Carl Bildt svarslös om Palestina

Igår debatterades Palestina i riksdagen. Bodil Ceballos (mp), Urban Ahlin (s) och Peter Hultqvist (s) försökte pressa utrikesminister Carl Bildt till ett par svar på en interpellation från Ahlin.

Utrikesministern fick två enkla frågor att besvara. Kan Sverige tänka sig att säga ja till uppgraderad status för Palestina i FN om förslaget till omröstning blir identiskt med det som nu finns tillgängligt? Samt om regeringen vill verka för en märkning av produkter som är tillverkade på ockuperat område, liknande det Danmark och Storbritannien redan har? 

Med sedvanlig arrogans lyckades Carl Bildt ta sig ur diskussionen utan att ha levererat ett svar på någon av frågorna. Han antydde däremot att frågorna skulle vara så svåra så att riksdagsmännen minsann inte förstod sig på deras komplexitet. Just denna komplexitet, lät han också påskina, hade han förstås själv tillräcklig erfarenhet för att kunna avgöra och därför ville han inte ge några besked till riksdagen (svenska folket indirekt) hur han ämnar framföra Sveriges officiella ståndpunkt i frågan. Det är väl ”tyst diplomati” som råder antagligen. 

Bildt ägnar sig åt att ”kommentera händelser” som Urban Ahlin mycket riktig påpekade. Han redogör också en hel del för vad andra gör (EU exempelvis). Men det sorgliga är att Sverige inte längre har någon egen röst i utrikespolitiken. Åtminstone ingen som den svenska väljarkåren får ta del av och kan ta ställning till, exempelvis i nästa val.

Omröstningen i FN som diskussionen handlade om är tänkt att hållas 29 november. Riksdagsledamöterna, våra folkvalda, lär väl få vänta till dagen efter för att få reda på vilken hållning Sverige har. Det är rätt beklämmande.