Iran idag – Israel imorgon ?

Idag träder avtalet om Irans kärnenergiprogram i kraft. Överenskommelsen som ger IAEA tillträde till Irans kärnenergianläggningar och begränsar produktionen i enlighet med krav som ställts av länderna i FN:s säkerhetsråd.

Det är positivt och ett litet steg på vägen mot ett fredligare och kärnvapenfritt Mellanöstern. Det hoppas i alla fall flera bedömare på tidningarnas utrikessidor. Det återstår dock att ta itu med den stora bromsklossen för detta, nämligen Israel. Som naturligtvis hela tiden varit starkt kritiskt till avtalet med Iran.

Iran som nu öppnat för IAEA:s inspektioner vilka för övrigt, enligt den senaste rapporten, inte funnit några bevis för konvertering till militärt bruk. Israel däremot tillåter inte internationella inspektioner och premiärministern Netanyahu förklarade i september 2012 att Israel inte vill ha någon kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Första gången en sådan föreslogs var redan 1974 av Egypten och Iran men har alltid motarbetats av Israel. År 2010 togs saken upp på nytt på FN:s översynskonferens för icke-spridningsavtalet och det beslutades att anordna ett toppmöte om saken i Helsingfors i december 2012. Iran meddelade sin vilja att delta utan några förhandsvillkor men Israel vägrade delta och mötet fick ställas in.

Enligt ett tyskt forskningsinstitut som ger ut listan Global Militarisation Index är Israel den mest militariserade staten i världen. I samtalen om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern är det Israel som sätter sig på tvären. Det är Israel som har kärnvapnen och vill behålla sin ensamrätt förstås. Trots att de aldrig helt öppet medgivit att de har kärnvapen anses det vara världens sämst bevarade hemlighet. Men det vore rimligt och hälsosamt om omvärlden tilläts kontrollera hur mycket och exakt vad Israel har smusslat med i alla år. 

Kanske kan EU leda vägen och sätta press på Israel med hot om sanktioner motsvarande de som uppenbarligen haft effekt för Irans förhandlingsvilja? Ett isolerat Israel med frysta tillgångar utomlands skulle kanske bli en mer resonlig samtalspart i framtiden?