Normaliseringen av Miljöpartiet

De stora morgondrakarnas ledare fortsätter att applådera Miljöpartiets ”normalisering”. Just så beskrivs partiets omvandling åtminstone i dagens SvD. Dock ondgör sig ledarskribenten över partiets Klimatpaket i MP:s budgetförslag, som fastslår att regeringen inte gör tillräckligt för att nå klimatmålen.

Ohederligt, tycker SvD och påstår att så ser verkligheten inte ut. Sverige är bäst i EU och de svenska utsläppen är små, globalt sett. Det kan noteras att det handlar relativa termer i förhållande till andra medan MP talar om i förhållande till vad som är nödvändigt.

Frågan är också vilken beskrivning av regeringens klimatpolitik som är mest verklighetsfrämmande? Om frågan ställs till exempelvis Riksrevisionen blir svaret givet. De har i en serie rapporter, under granskningsstrategin Hållbarutveckling – klimat, gett underkänt till regeringens klimatpolitik. 

Sverige har dessutom rasat på Climate Action Networks lista över länders klimatpolitik och fått svidande kritik för sitt agerande inom skogspolitiken.

Tal om hederlighet klingar också väldigt falskt i ljuset av exempelvis turerna kring FörbifartStockholm som har en mängd inslag som skulle behöva se mer av dagsljuset.

SvD-ledaren surar alltså över att Miljöpartiets ”normalisering” inte har flyttat partiets fokus från miljöfrågan. Helst skulle väl partiet ta bort ordet Miljö från partinamnet också så blev det bara Partiet som alla andra. Önsketänkandet är förstås att regeringen ska få köra på i vanliga hjulspår utan kritik så att allt kan vara som vanligt. 

Det där med normalisering är för övrigt lite skrämmande. I ordet ligger en uppfattning att avvikande åsikter från den strömlinjeformade mittfårans enkelriktade tänk bör motarbetas och nedkämpas. De stora morgontidningarnas ledarsidor för en ettrig kampanj för att bibehålla status quo nu när så många äntligen ”tänker rätt”. Det intressanta är att det övriga innehållet i dessa tidningar ofta framhåller motsägande verklighetsbilder. Vad gäller just SvD finns ju exempelvis Näringslivsdelens Andreas Cervenka men också krönikören Anna Laestadius Larsson som (också) i dagens nummer vågar höja rösten för högre priser för att dämpa vår okynneskonsumtion. 

Det är hoppingivande att normaliseringen inte har nått längre utanför ledarredaktionen än att det fortfarande finns plats för journalister med verklighetsförankring.