Visar inlägg med etikett TTIP. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TTIP. Visa alla inlägg

lördag 13 augusti 2016

TTIP – Miljöpartiets motstånd ett minne blott? – eller Vad är det egentligen som händer i mitt parti?

Birger Schlaug skriver på sin blogg nyligen om frihandel och påpekar där att Miljöpartiet numera stödjer TTIP-avtalets tillblivelse. Då jag måste erkänna att jag följt med rätt dåligt i partipolitiken under sommaren studsar jag till vid denna formulering. Kan det verkligen stämma? Ja, Schlaug har på annan plats på bloggen lagt ut ett Youtube-klipp som styrker det han påstår. I detta klipp säger den ekonomisk-politiska talespersonen Janine Alm-Ericson att (citerar);


”Det är alldeles tydligt att Miljöpartiet står för det frihandelsavtalet som nu håller på att förhandlas fram”.

Jaså, tänker jag. Sedan när?

Vid närmare granskning ser jag dock att detta klipp har lagts ut 10 augusti 2016 men att riksdagsdebatten det hämtats ifrån gick av stapeln 16 juni 2015. Det är alltså mer än ett år gammalt. Jag blir förbryllad och sätter mig ned för att nysta upp det hela. Kan jag verkligen ha missat något så väsentligt?

Naturligt är ju att gå direkt till källan. Således går jag in på Mp:s hemsida och söker på order ”TTIP”. Sortera inläggen får jag göra själv tydligen så det tar en stund att få lite ordning kronologiskt. Men ett axplock bland de viktigaste inläggen ser ut så här:

15 april 2014
Ett osignerat inlägg (= partiets officiella ståndpunkt får förmodas) med rubriken ”TTIP – ett handelsavtal som hotar miljöskyddet”. Där sägs bland annat följande:
”Vi i Miljöpartiet säger kategoriskt nej till ett avtal som gör det möjligt för företag att stämma stater (ISDS) och som urholkar miljöskydd. Sekretessen som omgärdar förhandlingarna tycker vi också är oacceptabel”.

11 juli 2015
Ett osignerat inlägg med rubriken ”Handelsavtalet mellan EU och USA: Urvattnad kompromiss”. Vi får veta att EU-parlamentet lämnat ifrån sig en urvattnad resolution och att Miljöpartiets EU-parlamentariker anser att parlamentet borde ha ställt ”tuffare krav på TTIP-förhandlarna”. Framför allt är besvikelsen stor framför allt över att konfliktlösningsmekanismen ISDS fortfarande kan bli en del av avtalet. Den mekanism som varit den kanske största risken för en framtida hållbar utveckling eftersom den ger företag möjlighet att stämma stater som lägger ”handelshinder” i form av exempelvis tuffa miljölagar.

30 september 2015
En ”nationell aktionsdag mot TTIP” aviseras.

12 februari 2016
De fyra miljöpartistiska EU-parlamentarikerna rapporterar om ”Gröna framsteg i EU”. Under punkten TTIP framhåller de dock sin besvikelse över parlamentets urvattnade resolution, som redogjordes för i inlägget daterat 11 juli 2015.

Ja, där tar det slut. Fler inlägg från i år får vi inte, frånsett ett inlägg som aviserar ett föreläsning om TTIP i Västerås 14 januari och ett annat i Enköping 2 februari samt att miljöpartisterna i Vara informerat om avtalet under ”Jordgubbens Dag” 3 juli.

Så vad tycker vi då? Jag söker vidare. Rubriken ”Vår politik” bör ju ge svar, tänker jag. Men under bokstaven T finns inget TTIP. Inget om handelspolitik under H heller men jag hittar det under B med rubriken ”Bistånd och handel”. Texten innehåller mer om bistånd. Om handel endast en ytlig formulering från Isabella Lövin om att en ”rättvis handel, med hänsyn till klimat och miljö är en nyckel för långsiktigt hållbar utveckling”. Det låter förvisso bra men TTIP får jag fortsätta leta efter.

Så vad sa den senaste kongressen (maj 2016)? Togs det några beslut i frågan vid denna? På hemsidan finner jag kongresshandlingar inför kongressen. Där finns ett pdf-dokument med motioner och propositioner men bland dessa finner jag inte ett enda som direkt berör TTIP.

Så vad är Miljöpartiets hållning? Nja, svaret finns kanske i en SVD-artikel från januari 2016 där det framgår att Miljöpartiet i Sverige är positivt inställt till TTIP medan de miljöpartistiska EU-parlamentarikerna, som arbetar mitt i den miljö där avtalet förhandlas, är betydligt mer kritiska. 

Dåvarande miljöminister Romson sa då att ”regeringens ståndpunkt” är att vi önskar ett avtal men att ”avtalet inte ska försämra möjligheten till demokratiskt fattade beslut”. Med detta avsåg hon då förstås ovan nämnda konfliktlösningsmekanism, ISDS.

Det står alltså klart att regeringen önskar ett avtal men fortfarande är det oklart vad Miljöpartiets linje är i frågan. Som jag uppfattat det hela har det hela tiden handlat om ett motstånd mot ett avtal som förhandlas fram i tysthet. Det finns inte mycket vettigt i att sätta sig emot handelsavtal rent principiellt utan det hela måste förstås handla om vad avtalet kommer att innehålla och det är just detta som vi inte får veta säkert. Däremot att det mycket väl kan komma att innehålla just det som Romson ställde som ett sorts villkor, nämligen en försämring av möjligheten till demokratiskt fattade beslut som gäller miljön, matkvalitet, kemikalier, energiförsörjning bland mycket annat.

Men nu är det ju på det viset att en del av innehållet i förhandlingarna har läckt ut under våren och sommaren. En sammanställning av artiklar som tagit del av läckorna finns bland annat på bloggen TTippen som drivs (tror jag fortfarande) av förre EU-parlamentarikern Carl Schlyter (jo det finns länk till bloggen från Miljöpartiets hemsida ... än så länge). Där framgår bland annat att the Guardian granskat läckorna och noterat att EU:s senaste avtalsförslag bland annat kan innebära ett stort hinder för främjande av användandet av förnybar energi och underminera regler för gruvdrift och utvinning av fossila bränslen i utvecklingsländer. EU-kommissionen vill att parterna åtar sig att avskaffa ”samtliga existerande handelshinder för exporten av naturgas parterna emellan från det datum avtalet träder i kraft”. Ett stenhårt slag i solar plexus mot EU:s egen klimatpolitik, som the Guardian konstaterar. 

Tidigare i våras läckte uppgifter om USA:s förslag till avtalsinnehåll ut och väckte uppståndelse bland miljörörelser i Europa då det framgick att dessa skulle innebära att det blir mycket svårare att just lagstifta om miljö och människors hälsa i framtiden. All läckt information finns tillgängligt på Greenpeace hemsida men finns sammanfattat mer hanterbart på TTippen.

Det kan ju hända att vår regering inte är orolig för att den sitter inne med information vi inte har fått ta del av? Eller är det värre än så, att de själva är dåligt informerade? Knappast Mp:s regeringsmedlemmar i vart fall då de mycket aktiva miljöpartistiska EU-parlamentarikerna knappast varit inaktiva med att informera om vad som händer.

Och så vad med Miljöpartiets officiella hållning? Är det möjligen så som Birger Schlaug säger; att partiledningen håller tillbaka miljökraven för att ”behaga de som inte delar gröna värderingar”? Eller pågår en strid i toppen som omöjliggör ett klarläggande principuttalande? Det är ju av oerhörd vikt att uttala eventuellt motstånd nu eftersom det, när avtalet väl har förhandlats fram, kommer att vara för sent att hävda att det absolut inte får ”försämra möjligheten till demokratiskt fattade beslut”.

Är det inte läge att ställa just det som villkor för att stödja regeringens positiva hållning till avtalet? Om vi nu verkligen tycker så... ?

Någon som vet säkert?


måndag 19 maj 2014

Reinfeldt klar om prioriteringarna inför EU-valet: investerare går före folket och demokratin

Agenda-debatten igår mellan Socialdemokraternas toppkandidat Marita Ulvskog och Moderaternas dito Gunnar Hökmark var tämligen intetsägande. Det enda vi fick veta var att Hökmark tyckte att Europa mår bättre av deras politik och att Ulvskog hävdade motsatsen. Vad de ville i sak föreföll mer höljt i dunkel. Debatten skulle handla om jobben förvisso och det kanske inte är helt enkelt att på 10-15 minuter avverka det ämnet. SvT kanske skulle avsatt mer tid?


Tydligare besked om Moderaternas EU-politik och prioriteringar gav istället Fredrik Reinfeldt i dagens SvD där han säger att ”utländskainvesterare måste skyddas”. Han uttalar sitt klara stöd för det investeringsskydd som innebär att företag kan stämma stater som stiftar lagar dessa företag ser som hinder för deras produkter. Vilket kan bli en del av det handelsavtal mellan EU och USA, TTIP, som just nu förhandlas om. När journalisten påpekar att många kritiker menar att Sverige kan tvingas acceptera ”klordoppade kycklingar och antibiotikapumpat kött” slår Reinfeldt ifrån sig och hävdar att vi inte ska backa från lagstiftning om miljö och hälsa. Vilket ju helt enkelt inte går ihop. Det håller inte i rätten, som det brukar heta.

Den journalist som gjort intervjun (Lena Hennel) lät sig med detta nöjas tydligen. Det är symptomatiskt för rapporteringen om TTIP som varit närmast obefintlig och mest refererat vad EU-kommissionen eller politiker som Reinfeldt hävdat. Enligt ett dokument som läckt från EU-kommissionen i höstas är deras PR-strategi att tysta opinion mot avtalet. Kommunikationsstrategin ska ”säkerställa den europeiska allmänhetens acceptans av ett transatlantiskt frihandelsavtal mellan EU och USA”, heter det. I denna strategi ingår att hela tiden tala om att det handlar om jobben och tillväxten. Nackdelarna ska tigas ihjäl för att inte behöva hamna i svaromål om känsliga ämnen. Enligt dokumentet ska kommissionen också säga sig vara nöjd med hur strategin hittills har lyckats. Men poängterar också hur viktigt det är att ”kontrollera” mediernas ”berättelser”. Jodå, ni läste rätt. Detta får vi reda på bland andra tack vare Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter som skrivit om detta redan i november på bloggen TTippen.   

 Synd kanske att den intervjuande journalisten inte istället var Henrik Ennart (SvD:s matskribent) som då säkert åtminstone hade haft en del följdfrågor.I en artikel tidigare denna månad i SvD skriver han om just detta och att frågor som rör GMO, bekämpningsmedel, kemikalier, tillväxthormoner och antibiotika kvarstår att förhandla om. EU:s försiktighetsprincip står i strid med den amerikanska liberalare synen på producentansvar. Vilket också kan uttryckas som att en linje som värnar konsumentskydd står emot en som värnar producentskydd. De stora matföretagen ska skyddas. Konsumenterna är det mindre noga med. Det är precis vad Reinfeldt säger; ”utländska investerare måste skyddas”. 

Till skillnad från exempelvis Miljöpartiet som snarare säger att ”EU:s konsumenter måste skyddas”. För att inte tala om miljön.

TTIP handlar inte heller bara om miljö- och hälsofrågor. Det handlar också om immaterialrätt och vår frihet på nätet. Där har Piratpartiet mycket starka invändningar i en fråga som de gick till val på och kämpat för i parlamentet under hela denna mandatperiod.

Många har också framhållit att ett sådant investeringsskydd som Reinfeldts moderater är så måna om mycket väl skulle kunna användas för att stämma Sverige om vi efter höstens val skulle införa någon form av vinstförbud eller restriktioner i välfärdssektorerna. Den majoritet av svenska folket som faktiskt tycker att vi ska just det bekymrar sig inte Reinfeldt särskilt mycket över. Däremot tycker han att rätten för företag att stämma Sverige på stora summor pengar är mycket viktig.

Det är alltså viktigt att gå till valurnan och rösta röd-grönt eller för all del på Piratpartiet om man tycker att det är viktigare att EU:s konsumenter skyddas och att demokratiska beslut skyddas istället för i första hand utländska investerare som Fredrik Reinfeldt och moderaterna prioriterar.






Tidigare inlägg om TTIP och EU-valet på denna blogg:


fredag 9 maj 2014

Varsågod och välj – tugga och svälj

Längtar du efter genmodifierad mat? Eller kött från djur fullproppade med antibiotika? Eller vad sägs om en klorindoppad kyckling? Nej, skulle inte tro det! Ändå sägs 6 svenskar av 10 vara positiva till frihandelsavtalet mellan EU och USA, det s.k. TTIP. Det beror kanske lite på hur frågan ställs.

Förmodligen är många dåligt informerade och/eller upplever det som tekniska och svåra frågor att ta till sig. Förhandlingarna är också kringgärdade av stort hemlighetsmakeri så det kan vara svårt att veta säkert vad som kommer att komma ut av dem. Det handlar inte bara om livsmedel förstås men det där med vad vi stoppar i oss betyder ändå rätt mycket för de flesta.

På mitt jobb var det stor uppståndelse för ett par veckor sedan då larmrapporter kom om besprutade vindruvor. En kollega utropade förtvivlat konsumentens klagan; - Jag vet inte längre vad jag kan köpa!

Ja, hur gör konsumenten när hon ska handla? Behöver vi alla bli kemister och biologer och gå på långa inspektionsrundor i butiken varje gång? Den genomsnittlige livsmedelskonsumenten har väldigt svårt att hänga med när den ”goda” maten ska väljas. Det är svårt nog idag men frisläppande av ytterligare skadliga produkter lär inte göra saken bättre. I dagens SvD ger oss Henrik Ennart siffror att ta till oss. I USA blev år 2011 48 miljoner människor matförgiftade och av dessa dog 3000. I EU samma år var motsvarande siffror 70000 fall av matförgiftning och 93 med dödlig utgång. Tack för den pizzan! Ennart fortsätter så här:

”Med djurfabriker, slakterier och charkföretag av en storlek som fortfarande saknar motstycke i EU har amerikanska myndigheter för länge sedan gett upp den förebyggande striden mot bakterierna. Istället för att städa upp i stallarna är siktet inställt på säkra slutprodukter genom att desinficera slaktkroppar i efterhand, exempelvis genom att doppa slaktkycklingar i klorin. För att djuren ska klara sig fram till slakt tillåts en liberal användning av antibiotika”.

Gunnar Hökmark är moderat toppnamn i EU-valet. Jag kallar honom ”producentombudsmannen”. Han säger till SvD att han ”vill minska krångel”. Han företräder dock ett ensidigt producentperspektiv. Krånglet bollas till konsumenterna som får den delikata uppgiften att avgöra vilka produkter som är OK. Varsågod och välj, tugga och svälj och hoppas på det bästa verkar filosofin gå ut på. Det ligger inte så lite ideologi i detta. Valfrihet för konsumenten och en minimal statlig inblandning i produktionen. Det är på vårt matbord resultatet av detta hamnar till slut. Fråga 48 miljoner amerikaner.

Tillväxten är också en stor sak för förespråkarna för handelsavtalet TTIP. Enligt SvD ska det enligt EU-kommissionens beräkningar betyda 0,5 % tillväxt i EU. Det framgår dock inte över vilken tidsperiod. Det torde vara samma rapport de avser som Karel de Gucht, EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågor, slog ifrån sig när han konfronterades med den av en reporter som visade att det stod 0,5 % tillväxt över en tidsperiod på 10 år! Jag har skrivit om det tidigare och lagt ut Youtube-klippet men gör det här igen. Det är värt att titta på då det blir riktigt komiskt när kommissionären tappar masken och avbryter intervjun i flera minuter för att läsa rapporten (cirka fyra minuter in i klippet). Det är stor skillnad på den siffran och Lars Adaktussons (EU-parlamentskandidat för KD) beskrivning av ett avtal som kan ”leda till hundratusentals jobb i Europa”. 



Frihandel är nog bra men det kan inte vara meningen att vad sk-t som helst ska prånglas ut på marknaden för att göra amerikanska matproducenter lyckliga och samtidigt reducera möjligheten till konsumentskydd och välmotiverade regleringar till ett minimum.

Frågan som är ställd om människor är positiva till handelsavtal mellan EU och USA bör ställas om i konkreta termer. Då lär svaren bli helt andra.

Miljöpartiet är ett av de få partier som tagit upp kritik mot de (kända) problem som TTIP kan leda till och eftersom detta är en av de frågor som EU-parlamentet kommer att ta ställning till när avtalet är färdigförhandlat 2016 är det av oerhört stor vikt vilka parlamentariker som sitter i parlamentet då. Ett säkert kort är att lägga rösten på en miljöpartist. Såvida du inte tycker klorindoppad kyckling låter lockande förstås!? 




torsdag 27 mars 2014

Ett gott skäl att rösta i EU-parlamentsvalet: TTIP - handelsavtalet EU/USA



Förhandlingarna om det stora handelsavtalet med USA, TTIP, förs sedan en längre tid bakom lyckta dörrar. George Monbiot menar, i The Guardian, att detta avtal som det ser ut att kunna utformas är; ”En frontalattack mot demokratin” (”A full-frontal assault on democracy”)


Förutom att avtalet kan öppna vägen för genmodifierade grödor, antibiotikastinna grisar och fracking med mera så kan det innebär att företag kan stämma stater som exempelvis ställer tuffa miljökrav på företag eller som vill kunna bestämma att inte riskkapitalbolag ska ha hand om välfärdstjänster. Det våra folkvalda har bestämt kan köras över av företagsjurister. ISDS (Investor-State Dispute Settlements) är det begreppsnamn som den här tvistlösningsmekanismen går under.
  

Moderate EU-parlamentsledamoten Gunnar Hökmark debatterade mot vänsterns Malin Björk om TTIP i Aktuellt igår. Hökmark bedyrade att avtalet var en fantastisk möjlighet för tillväxt och fler jobb. Invändningar om urholkning av demokratin viftades bort med en fnysning. Vi måste ju tänka på tillväxten. Samma sak säger kommissionären för handel Karel de Gucht som i en intervju med WDR (Westdeutscher Rundfunk) menar att vi inte ska förvänta oss någon tillväxt i EU, minsann, om inte det här handelsavtalet, TTIP, ros i hamn. TTIP framstår alltmer som en livboj för EU-toppar i sjönöd att klamra sig fast vid i krisens Europa.

Vi har hört det förr. Går vi inte med i EU är det ajöss med jobb och tillväxt, går vi inte med i EMU är det kört för oss ekonomiskt, skriver vi inte på detta avtal med USA kan vi glömma tillväxt i fortsättningen. Varken domedagsprofetior eller de utopierna om ekonomiska lyckoriken kan väl sägas ha blivit verklighet. När de här ”hoten” dyker upp blir åtminstone jag väldigt misstänksam. Finns det inte några sakliga argument att ta till?

För det andra måste vi fråga oss om mera tillväxt är det allra viktigaste just nu? Klimatfrågan och resursknappheten som väntar i en snar framtid borde istället frammana en återhållsamhet, en eftertänksamhet, ett uppstannande för att omstrukturera och tänka över hela gemenskapens inriktning för att kunna gå mot ett hållbart samhälle. På riktigt.

För det tredje måste man fråga sig vad det finns för grund för den här analysen om tillväxt till följd av TTIP? Det finns ett Youtube-klipp från den ovan nämnda intervjun med Karel de Gucht som blir helt ställd när han konfronteras av intervjuaren (som för övrigt är oerhört PÅ) med siffran 0,5 % tillväxt under 10 år (0,05 per annum) vilket är vad som kan förväntas enligt rapporten kommissionen själva beställt om TTIP. Lägg märke till förvirringen som uppstår när detta blir klart för kommissionären (efter cirka 3:40 av klippet här nedan). 





Det är ganska komiskt men inte särskilt förtroendeingivande. Risken förefaller uppenbar här att en desperat kommission och europeiska statschefer och premiärministrar är på väg att sälja ut demokratin för ”nickles and dimes”. 

Riktigt säkert vet vi dock inte eftersom allt är hemligt, hemligt, hemligt. Vi förväntas nöja oss med ”coola” försäkranden från president Obama att inget som helst negativt kommer att följa med avtalet. Detta kommer alltså från den man som leder det land som just avslöjats med avlyssningsutrustning i de allra högsta EU-kretsarna till och med.

En poäng med valet till EU-parlamentet är att se till att göra skillnad där parlamentet har något som helst inflytande. TTIP är en fråga som kan påverkas. En klar jämförelse kan här göras med parlamentets nedröstning av Acta-avtalet som gällde begränsningar av friheten på nätet.


 När det gäller TTIP är det egentligen bara Miljöpartiet, Vänstern och Piratpartiet som arbetar emot och försöker kritisera hemlighetsmakeriet och peka ut faran för demokratin så som vi känner den. Ska tribunaler av företagsledare kunna ta beslut som kör över nationell lagstiftning? Ja, det kan mycket väl bli verklighet med TTIP.

Enda chansen att undvika det är att rösta in rätt människor i EU-parlamentet. Här gäller det att ha vakthundar på plats. Har ni inte röstat förr i EU-parlamentsvalen är detta ett av flera mycket goda skäl att rösta den här gången.

 


Kolla också in: