Ukraina behöver hjälp att vinna en fred, inte ett krig

Under säkerhetskonferensen i München i helgen har Ukraina varit ett hett ämne. Lyckligtvis företräder EU än så länge en klok linje som uppmanar till fredssträvanden, förhandlingar och omedelbart ömsesidigt eldupphör. De amerikanska signalerna om eventuellt vapenstöd har alltså inte synbarligen vunnit något gehör hos EU. Allra minst hos Angela Merkel som anser att konflikten inte kan lösas annat än på fredlig väg och att det redan finns nog med vapen i området.

För detta får hon kritik av bland andra den amerikanske före detta presidentkandidaten och republikanen John McCain som offentligt uttryckt sin besvikelse över den tyska hållningen. McCain har länge engagerat sig i Ukraina och var tidigt på plats på Majdan och höll flammande tal tillsammans med bland andra högerpopulistiska och ultranationalistiska Svobodas Oleh Tiahnybok. Han varnade redan då för kraftiga amerikanska reaktioner på utövande av våld mot demonstranterna. 

Även utrikesministrarna företrädande den s.k. OSSE-trojkan (Tyskland, Serbien, Schweiz) uttryckte under säkerhetskonferensen i München sin oro för läget i Ukraina och uppmanade båda sidor att inta en pragmatisk hållning och visa vilja till en fredlig lösning av konflikten. De fördömde bestämt användandet av tunga vapen, från båda sidor av konflikten, i bebyggda områden och uppmanade också båda sidor att respektera OSSE:s arbete i Ukraina och att ge observatörerna full säkerhet och rörelsefrihet i Donbass. De kallade konflikten i Ukraina för den värsta krisen i Europa sedan kalla kriget och att det i detta läge är viktigt att återvinna en andra av samarbete och samförstånd.

USA och ”defensiva vapen”

USA:s hållning är däremot mer osäker att tyda. Barack Obama har hittills avvisat vapenstöd men det har på senare tid förekommit långtgående spekulationer om en ny linje från Vita Huset. Den blivande försvarsministern (Obamas kandidat åtminstone) har i veckan förklarat sig villig att stödja Ukraina med vapen. Enligt uppgift kan vi förvänta oss någon form av beslut från Vita Huset under nästa vecka. Det eventuella vapenstöd USA då skulle ställa sig bakom brukar betonas handla om ”defensiva vapen”. 

Vapenskramlet kan ju mycket väl handla om att sätta press på Ryssland. Det är inte alls otroligt att det är en del av en samlad strategi enligt modellen ”good cop – bad cop” där USA intar rollen som den senare. Kanske kan Ryssland pressas till förhandlingsbordet under hot bör väl tanken då vara.

Om inte, så är det desto mer oroande med den amerikanska hårdnande attityden. Tre frågor som infinner sig hos mig åtminstone är i så fall följande;

1) Vad är egentligen ”defensiva vapen”? Många vapen som beskrivs som sådana kan mycket väl användas offensivt. Det som oftast diskuteras är anti-tank vapen som Javelin anti-tankmissiler och TOW-missilsystem. Även övervakningssystem i form av drönare kan användas i offensivt syfte liksom bepansrade transportfordon och radar för att lokalisera fientliga eldgivande batterier.

2) I hur hög grad kommer dessa vapen att förbättra den ukrainska arméns slagkraft? Enligt många rapporter under det senaste halvåret har den ukrainska arméns dåliga moral betonats. Det kommer också allt fler rapporter om en stegrande ovilja att infinna sig vid inkallelser. Färska siffror avslöjar att uppemot 50 % av de inkallade vägrar att hörsamma sin inkallelseorder. Vissa flyr till och med till grannländer, som Rumänien, för att undkomma inkallelse. En hel del vapen kräver också utbildning vilket redan nu är ytterligare ett problem för ukrainska armén. Nya och bättre vapen kanske alltså förslår lite om det inte finns manskap över huvud taget och om dessa är väl motiverade och utbildade för sin uppgift.

3) Vad är det slutliga målet med ett sådant vapenstöd? Att hjälpa Ukraina att vinna ett krig mot Ryssland? Det får antas att ett amerikanskt vapenstöd lär provocera Ryssland att eskalera sin insats och kanske öppet sända trupper och vapen till Donbass för att ”försvara det mot Nato:s aggression” som det naturligtvis då kommer att heta. En ukrainsk militär seger mot separatisterna + ryska armén är knappast möjlig om det blir ett utdraget krig. Alldeles oavsett vilka vapen de förses med.

Så vad är då målet med vapenstöd?

USA har aldrig varit särskilt duktiga på att planera för freden. Vad tänker de sig ska komma efter en eventuell, men alltså osannolik, seger för den ukrainska armén i Donbass? Kommer detta att ena landet? Kommer invånarna i Donbass att med stor glädje låta sig inlemmas i enhetsstaten Ukraina? Eller fjärmar de sig ytterligare ett steg från centralregeringen i Kiev? Vad en militär seger, efter vad vi får anta blir ännu hårdare strider med ännu fler civila offer, ger för efterspel är troligen en än mer infekterad intern polarisering mellan Ukrainas västra och östra delar. Men också internationellt mellan öst och väst. Vad en sådan utveckling bär med sig kan vi inte veta säkert. Men ingen kan väl önska sig ett sådant scenario?