Söndagens partiledardebatt (SvT Agenda) var på flera sätt
märklig. Inte så mycket beroende på vad partiledarna sa men mer på SvT:s
upplägg. EU fanns knapp på agendan sådär tre veckor före EU-parlamentsvalet.
Kanske kommer det en liknande partiledardebatt om EU senare? En får väl
förutsätta det åtminstone.
Men ännu lite märkligare var sättet på vilket
jämställdhetsfrågor behandlades. Ämnet introducerades som en het FI-boll som
slängdes till en något förvånad Stefan Löfven (s) som ganska skickligt kastade
över den till regeringssidan. Som – genom centerledaren Annie Lööf – klargjorde
sin syn på feminism; kvinnors möjlighet att välja vårdarbetsgivare och att få
fortsätta städa toaletter hos höginkomsttagare. Därefter gick frågan vidare
till Jonas Sjöstedt som i FI:s frånvaro skulle kunna förväntas ha ett lite
annat perspektiv på frågan. Han blev emellertid abrupt avbruten efter en halv
minut och därmed ansågs ämnet uttömt av programledarna.
Direkt pinsamt, SvT!
Hade nu diskussionen fått fortsätta hade säkerligen
regeringssidan tagit upp deras tredje favoritproblem när feminism förs på tal,
nämligen rekryteringen av kvinnor till styrelseposter. Detta gör istället
EU-ministern Birgitta Ohlsson (fp) i SvD Näringsliv idag. Hon börjar svänga i
kvoteringsdebatten eftersom ”det går så satans sakta”, säger hon. Kul med lite
hetta i debatten.
Artikeln i SvD har som utgångspunkt en ny rapport, ”Stjärnkraft”,
om kvinnligt ledarskap, som släpps idag. En sak som rapporten visar är att män
värdesätter statusdrivna parametrar som titel och lön när det väljer jobb medan
detta kommer längre ned på kvinnors prioriteringslista. ”Det behöver ändras”,
säger Ohlsson och fortsätter:
”Det är tragiskt att
kvinnor inte i större utsträckning prioriterar högre lön. Det måste börja
tidigt, med hur vi uppfostrar våra döttrar”.
Själv tänker jag att det tragiska kanske snarare är männens
prioriteringsordning och att det är våra söners uppfostran som behöver en
översyn och att det vore ännu mer tragiskt om kvinnliga chefer ska födas upp i
samma broilerfabrik som skapat de manliga? Eller tänker jag helt fel här? Jag
är ju ingen auktoritet på jämställdhetsfrågor och feminism.
Det vore intressant att höra Gudrun Schymans syn på detta.
Birgitta Ohlsson har ju faktiskt öppnat en dörr för debatt med henne. Det vore
väl ett bra sätt för SvT att reparera sin fadäs i söndags genom att arrangera
en feministisk batalj med helt olika perspektiv representerade av de ovan
nämnda?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar