Frihandel
ses som en förutsättning för den ”perfekta” marknadsekonomin. När alla hinder
slagits sönder ska konsumenterna fritt kunna välja ut de bästa varorna och
tjänsterna. Den teoretiska idealbilden störs av varje form av styrning, tullar,
skatter, förbud, restriktioner och andra begränsningar. Onödiga hinder måste
undanröjas brukar det heta från näringslivshåll.
Det ligger
naturligtvis en hel del i marknadsteorin och att den fungerat som en motor för
ekonomin i stora delar av världen i hundratals år är inte heller något som går
att avfärda. Men de senare decennierna har det infunnit sig en automatik i
tanken om frihandel som snarare går ut på att undanröja alla handelshinder och
inte bara onödiga. Kapitalismen
har blivit ett rovdjur som ätit sig så stort att det inte längre kan känna mättnad
och med den starkes självförtroende också tar för givet sitt företräde till
matskålarna.
Just nu
förhandlas i allra största hemlighet nytt handelsavtal mellan USA och EU.
Handelsavtalet, TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) kan komma
att innebära att en mängd varor som tidigare varit förbjudna eller belagda med
tullar eller andra restriktioner släpps mer eller mindre fria i EU. Det kommer
förstås att beskrivas som en seger över protektionism av näringslivstopparna
och som något alltigenom positivt för europeiska konsumenter. Mer och billigare
varor att handla. Det är ju bra...?
Men orsaken
till många regleringar är förstås att en del produkter är mindre bra eller rent
skadliga för människor, djur och/eller natur. Pierre Schellekens, chef för
EU-kommissionens Sverige-kontor, sa i somras när förhandlingarna inleddes att
EU inte hade för avsikt att lätta på miljö- eller säkerhetskrav. Vad hans
kommissionärskolleger säger i förhandlingarna med USA får vi inte veta. Hur
mycket inflytande de 6000 (registrerade) lobbyisterna i Bryssel tillåts ha får
vi inte veta. Inte heller vilka företag som viskar i de amerikanska
förhandlarnas öron och vilka krav de då framför.
Kommer
avtalet till exempel att leda till att amerikanska företag får rätt att stämma
EU-länder som med exempelvis starka miljöskyddslagar lägger ut ”hinder” för dem?
Redan
bestämt är att en mängd av EU:s importkvoter kommer att avvecklas år 2016 och
2017. Bara ett exempel på typer av produkter som då komma att flöda fritt i EU
är det ”värstingsocker” (HFCS eller isoglukos) som av en del forskare anses
ligga bakom den amerikanska fetmaepidemin. Naturliga sockerprodukter kan lätt
slås ut av detta flytande socker och framkalla en ”hälsomässig katastrof”,
skriver SvD:s Henrik Ennart i en artikel nyligen.
Hur många
fler ”värstingprodukter” väntar oss när TTIP är klarförhandlat? Vi får inget
veta förrän det är klart. Hur blir det med genmodifierade jordbruksprodukter
eller köttprodukter som är hormonbehandlade eller fullproppade med antibiotika?
Tredje
rundan förhandlingar har just inletts vilket uppmärksamma väldigt lite i
etablerade stora medier. Däremot i mindre tidningar som ETC exempelvis.
Parallellt
med dessa förhandlingar förs globala sådana om ett liknande handelsavtal. 50
länder inom WTO har slutit sig samman för att få till stånd ett avtal (TISA)
som är tänkt att avreglera handel inom en mängd tjänstesektorer. Tanken är att
regeringarna ska få mindre makt att reglera och upphandla eller erbjuda
tjänster. Sociala eller miljörelaterade mål ska därmed inte längre kunna användas
för att styra beslut som rör vatten- och energiförsörjning, sjukvård eller
utbildning exempelvis. Allt detta förhandlas i största möjliga hemlighet.
Lobbyister från multinationella storkoncerner har tryckt på för att få dessa
länder att börja planera för sin egen abdikation.
För vad
återstår sedan att rösta om och debattera om ifall allt ändå styrs av
marknadsekonomins bamsigaste aktörer?
Trots detta
kanske en form av motrörelse på gång. Frihandeln blir också alltmer ifrågasatt.
Kanske är det därför förhandlingarna är så
hemliga? Det gäller att smida snabbt medan opinionen ännu är svag, vilseledd eller
ointresserad. Innan folkviljan (demokratin) kan lägga ut hinder för handeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar