Jan Björklund har av regeringen skickats till Israel för att stärka Sveriges forskningsrelationer med Israel. Han ska också informera sig om läget i den israelisk-palestinska fredsprocessen. Jag hoppas han har forskat lite själv om historien i konflikten så att han förstår vad han ser. Här är annars en liten, liten ”roadmap” att orientera sig efter, åtminstone i efterhand:
1947-49: Nakba – katastrofen: En miljon palestinier fördrivs från sina hem till flyktingläger. Tusentals dödas, hundratals byar utplånas
1947-2009 Flera hundra FN-resolutioner som fördömer Israels agerande i Palestina och Libanon
1967- Ockupation av Gaza och Västbanken. Flera hundra tusen israeler i bosättningar som illegalt uppförts på ockuperad mark. Ett brott mot Genévekonventionen, artikel 49
2002- En mur uppförs som stänger in den palestinska befolkningen som i ett gigantiskt fängelse. Större delen av den inne på palestinskt territorium. Vägspärrar och checkpoints som tar timmar att passera omöjliggör varje vardaglig trafik till arbetsplatser och skolor. Internationella domstolen i Haag har fördömt den som brott mot folkrätten. Amnesty har fördömt den i en rapport, ”Enduring occupation, Palestinians under siege in the West Bank.
2009 - ”Operation gjutet bly”. Bomber och granater regnar över Gaza. Prickskyttar siktar in sig på sjukvårdspersonal som försöker föra skadade till ambulanser. Flera FN-byggnader bombades. Mer än 1400 palestinier dödas, flera hundra av dem barn.
En annan nordbo, norske läkaren Mads Gilbert som var på plats i Gaza stad under bombregnet, vittnade med ett sms:
”De bombade den centrala grönsaksmarknaden i Gaza stad för två timmar sedan, 80 skadade, 20 dödade, alla kom hit till Shifa. Hades! Vi vadar i död, blod och avslitna lemmar. En massa barn. Gravida kvinnor. Jag har aldrig upplevt något så fruktansvärt. Nu hör vi tanks. Berätta för andra, skicka vidare, ropa det vidare. Eller gör något. GÖR MER! Nu lever vi i historieboken allihop!" (Ur boken ”Ögonen i Gaza” av Mads Gilbert och Erik Fosse).
Av rapporterna att döma bör Jan Björklund faktiskt ha fått en god inblick i palestiniernas situation på sin promenad genom Hebron. Den israeliska, kvinnliga bosättare som attackerade honom och hans följe var arg för att det fanns palestinier i sällskapet. För sådana, menade hon och den grupp bosättare som fanns runt henne, är det förbjudet att gå på gatan på den av Israel ockuperade marken på vilken hon själv är att betrakta som illegal bosättare. Det är den rättsuppfattning som möter palestinier dagligen.
Vi får väl se kring vilken sorts forskning vi ska stärka banden med Israel. Själv vill jag rekommendera konfliktforskning, mänskliga rättigheter eller varför inte internationell rätt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar