Min argumentation mot Nato-medlemskap i mitt förra inlägg
handlade i första hand om den säkerhetspolitiska aspekten och krigföringens
produktivitet eller snarare kontraproduktiva effekt på säkerhetsläget i världen
och den humana kostnaden för densamma. I det här inlägget fokuserar jag på det rent
ekonomiska. Kostnaden för militära insatser istället för fredsinsatser och
humanitärt bistånd mätt i reda pengar.
Vad själva Nato-medlemskapet skulle kosta är ett tvisteämne.
Men det finns ett antal basfakta som med lite enkel matematik kan ge en del
svar. Bloggen Cornucopia har räknat på detta redan för ett par år sedan.
Försvarsbudgeten skulle sannolikt behöva höjas med cirka 34 miljarder kronor...
årligen. Även Leif Pagrotsky har räknat och kommit fram till ungefär samma
summa.
Det brukar framhållas att kravet på att hålla nivån 2 % av
BNP för militära utgifter ändå inte följs av många Nato-länder och att Sverige
därför skulle kunna strunta i det. De som framför detta argument bör då också
framhålla att medlemsländerna förra året skrev under på (Wales Summit Declaration) att inom en tioårsperiod uppnå 2 %-kravet och att Nato nu skärpt
tonen mot de ”olydiga” medlemmarna som kommer att få utstå en
”name-and-shame”-kampanj för att pressa dem till att följa överenskommelsen.
Det är alltså långt ifrån säkert att Nato är intresserade av att släppa in ett
Sverige som har ingången att bli någon sorts fripassagerare.
Detta handlar då om den svenska budgeten enbart. Om vi
vidgar perspektivet och ser till den totala kostnaden av den krigföring Sverige
skulle - direkt eller indirekt - vid ett Nato-medlemskap, behöva delta i eller
politiskt stötta blir det helt andra siffror.
Svenska Afghanistankommittén (SAK), som jag själv hade
styrelseuppdrag för under 1980-talet, byggde då - under den sovjetiska
ockupationen - upp en humanitär verksamhet i landet, med skolor och sjukstugor,
som fick oerhört stor betydelse inte minst i mindre byar. Ett tålmodigt arbete
som fortsatte och alltjämt fortsätter långt efter den sovjetiska utmarschen ur
landet. Vid början av 2000-talet var SAK Afghanistans största arbetsgivare med
8000 anställda (!). Det hade inte kunnat uppnås utan SIDA-stöd. Sedan 1982 har
deras bistånd till Afghanistan (varav en stor del slussat genom SAK) uppskattningsvis
uppgått till cirka 8-9 miljarder kronor. Mycket pengar förstås, men kan
jämföras med vad krigföring kostar.
Bara den svenska militära insatsen i Afghanistan har kostat
drygt 1 miljard kronor per år, enligt officiella siffror. De verkliga siffrorna
skulle kunna uppgå till ca 35 miljarder per år, enligt Stefan Lindgren som i en
artikel från 2011 framhåller en hel del kringkostnader som inte brukar
medräknas. Vilket ändå är småpotatis jämfört med vad USA:s krigföring i
Afghanistan och Irak uppskattas komma att kosta totalt. Enligt vissa uppgifter
jag stött på ca 1800 miljarder USD. Medan andra - som professor Joseph Stiglitz
och Harvard-forskaren Linda Bilmes vilka omnämns i Lindgrens artikel - landar
vid summan 4000-5000 miljarder USD. Det visar svårigheten att räkna kostnader
för krigföring i pengar (hur mäta lidande och död exempelvis?) men ändå att det
rör sig om oerhörda summor. Hur mycket uppbyggnad i stil med den SAK ägnat sig
åt hade detta räckt till? Eller investeringar i energieffektiviseringar och
förnybara energiproduktionsanläggningar?
Sett ur ett globalt perspektiv är det högst diskutabelt om
Sverige ska bidra till att driva en militär doktrin och strategi som dels
orsakar ökad säkerhetspolitisk instabilitet, dels orsakar miljoner civila
dödsoffer och skadade samt infrastrukturell förstörelse (se mitt förra inlägg) och
dessutom kostar åtskilliga miljarder dollar?
Detta återstår nu för de partier som svängt i Nato-frågan
och förespråkar ett svenskt medlemskap att politiskt försöka försvara. I en tid
då globalt krig istället bör förklaras mot klimatförändringen och mot fattigdom
och global ojämlikhet, roten till fanatism och våld. Med de initiala kostnader
detta kommer att medföra. Investeringar som åtminstone långsiktigt lär ge
återbäring många gånger om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar