Alliansregeringen tillsatte för snart ett år sedan en
utredning av frågan om att införa betyg redan i årskurs 4. De fick naturligtvis
det resultat de ville ha. En rekommendation från utredaren Martin Ingvar att
införa just detta.
Förslaget gick ut på remiss och kom tillbaka illa tilltufsat
av remissinstanserna. I synnerhet de som borde ha störst inblick i frågan
visade störst skepsis. Skolinspektionen, Skolverket, båda lärarfacken,
Barnombudsmannen och samtliga lärosäten som tillfrågats.
Häromdagen gick också Kungliga Vetenskapsakademien in i
debatten i en artikel på DN Debatt med titeln ”Inga hållbara argument för betyg
redan i fjärde klass”. Där kritiseras den ovan nämnda utredningen starkt. Den
har allvarliga brister, menar undertecknarna av artikeln, och anser att
resurser istället bör läggas på lärarnas kompetens. De påpekar också det
uppenbart kloka i att åtminstone utvärdera den förra betygsreformen, betyg från
årskurs 6, innan en ny tidigareläggning klubbas igenom.
Debatt om betyg har förts tidigare flera gånger och det har
funnits all anledning att titta närmare på vad forskningen säger. Där finns
naturligtvis olika linjer och åsikter men den samlade bilden bör vara tydlig
för de flesta. Det finns inget entydigt svar från forskarhåll vad gäller
betygens relevans rent generellt. Det finns argument både för och emot betyg att
hämta för den som vill hänvisa till forskning. Däremot, och det är detta som är
viktigt, finns en klar övervikt för forskning som säger att betyg i tidig ålder
kan vara skadligt för barnens utveckling. I småskolan är lusten att lära det
viktiga och betygshetsen riskerar att ta död på denna. Naturligtvis drabbar det
då barn med inlärningssvårigheter allra värst som i en känslig ålder måste
jämföras med sina kamrater.
Ändå driver alliansen förslaget vidare och tycks fast
beslutna att trumfa igenom det i riksdagen med Sverigedemokraternas stöd. Centerpartiet
var länge motståndare men hoppade på betygståget i mars trots intern kritik. Stockholmsborgarrådet
Per Ankersjö exempelvis som uttryckte sin besvikelse i mars förra året:
”Ska man införa betyg
för tioåringar så ska man ha stöd i vetenskapen för det och det jag hör i
debatten övertygar inte. Jag tycker det är tråkigt att vi går med på ett sådant
konservativt förslag”.
Det ser onekligen ut som att förslaget nu drivs till beslut
mot bättre vetande. Frågan har kanske blivit ett politiskt slagträ som
alliansen kan slå regeringen i huvudet med?
De drivande är naturligtvis Folkpartiet, med Jan Björklund i
spetsen, men också Moderaterna. I dagens SvD blev deras nya partiledare Anna
Kinberg Batra utfrågad om en rad saker, bland annat om betygsfrågan. Hon säger
i intervjun att det är ”viktigt mäta kunskap tidigt”. Vilket alltså forskningen
motsäger. SvD:s Jenny Stiernstedt står därför på sig och frågar hur det då kommer
sig att 34 av 44 remissinstanser (bl.a. de tyngsta jag nämnt ovan) säger att
det är en dålig idé med betyg från åk 4 vilket blir inledningen till ett par
intressanta svar och följdfrågor (min fetstil):
Kinberg Batra: ”De
länder som ligger före oss i kunskapsresultat har de flesta gemensamt att de
mäter kunskap tidigare. Jag tror att
det är viktigt för att man tidigt ska få reda på hur det går. Särskilt om det
inte går så bra.”
Stiernstedt: ”Omvänt gäller att de jämförbara länder som har
sämre resultat än Sverige också sätter betyg tidigare.”
Kinberg Batra: ”Jag tycker det är viktig att mäta
tidigt och är övertygad om att ju tidigare man vet hur det går, desto tidigare
kan man sätta in extrastöd. Och vi har utvecklat de här förslagen i samråd med
expertis.”
Stiernstedt: ”Vilken expertis hänvisar du främst till?”
Kinberg Batra: ”Jag är
inte skolexpert.”
Här skiftar moderatledaren från tror till tycker och
slutligen att hon inte är särskilt kunnig i frågan. Vilket troligen motsvarar
snittet bland hennes partikamrater. Troligen också för Folkpartiets som dock
har en partiledare som bör vara kunnigare. Han har förmodligen också bättre
koll på forskningsläget eftersom han nöjer sig med att påstå att det inte heller
finns tung forskning mot betyg och undviker på det sättet vad hela frågan
handlar om, nämligen betyg i tidig
skolålder.
Det är för sorgligt att skolbarnen ska utsättas för Allianspartiernas politiska projekt som nu ser ut att drivas igenom med hjälp
av Sverigedemokraterna. Istället för att ges bättre lärarresurser, vilket hade
blivit resultatet med den rödgröna budgeten, får de nu istället ännu en reform
med svagt forskningsstöd. Just som vi trodde att skolan äntligen hade befriats
från Jan Björklunds okänsliga klåfingrar så fortsätter lärarnas mardröm att
regera över frågan med hjälp av Sverigedemokraternas stöd.
Att den svenska skolan har varit en ”flumskola” brukar Jan
Björklund gilla att framhålla. Det finns säkert någon poäng i detta men hans mångåriga
reformering av den är på väg att skapa en ny. Vi kanske kommer att kalla den ”Flumskolan
II” om några år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar