Gunilla Carlsson – arrogans och okunnighet i möte med palestinier

För några dagar sedan kom Gunilla Carlsson hem från de ockuperade palestinska territorierna (Gaza/Västbanken). Hennes budskap till svenska medier åtminstone gick ut på att palestinierna måste anstränga sig för att få till stånd fred annars kan biståndet dras in eller reduceras från svensk sida. Uttalandet är häpnadsväckande för den som följer konflikten Israel/Palestina. 

Hennes möten med unga palestinier för att, ”diskutera deras perspektiv på palestinska utvecklingsfrågor”, som det uttrycks på regeringens hemsida, tycks hon inte tagit mycket intryck av.

Detta går att läsa om i en intressant blogg-artikel där Rana, en av ungdomarna hon mötte i Gaza, berättar om det ointresse hon bemötte ungdomarna med och den pinsamma okunnighet hon visade prov på.

 

Palestiniernas huvudkrav för att förhandla är att sådana förhandlingar måste leda till en tvåstatslösning. De allra flesta är nog också överens om att Israel måste lämna de ockuperade territorierna och krypa tillbaka till gränserna före 1967. Den politik som bedrivs, i synnerhet bosättningspolitiken, visar att Israel inte har några som helst planer på det senare men de har dessutom allt oftare börjat avfärda en tvåstatslösning över huvud taget. En artikel i the Guardian samlar ihop den senare tidens uttalanden från officiell israelisk sida. Där framkommer sammanfattningsvis att:

Handelsminister Naftali Bennett vill annektera de ockuperade palestinska områdena som han förvisso inte betraktar ens som ockuperade utan som ”våra”. Han formulerar det så här: "The most important thing in the land of Israel is to build, build, build. It's important that there will be an Israeli presence everywhere.This land has been ours for 3,000 years. There was never a Palestinian state here and we were never occupiers. The house is ours and we are residents here, not the occupiers."

Vice utrikesministern Zeev Elkin i princip håller med Naftali Bennett

Vice försvarsministern Danny Danon hävdar att majoriteten av den israeliska regeringen är starka motståndare till en palestinsk stat och att en tvåstatslösning skulle komma att bli motarbetad och blockerad

 

Försvarsministern Moshe Ya’alon helt avfärdar det arabiska fredsinitiativet som medlaren John Kerry ansett vara en god grund att stå på inför fortsatta fredsförhandlingar

Elefantens fot*

 

Den femte största krigsmaktens i världen elefantfot lär alltså inte rubbas i första taget från det steg den tagit in i Västbanken och runt Gaza. Inte utan press från omvärlden. Så vad gör Gunilla Carlsson då? Jo, hotar dra in biståndet till palestinierna om de inte visar vilja att förhandla. 

Man måste alltså ställa frågan om detta är uttryck för total okunnighet om ”facts on the ground” eller någon hemlig svensk policy att bistå den israeliska sidan i konflikten?

Det vore intressant om någon i riksdagen ville rikta den frågan till biståndsministern.  

 

* Lånat från Sven Lindqvists bok "Elefantens fot" om Sovjetunionen i Afghanistan på 80-talet