Majdan-skotten 1 år – Ukraina sörjer offren och en död revolution

Idag är årsdagen av de dramatiska dödsskjutningarna vid Majdan i Kiev där flertalet av de mer än hundra människor som dog under Euromajdan föll offer för kulor från fortfarande okända skyttar. Även elva poliser sköts till döds men dessa räknas inte in i ”De himmelska hundra” (”Heavenly Hundred”) som nu, enligt ett tidigare dekret från president Porosjenko, ska hedras. Detta lyder enligt den ukrainska presidentens hemsida; ”On the Tribute to the Feat of the Participants of Dignity and the Commemoration of the Heavenly Hundred Heroes”. 

Idag hyllas ”de himmelska hundra” i Ukraina som hjältar, helgon och martyrer. Ikoniseringen är tydlig och riktar uppmärksamheten åt det förflutna. Kanske är det ett sätt att förflytta den från den nya regeringens misslyckanden att åstadkomma förändring? Samtidigt är ikontraditionen en stark kraft för människor i den ortodoxa världen. Ikonerna kan vara bärare av kraft och hopp och en kommande tidsålder, framtiden. Sorgen över de döda är också naturligtvis högst verklig för de anhöriga som nu får hitta sina egna sätt att gå vidare.

Institutskaja i januari i år. Bilder av dödsoffren står på rad och smyckas med blommor och ljus. Moderna ikoner.

I SvD igår kunde vi läsa om sorgen som ett av offrens anhöriga bär på men också deras besvikelse över utvecklingen i landet. Korruptionen är fortfarande lika utbredd som förut och människors pensioner och löner är usla. Alla problem kvarstår, säger Oksana Soltjanyk, mamma till Bohdan Soltjanyk som var en av dem som träffades av en kula på Majdan för precis ett år sedan.  - Om Ukraina åtminstone hade förändrats skulle det här inte kännas så hemskt, fortsätter hon. Besvikelsen är också stor över oviljan eller oförmågan hos den nya regeringen att utreda dödsskjutningarna och finna skyldiga till dåden. Den utredning av tre Berkut-soldater som anhölls i april visar stora brister, enligt vad som framkommit av en granskning av Reuters, och en av de anklagade försvann spårlöst mellan rättegångarna. Han ansåg sig vara utsedd som syndabock och att bevis fabricerats, vilket alltså Reuters också kunnat styrka. Hon tänker inte åka till Lviv för att låta Porosjenko utnämna hennes barn till ”Ukrainas hjälte”. – Det är höjden av cynism, säger hon.

Många i Ukraina känner nog samma besvikelse och förbittring. De som stod på torget under vintern 2013-14 ville ha förändring, ett slut på korruptionen, politikernas fifflande och oligarkernas makt. Känslan av att ha blivit svikna av de nya politikerna börjar bli allmänt utbredd. Anhöriga till offren och deras advokater vittnar om hur domstolar förhalar och blockerar deras ansträngningar att undersöka sanningen och finna skyldiga. Åklagarmyndighet, polis och domstolar utgjorde en treenighet i det Ukraina som demonstranterna på Majdan ville rasera men än har inte mycket hänt till det bättre. Kanske blev den folkliga revolutionen kapad av en maktsugen opposition?

De fruktansvärda bilderna på hukande demonstranter med plåtsköldar som föll ihop en efter en på torget och den intilliggande gatan Institutska gav enormt genomslag över världen och blev början till slutet för president Janukovytj. Alldeles oavsett vilka som sköt och vem som beordrade det fanns det därefter inget som helst förtroendekapital kvar för honom. Inte ens inom hans eget parti. De tragiska händelserna på torget skedde mitt framför ögonen på världen men det som skedde i kulisserna bakom har nog fallit mer eller mindre i glömska hos många. Ett år har gått och mycket har hänt. Inte minst i Ukraina. Så det kan vara på sin plats med en kort rekapitulation.

Jag bör kanske varna för att en del av filmklippen nedan är ganska obehagliga och starka!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

November 2013: President Janukovytj avvisar ett EU-handelsavtal och accepterar istället ett ryskt, för Ukraina mer lukrativt, ”motbud”. Regeringsfientliga demonstrationer anordnas och samlingsplatsen i Kiev blir Majdan-torget.

21 Nov13: Protesterna startar mot president Janukovytj på Majdan-torget i Kiev och under tre månader råder närmast krigstillstånd mellan demonsranter och kravallpolis (Berkut).

30 nov13: Ett första allvarligt försök från polis att skingra demonstranterna vid Majdan. Flera våldsamma sammanstötningar följde under december i kampen om torget. De kraftigaste ägde rum 1 dec13 och 11dec13.

16 jan 14: Parlamentet antar lagar om begränsning av demonstrationsrätten.

19 jan-22jan14: Massprotest i centrala Kiev mot anti-protestlagen. Jatsenjuk (nuvarande premiärministern) och partikollegan Oleksandr Turchynov föreslår utropandet av ett nytt, alternativt parlament. Protestmötet urartar i kravaller som fortsätter i flera dagar och kulminerar 22jan då två demonstranter dödades i de våldsamma kravallerna vid Majdan. Klippet nedan sägs vara från detta datum.

25 jan 14: President Janukovytj erbjuder oppositionen plats i regeringen, inklusive premiärministerposten. Oppositionen vägrar acceptera erbjudandet.

28 jan 14: Parlamentet annullerar anti-protestlagen och President Janukovytj accepterar regeringens avgång.

29 jan 14: Parlamentet utfärdar en amnesti för fängslade demonstranter på villkor att ockupationen av officiella byggnader upphör.

Jan-Feb 14 (?) Nuland-Pyattsamtalet. Amerikanska diplomater skissar på den blivande regringen. Upplagt på Youtube 6/2-14.

18 feb 14: Våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och kravallpolis. Skott avlossas från båda sidor och regelrätta gatubataljer utspelas (se klipp).

19-20 feb 14: De våldsamma kravallerna fortsätter. Klippet nedan enligt uppgift från dessa datum.

Det rapporteras också från andra delar av landet om oroligheter och om attacker mot vapendepåer, bland annat i Ternopil i västra Ukraina. Vapen på väg mot Kiev beslagtas bland annat på ett tåg på väg från Lviv till Kiev. Polisstationer och lokala och regionala administrationsbyggnader ockuperas och lokala och regionala ämbetspersoner misshandlas.

20 feb 14: Massakern på Majdan-torget då de flesta av the Heavenly Hundred miste livet. Det framgår av bilder från den här dagens händelser att betydligt tyngre beväpnad polis/militär har kallats in för att få bukt med de våldsammaste demonstranterna och skydda regeringsbyggnader. Men det största antalet dödsoffer orsakas av skyttar som uppenbarligen är placerade i höga byggnader intill torget. En del vittnar om Hotel Ukraina som ligger beläget på en kulle alldeles ovanför torget. Märkligt nog samma hotell till vilket sårade demonstranter förs för vård av bland andra Olga Bogomolets på vars vittnesmål EU-sändebudet Urmas Paet senare byggde sin rapport till Caroline Ashton(se 25feb14).

21 feb 14: Regeringen och oppositionen träffar ett avtal om nyval och att president Janukovytj skulle få sitta kvar till dess. Överenskommelsen undertecknades i presidentpalatset i Kiev av president Janukovyth, Vitaliy Klitjko (UDAR), Oleh Tiahnybok (Svoboda) och Arsenyi Jatsenjuk (Batkivsjtjyna) bevittnat av polska, tyska och franska utrikesministrarna och den särskilda ryska envoyen Vladimir Lukin som alla enades i en uppmaning till alla parter att upphöra med våldet och konfrontationen. De stulna vapnen som ryktades vara på väg till Kiev lär ha påskyndat den diplomatiska ivern hos EU-ländernas sändebud och hos Janukovytjs administration.

22 feb 14: Parlamentet röstar för att avsätta presidenten trots att tillräckligt antal röster saknades enligt den gällande konstitutionen. Avtalet som undertecknades dagen för hade knappt hunnit tryckas innan det bröts av oppositionen. Men även många parlamentsledamöter från presidentens parti, Regionernas Parti, röstade för att avsätta honom. Med sviktande stöd av sitt eget parti och en poliskår och säkerhetstjänst som till stora delar flytt staden fanns inte längre något val för Janukovytj än att fly landet, uppenbarligen av fruktan för sitt liv.  En en ny administration tar över med en ryssfientlig och västvänlig interimregering. 

25 feb 14: Paet-Ashtonsamtalet där EU:s sändebud Urmas Paet berättar för EU-kommissionären Caroline Ashton om uppgifter han fått från en läkare på plats, Olga Bogomolets, att allt tyder på att samma skytt(ar) dödat både poliser och demonstranter på Majdan den 20 februari. Paet till Ashton: ” 'So that there is now stronger and stronger understanding that behind the snipers it was not Yanukovich, but it was somebody from the new coalition,”

27 feb 14: Ryska trupper börjar ta kontrollen över Krim under förevändningen att skydda befolkningen där från den nya regimen i Kiev som de menar är en fascistregering som kommit till makten genom en statskupp.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Oviljan eller oförmågan att reda ut omständigheterna kring de mystiska skyttarna kring Majdan gör att spekulationerna fortfarande lever ett helt år efter händelserna. Var det CIA som ville framkalla det scenario som sedan följde för att släppa fram ”sin regering”? Det är bland andra den amerikanske filmaren Oliver Stone övertygad om. Eller var det den ukrainska oppositionen, med samma syfte? Eller helt enkelt ett cyniskt och korkat beslut av Berkut-befäl? Eller av Janukovytj? Eller var det ryska skyttar? Hade även demonstranterna egna skyttar som inledde skjutandet?

Folklig revolution eller en politisk kupp? Kanske bådadera.