Nazister eller demokratins aktivister på torgen under Supervalåret?

Detaljerna kring nazistattacken i Malmö är ännu inte helt klarlagda. Exakt vad som hänt vet vi inte riktigt men alltmer framträder bilden av hur beväpnade nazister ger sig på demonstranter med knivhugg och slag. Unga, politiskt engagerade och aktiva. En har skolats på kursgården i Bommersvik, en annan är dansk f.d. elitsimmerska som länge ”wallraffat” nazistiska organisationer och skrivit boken ”Förklädd till nazist”.

Mediernas beskrivning av två gäng extremister som hamnat i slagsmål är en nedgradering till fotbollshuligannivå som alltmer förefaller ovärdigt det som hänt i Malmö. Det här är beväpnade nazister på krigståg mot demokratin i allmänhet och på människor med vänsteråsikter i synnerhet. De vill tysta kritiska röster, de vill skrämma aktiva till passivitet. De vill tillfoga demokratin skada och ta kommandot över gator och torg.

- Vågar vi dela ut flygblad under valkampanjen?, undrar en nära partivän på facebook. Frågan hon ställer är helt berättigad.

Säpos talesperson svävar på målet; det både är ett hot mot demokratin och är det inte. Jag förstår inte vad hon menar.

På Sveriges Radio viskas det tyst om mänskliga rättigheter och antirasism. Inte störa nu för det är supervalår. Vilka är det som störs, undrar jag?

Fredrik Reinfeldt blev oerhört upprörd när just fotbollshuliganer fick Djurgårdens fotbollstränare Magnus Pehrsson att sluta. Han upplevde ett samtal med ett par fans som hotfullt. Vad jag vet utdelades inga konkreta hot och det förekom framför allt inget fysiskt våld. Men Reinfeldt kallade blixtsnabbt till presskonferens, oerhört bekymrad över läget: - Vi har passerat en gräns, uttryckte han det.

Sex unga människor som just påbörjat sina vuxna liv med ungdomlig politisk glöd kämpande med de demokratiska medel som står till buds för att elda på för förändringar huggs brutalt ned på öppen gata av mörkermän, som hotfulla skuggor från det förflutna. Blodbesudlade knivar, knogar med märken av slag, hat och hot. Det är supervalår. Vilka blir kvar att föra kampanjer på torgen?

Reinfeldt tog nästan två dygn på sig innan han (möjligen med fingret i vädret?) fann anledning att börja yttra sig i liknande termer om nazistattacken i Malmö.

Jag tror tyvärr att Åsa Linderborg är något viktigt på spåren när hon oroar sig över normaliseringen av högerextremismen och högerextrema åsikter. När reaktionstiden blir långsammare och långsammare hos demokratins högsta företrädare vid sådana här händelser är det varningstecken att allt inte står rätt till. 

Jag håller med henne när hon säger:

”Det här tjatet är jobbigt att både utslunga och lyssna på, men kan vara avgörande för framtiden”.