Den israeliske presidenten Netanyahus uttalande för några
dagar sedan (20/10 på World Zionist Congress) där han frikände Hitler från
ansvaret för Förintelsen och påstod att detta istället låg på dåvarande Stormuftin
av Jerusalem Haj Amin al-Husseini har mötts med såväl förvåning som upprördhet men
också fått många att brista ut i gapskratt. Näthånet har flödat. Men det finns
också en allvarlig analys av det historierevisionistiska uttalandet och vad
syftet med det egentligen var.
Noam Sheizaf skriver i +972 Magazine att anledningen att
sätta nazistämpel på palestinierna är att försöka antyda för omvärlden att de
aldrig kommer att gå att förhandla med dem. Att palestinierna måste bekämpas
till det bittra slutet. Han utvecklar tesen så här:
”Saying that the Palestinians are Nazis — very
much like the comparison between Israel and the Nazis — has no place in a
fact-based or historically accurate discourse. That should go without saying.
The only reason to do so would be to illustrate that it is impossible to
negotiate, or even speak with, the other side — that they must be fought to the
bloody end. That is the historical context and significance of comparing
somebody to the Nazis. They are one of the few regimes in all of history whose
illegitimacy is absolute — to everyone in the world”
Netanyahu vet givetvis bättre och försökte dagen efter talet
förtydliga att han inte ville frikänna Hitler från ansvaret för Förintelsen.
Men någon pudel var det inte tal om. Beskrivningen av palestinierna hänger där
i luften.
Faktum är dock att det inte var första gången på sistone som
jag hört denna anklagelse. I ett inslag i Agenda för en dryg vecka sedan (19/10)
framförde israels ambassadör i Sverige samma sak. Han fick frågan vad han
trodde att våldsutbrottet i Jerusalem berodde på och svarade då så här (enligt
Svt:s översättning):
”Jag tror att
grogrunden är de ständigt pågående provokationerna från den palestinska
myndigheten och inte minst Hamas i Gaza. Innan staten Israel bildades
samarbetade palestinierna med tyskarna och Hitler om den slutliga lösningen av
judefrågan ifall tyskarna kom till Israel”
Netanyahus anklagelse är således ingen isolerad och
överhettad ”slip of tongue”. Snarare förefaller det vara en ny strategi från
Israel där palestinier och den palestinska myndigheten ska kopplas ihop med
Förintelsen och Hitler för att framkalla största möjliga avsky dels internt men framför allt internationellt. Att al-Husseini bevisligen hade tät kontakt med
Nazityskland är väl känt. Men lika lite som Angela Merkel ska behöva ställas
till svars för Hitlers förbrytelser kan Stormuftin av Jerusalems förehavanden vid
andra världskriget knappast belastas den palestinska myndigheten av idag.
Men det är precis vad Israel nu försöker göra. Smutsigt? Ja.
Effektivt? Kanske. Fortsättning följer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar