I mitt förra inlägg uppmärksammade jag den verbala attack Carl Bildt möttes av vid sitt besök av en minnesceremoni för offren för belägringen av Sarajevo. Det var ett tag sedan nu som denna tragedi utspelades och det kanske inte är alldeles lätt att minnas vad det hela handlade om och vad Carl Bildt hade med saken att göra. Därför följer här en kortare sammanfattning av saken, med länkar till intressanta artiklar om Bildts insatser som fredsmäklare i Bosnien, som kanske förklarar lite av varför han blev så utskälld i Sarajevo igår.
Vreden som Bildt möttes med i Sarajevo handlar om hans motstånd mot att sätta hårt mot hårt när den serbiska etniska rensningen av Bosnien pågick som värst. Srebrenica-massakern var droppen som fick NATO att träda in i handlingen med bombningar mot serberna och bara efter några dagar blev Milosevic medgörligare till förhandlingar. Bildt ägnade sig åt tyst diplomati. Något vi känner väl igen. En kort sammanfattning av detta finns på Utrikespolitiska Institutets hemsida.
Den lunch med Ratko Mladic som Ed Vulliamy talar om i tv-klippet från ceremonin i Sarajevo är Carl Bildts lunch i juli 1995 med Slobodan Milosevic och bosnienserbiske generalen Ratko Mladic. Bildt hade vid tillfället fått obekräftade rapporter om en massaker i Srebrenica men tog aldrig upp saken vid denna lunch. Något som exempelvis Bianca Jagger, som besökt Bosnien flera gånger som representant för Amnesty International, reagerat starkt på. Detta kan man läsa mer om i en artikel i Aftonbladet från 1998.
Carl Bildt kommer gärna i efterhand och solar sig i glansen av andras insatser och försöker framhäva sin egen genom att, med facit i hand, påpeka sådant som han underlät att göra när det begav sig eller som han inte hade förmåga att bedöma då.
En artikel publicerad av London-baserade The Bosnian Institute tar upp just detta genom att studera Bildts memoarer om Bosnien-konflikten. Ett citat ur artikeln:
“Bildt, in pointing out that the Hague Tribunal indicted Karadzic and Mladic over Srebrenica, omits to mention that he did not call for such indictments at the time, in contrast to his call for an indictment against Tudjman over Operation Storm – and this despite his claim that his ’conclusion from Srebrenica’ was that ‘we had to react strongly and clearly against all atrocities’. He does not complain that ‘as this book goes to print’, neither Milosevic or anyone else from Serbia’s leadership had been indicted for conquering and ethnically cleansing the Krajina region of Croatia in the first place”.
Väldigt tydligt uttalas denna uppfattning också av den bosnienfödde moderaten (!) Alen Musaenfendic, som själv upplevde kriget på nära håll. Hans artikel i Newsmill (27 maj 2011) är en skarp attack på Bildt och han kallas bland annat för ”fullkomligt inkompetent” som politiker. Detta alltså av en partikamrat. Han säger också att Bildt lider av total brist på ”emotionell intelligens”. Ett för Carl Bildt svidande utdrag ur hans artikel:
”Det enda Bildt lyckades med var att sälja sin groteskt överdimensionerade betydelse för fredsprocessen till svenska folket. Hans skildring av förhandlingsprocessen i "Uppdrag fred" ger ibland intrycket att fredsmäklaren-extraordinarie egenhändigt fick stopp på det ostoppbara kriget. Läs gärna en valfri memoar av en valfri nyckelperson i fredsförhandlingarna. Om man är riktigt uppmärksam kan man möjligen hitta Bildts namn i en av fotnoterna. Att ta åt sig äran för en positiv reform bara därför att man råkar befinna sig i samma land när den genomförs är vardagsmat för politiker. Det är nästan ok. När det finns mänsklig tragedi av bibliska proportioner i bakgrunden är det mindre ok”.
Jag skulle tro att detta räcker för att tydliggöra att Carl Bildt som utrikesminister är en katastrof för synen på Sverige som seriösa fredsmäklare. En gammal, internationellt etablerad, bild som Bildt har ridit på i många år men gjort så mycket nu för att rasera.
Jag har sagt det förr och säger det igen; Carl Bildt är en synnerligen olämplig utrikesminister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar