersom det finns politiska poäng för Ryssland med detta. Men vad Ukrainas regering bör tänka på är att det kommer en fred efter kriget(förhoppningsvis snart) och att om det då ska gå att åstadkomma något mer än en geografisk enhet för landet bör hela befolkningens väl och ve tillgodoses. Det är ju så nationell enighet, stabilitet och tilltro till centralregimen skapas. Eller har Porosjenko någon annan framtidsplan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar