Israel provocerar inför 29 november?

Ledaren för den palestinska myndigheten, Mahmoud Abbas, vill att Palestina ska ges observatörsstatus. Detta skulle ge Palestina ett antal rättigheter som de saknar idag och försvåra för Israel att fortsätta med sin järnmurspolitik.

Det vill Israel sätta stopp för med alla medel. Tidigare har vi kunnat läsa om hur israeliska diplomater rest runt i EU för att övertyga/sätta press på EU-länderna att rösta emot Palestina i FN. De har också hotat Palestina och Abbas med repressalier om de inte drar tillbaka sin ansökan. I dagens SvD föranleder denna nyhet en liten, liten notis med text hämtad från TT som rapporterar att AFP snappat upp detta från ett dokument som läckt från det israeliska utrikesdepartementet. 

 The Guardian betraktar det hela som en lite större nyhet och skriver mer om Israels planer och citerar Moshe Yalon, minister för utrikes relationer:

”The minister of strategic affairs, Moshe Yaalon, warned the Palestinians would pay a "heavy price" if they submitted a resolution seeking "non-member state" status at the UN general assembly”.  

 

De senaste dygnen har också Israel inlett en våldsam eskalering av attackerna mot Gaza.

Jag tillåter mig att spekulera i om inte detta och i synnerhet mordet på Ahmad al-Jabari, chef för Hamas väpnade gren, är en taktik som är tänkt att utlösa vrede från Hamas och en skur av raketer in mot Israel lagom till omröstningen i FN 29 november. Israel kan då använda detta för att visa upp Palestina som omoget att få högre FN-status.

Tanken är förstås att några av de stater som förmodats rösta för en observatörsstatus för Palestina ska ändra sig och göra helt om. En majoritet krävs i FN:s generalförsamling för att få till stånd en statusändring. 

Vad det egentligen handlar om är att återuppliva den resolution (Resolution 181) som togs 29 november 1947 om delningen av FN-mandatet Palestina (United Nations Partition Plan for Palestine). Den accepterades inte då av arabstaterna och palestinierna i tron att utropandet av den judiska staten skulle kunna förhindras eller att världssamfundet skulle kunna förmås att fördela mandatet mer rättvist (den judiska befolkningen som var i klar minoritet fick över halva mandatet). Enligt Mahmoud Abbas var det ett misstag att inte godkänna resolutionen som han nu vill rätta till. Resolutionen kritiserades då, 1947, från fler håll än arabiskt-palestinskt men förefaller idag i princip den enda rimliga lösningen på frågan om Israel-Palestinas framtida existens.

Det intressanta är att resolution 181 som togs 1947 juridisk sett gäller. När FN:s generalförsamling 2004 – för att få klarlagt konsekvenserna av resolutionen - bad om ett utlåtande från International Court of Justice (ICJ) erhölls svaret att: 

” The Court has also held that the right of self-determination as an

established and recognized right under international law applies to the

territory and to the Palestinian people. Accordingly, the exercise of such

right entitles the Palestinian people to a State of their own as originally

envisaged in resolution 181 (II) and subsequently confirmed”.

Den stora frågan är hur Sverige nu tanker rösta 29 november? Och vad menar Israel med att de tänker störta Abbas om han driver fram omröstningen? En precisionsbomb i huvudet precis som man eliminerade al-Jabari? Och hur ska omvärlden reagera på detta? Det vill säga att diplomati ersätts med våld, provokation och en eskalering av konflikten.

 

Läs också gärna Bodil Ceballos blogg:

http://bodilceballos.wordpress.com/2012/11/14/gor-skal-for-nobels-fredspris/