USA står inför ett ödesval

SvD idag hade stort fokus på valet i USA. Bland annat skriver Andreas Cervenka om den enorma statsskuld som USA samlat ihop till. 16 000 miljarder dollar (and ticking)!

Han gör som vanligt en intressant analys av orsaker och går tillbaka till USA-dollarns betydelse för det gamla monetära Bretton Woods-systemet. Längre fram George W Bushs skattesänkningar som bidrog till en ökning av skulden med 1 600 miljarder dollar mellan 2001 och 2011. 

Skattesänkningspolitiken var också en viktig del av Reaganomics. Ronald Reagan genomförde omfattande skattesänkningar under sina år som president under 1970- och 80-talen utan att finansiera dem. Han fick sin logik från ekonomen William Laffer som menade att skattesänkningar blev självfinansierande genom att de stimulerade konsumtion och produktivitet. I verkligheten ledde de, tillsammans med ökade militärutgifter, till ett tredubblat budgetunderskott mellan 1981-89.

Likväl är detta med skattesänkningar och en minimal stat heliga kor hos Republikanerna. De värdekonservativa krafterna inom partiet - som Tea Party-rörelsen, Freedom Works, Americans for Prosperity och Americans for Tax Reform - har under senare år utövat enormt tryck på republikanska kongressledamöter att motsätta sig varje form av skattehöjningar. Inte minst de sistnämnda som genom sin starke ledare Grover Norquist börjat brännmärka varje republikansk kongressledamot som inte reservationslöst motsätter sig alla höjningar av skatter, The Pledge. RINO (Republican In Name Only) blir brännmärkningens beteckning och den republikan som får en sådan måste bereda sig på att får mer än en Demokrat som motståndare i sin valkrets.    

Andreas Cervenkas slutsats i sin artikel om USA:s statsskuld är att skattehöjningar såväl som minskade utgifter måste ingå i varje amerikansk regerings åtgärdspaket för att lösa problemet med den skenande statsskulden. Det borde egentligen inte vara särskilt svår matematik. Men den allt starkare högerfalangen inom Republikanerna är på god väg att stänga dörren till den ena av utvägarna. 

Således bör de som oroar sig för världsekonomin vara rejält oroliga också för en republikansk valseger och då särskilt avseende kongressvalet snarare än presidentvalet. En republikansk majoritet i kongressen kan stänga alla vägar för vilken president som helst att öka statsinkomsterna vilket med alla sannolikhet leder till fortsatt ökad statsskuld.

Vartåt det barkar bör det inte krävas någon livligare fantasi för att räkna ut...