Mp-S beslut om vinster i skolan uttryck för ambivalens

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har enats om en linje friskolekommittén avseende vinstuttag. Något förbud föreslås inte och inte heller veto för kommuner avseende etablering av nya friskolor. Däremot ska det framgå av friskolornas bolagsordning att huvudsyftet med verksamheten är att bedriva undervisning. Samtidigt lämnas ändå utrymme för vinstuttag. Jag är inte särskilt förtjust eller imponerad.

Å ena sidan visar den här hållningen att det finns en medvetenhet om vad vinstdrivande skolföretag har för huvudsyfte, nämligen att ge vinst åt ägarna. Det kan ju annars tyckas ganska självklart att huvudsyftet med en skolas verksamhet ska vara att ge våra barn utbildning. Men här anses det alltså behövas en skrivning i bolagsordningen för att understryka detta. Att detta anses behövas kan knappast bottna i något annat än en insikt om att det framför allt i de av riskkapitalbolag ägda skolorna finns en högt ställd ägarförväntan på vinstutdelning.

Att då ändå lämna kvar utrymme för sådan ger dessa bolag ett kryphål som med all säkerhet kommer att användas mycket kreativt. Eftersom vinstdrivande företag strävar efter största möjliga vinst. Det ligger liksom i själva idén.

Det är lite beklämmande att detta faktum är så svårt att förhålla sig till för S och Mp. Allra märkligast egentligen avseende S, men även mitt eget partis inställning till friskolor handlade ju egentligen från början om pedagogiska stiftelser och inte riskkapitalbolag.

De flesta är nog överens också om att skolundervisning handlar om en långsiktig verksamhet som är oerhört viktig för det framtida samhällsbygget. Det är således inte bara en fråga om föräldrars och elevers högst privata preferenser utan också av ett allmänt intresse hur skolorna fungerar. Således ingen verksamhet som det är lämpligt att utsätta för kvartalsrapportslogiken som styr finansvärlden där det också är vanligt att tämligen snabbt lägga ned olönsamma enheter eller flytta dem till mer lönsamma platser.

Sten Svensson, f.d. chefredaktör för Lärarnas Tidning, är en av många som kritiserat idén om vinstuttag i skolan. Han sammanfattade läget mycket bra i en debattartikel i somras. Sammanfattningsvis så att syftet med konkurrens till kommunala skolor var att det skulle ge bättre studieresultat och lägre kostnader men att det istället blivit tvärtom. Sedan friskolereformen genomfördes har studieresultaten försämrats avsevärt medan segregationen ökat, vilket i sin tur kan ha förstärkt försämringen av resultaten som helhet. Han framhåller också forskning som visar att valfriheten är kostnadsdrivande. Det har inte heller tillkommit nya pedagogiskt ideella skolor som tanken kanske var från Miljöpartiets sida inte minst.

 Just segregationen framhölls som den stora skillnaden mellan 1990-talets och 2010-talets skolor i Skolverkets stora undersökningsrapport från 2009 ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Utbildningsforskare visar också alltmer samstämmigt att elevernas socialt och kulturellt blandade klasser har positiva effekter på den samlade studieresultatbilden och att segregerade klasser och skolor sätter igång negativa spiraler.

Jag har kritiserat mitt partis hållning i den här frågan tidigare och är lyckligtvis inte ensam i partiet om denna kritik.

Jag anser att det även är tveksamt om partiet följer skrivningarna i partiprogrammet som än så länge lyder:

 

”Vi tror att organisationsform och ägande påverkar skolans innehåll och kvalitet i allra högsta grad”

samt

”Vi vill motverka att fristående skolor ska kunna drivas i vinstsyfte”.

Det finns all anledning att hålla koll på det nya partiprogrammets skrivning. Ny chans till synpunkter kommer 28 november.