söndag 18 januari 2015

Skolpolitik mot bättre vetande? – På väg mot Flumskolan II

Alliansregeringen tillsatte för snart ett år sedan en utredning av frågan om att införa betyg redan i årskurs 4. De fick naturligtvis det resultat de ville ha. En rekommendation från utredaren Martin Ingvar att införa just detta.

Förslaget gick ut på remiss och kom tillbaka illa tilltufsat av remissinstanserna. I synnerhet de som borde ha störst inblick i frågan visade störst skepsis. Skolinspektionen, Skolverket, båda lärarfacken, Barnombudsmannen och samtliga lärosäten som tillfrågats.

Häromdagen gick också Kungliga Vetenskapsakademien in i debatten i en artikel på DN Debatt med titeln ”Inga hållbara argument för betyg redan i fjärde klass”. Där kritiseras den ovan nämnda utredningen starkt. Den har allvarliga brister, menar undertecknarna av artikeln, och anser att resurser istället bör läggas på lärarnas kompetens. De påpekar också det uppenbart kloka i att åtminstone utvärdera den förra betygsreformen, betyg från årskurs 6, innan en ny tidigareläggning klubbas igenom.

Debatt om betyg har förts tidigare flera gånger och det har funnits all anledning att titta närmare på vad forskningen säger. Där finns naturligtvis olika linjer och åsikter men den samlade bilden bör vara tydlig för de flesta. Det finns inget entydigt svar från forskarhåll vad gäller betygens relevans rent generellt. Det finns argument både för och emot betyg att hämta för den som vill hänvisa till forskning. Däremot, och det är detta som är viktigt, finns en klar övervikt för forskning som säger att betyg i tidig ålder kan vara skadligt för barnens utveckling. I småskolan är lusten att lära det viktiga och betygshetsen riskerar att ta död på denna. Naturligtvis drabbar det då barn med inlärningssvårigheter allra värst som i en känslig ålder måste jämföras med sina kamrater.

Ändå driver alliansen förslaget vidare och tycks fast beslutna att trumfa igenom det i riksdagen med Sverigedemokraternas stöd. Centerpartiet var länge motståndare men hoppade på betygståget i mars trots intern kritik. Stockholmsborgarrådet Per Ankersjö exempelvis som uttryckte sin besvikelse i mars förra året:

”Ska man införa betyg för tioåringar så ska man ha stöd i vetenskapen för det och det jag hör i debatten övertygar inte. Jag tycker det är tråkigt att vi går med på ett sådant konservativt förslag”.

Det ser onekligen ut som att förslaget nu drivs till beslut mot bättre vetande. Frågan har kanske blivit ett politiskt slagträ som alliansen kan slå regeringen i huvudet med?   

De drivande är naturligtvis Folkpartiet, med Jan Björklund i spetsen, men också Moderaterna. I dagens SvD blev deras nya partiledare Anna Kinberg Batra utfrågad om en rad saker, bland annat om betygsfrågan. Hon säger i intervjun att det är ”viktigt mäta kunskap tidigt”. Vilket alltså forskningen motsäger. SvD:s Jenny Stiernstedt står därför på sig och frågar hur det då kommer sig att 34 av 44 remissinstanser (bl.a. de tyngsta jag nämnt ovan) säger att det är en dålig idé med betyg från åk 4 vilket blir inledningen till ett par intressanta svar och följdfrågor (min fetstil):

Kinberg Batra: ”De länder som ligger före oss i kunskapsresultat har de flesta gemensamt att de mäter kunskap tidigare. Jag tror att det är viktigt för att man tidigt ska få reda på hur det går. Särskilt om det inte går så bra.”

Stiernstedt: ”Omvänt gäller att de jämförbara länder som har sämre resultat än Sverige också sätter betyg tidigare.”

Kinberg Batra: Jag tycker det är viktig att mäta tidigt och är övertygad om att ju tidigare man vet hur det går, desto tidigare kan man sätta in extrastöd. Och vi har utvecklat de här förslagen i samråd med expertis.”

Stiernstedt: ”Vilken expertis hänvisar du främst till?”

Kinberg Batra: ”Jag är inte skolexpert.” 

Här skiftar moderatledaren från tror till tycker och slutligen att hon inte är särskilt kunnig i frågan. Vilket troligen motsvarar snittet bland hennes partikamrater. Troligen också för Folkpartiets som dock har en partiledare som bör vara kunnigare. Han har förmodligen också bättre koll på forskningsläget eftersom han nöjer sig med att påstå att det inte heller finns tung forskning mot betyg och undviker på det sättet vad hela frågan handlar om, nämligen betyg i tidig skolålder.

Det är för sorgligt att skolbarnen ska utsättas för Allianspartiernas politiska projekt som nu ser ut att drivas igenom med hjälp av Sverigedemokraterna. Istället för att ges bättre lärarresurser, vilket hade blivit resultatet med den rödgröna budgeten, får de nu istället ännu en reform med svagt forskningsstöd. Just som vi trodde att skolan äntligen hade befriats från Jan Björklunds okänsliga klåfingrar så fortsätter lärarnas mardröm att regera över frågan med hjälp av Sverigedemokraternas stöd.

Att den svenska skolan har varit en ”flumskola” brukar Jan Björklund gilla att framhålla. Det finns säkert någon poäng i detta men hans mångåriga reformering av den är på väg att skapa en ny. Vi kanske kommer att kalla den ”Flumskolan II” om några år? 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar