Almedalen, nazister och yttrandefrihetens gränser

Almedalen har på många vis blivit en tummelplats för politikereliten som kan mingla bland rosévinsflaskorna och knäppa upp skjortknapparna ett extra snäpp. Men det är också, icke att förglömma, en plats för många intressanta och allvarliga samtal om politik och om tillståndet för vår demokrati.

Idag, den 2 juli, klockan 18.20 hålls ett seminarium rubricerat ”Rasism i Sverige idag”, arrangerat av Civil Rights Defenders och Syretidningarna. På CRD:s hemsida annonseras ämnet enligt följande:

”De högerextrema rörelserna tar alltmer plats och i våra riksdagspartier ser vi en tydlig anpassning till högerpopulistisk retorik och politik. Vi måste lyfta det motstånd som finns i samhället. Vi tar bland annat upp vilka rättsliga medel som finns och pratar om hot och hat mot fria opinionsbildare”.

I programmet för Almedalen finns en mer utförlig presentation av ämnet, bland annat följande (lätt förkortat):

”I Almedalen förra året var det många som avstod från att komma för att ett rasistiskt parti med tillstånd att demonstrera betedde sig hotfullt och våldsamt på ön. Vi måste se till att lyfta det motstånd som finns i samhället. Inom civilsamhället, bland enstaka politiker, inom media och inom skolväsendet är vi många som säger ifrån. Som blockerar utvisningar, strejkar från skolan, stänger ute och säger stopp till rasistiska partier, för diskussionen och vägrar föra diskussionen”.

Debatten är tänkt att handla om hur hat och hot mot fria opinionsbildare ska mötas och ”hur vi ska bekämpa rasism och nazism med rättsliga medel”, med särskild hänvisning till hur Finland har valt att göra, nämligen att förbjuda organisationen NMR, det vill säga systerorganisationen till svenska NMR som var den som ställde till bråk förra året under Almedalsveckan.

Så vad gör polisen i detta läge, med förra årets erfarenhet i minne? Jo, de ger tillstånd till en person vid namn Patrick Christensson att hålla tal samma dag mellan 17.00-18.00 vid Holmen, intill Kallbadhuset. Denne Christensson är NMR-aktivist men har sökt tillstånd som privatperson och alltså fått det beviljat av polisen. Detta trots att platsen ligger ett stenkast från Hamnplan 4 där strax därefter diskussioner ska föras om hur nazismen kan bekämpas med rättsliga medel och hur de finska polismyndigheterna har resonerat för att förbjuda NMR. Christensson är en av de som fälldes för våldsamt upplopp i Kärrtorp 2013 där en fredlig demonstration attackerades av aggressiva nazister.

Det borde inte behövas någon alldeles särdeles slutledningsförmåga för att räkna ut att Christensson lär ta med sig sina vänner inom NMR för att heja på när han talar och att de efter 18.00 med lätthet kan ta sig till platsen för seminariet som börjar 18.20.

Tillståndsgivandet till Christensson gäller ”allmän sammankomst”. Enligt ordningslagen är polisens uppdrag att ”se till att ordning och säkerhet upprätthålls”. Med andra ord har polisen gjort bedömningen att detta är något de kan säkerställa i det här fallet. Antingen vet polisen inte vem Christensson är och vilka aktiviteter som är planlagda i närheten vid samma tid? Eller också är de fullt medvetna om detta men med sitt tillståndsgivande visar prov på en sällsynt okänslighet och brist på fingerspetskänsla. Frågan är vad som är värst?

Förhoppningsvis visar polisen ikväll att de klarar sitt uppdrag avseende ordning och säkerhet nu när de utsatt arrangörer för en onödig risk och sig själva för ett mer krävande uppdrag än de hade behövt. Christensson kunde ju ha fått en annan dag och tid för sitt framförande exempelvis.

Polisen i Finland har som sagt visat upp en helt annan attityd till NMR. Det är finska Polisstyrelsen (motsvarigheten till svenska Rikspolisstyrelsen) som drivit på för ett förbud eftersom NMR ”väsentligt strider mot lag och god sed” genom att ”sprida hatretorik om invandrare, sexuella minoriteter och judar, ifrågasätta förintelsen och glorifiera fascister”. Dessutom hänvisas till deras godkännande av våldsmetoder och att de också har utövat sådant vid flera tillfällen, ibland dödligt.

Så vad ska krävas för att den svenska polisen ska börja tillämpa samma synsätt? Här får det istället om och om igen tillstånd för demonstrationer och möten, gärna nära synagogor eller på 1:a maj och ger dem istället eskort för att garantera deras säkerhet. Enligt den svenska polisen kan de inte agera på annat sätt med hänvisning till yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är en mycket snäv tolkning av lagen.

Sveriges grundlag säger att ”föreningsfriheten kan inskränkas för organisationer som ägnar sig åt förföljelse av människor på etnisk grund”, vilket också justitieminister Morgan Johansson hänvisat till för ett år sedan i efterspelet efter bråken i Almedalen. I lagen definieras ett terrordåd med att ett sådant är till för att ”allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller mellanstatlig organisation”. Det vill säga precis det som är NMR:s mål enligt deras hemsida som anger att de ”med alla tillgängliga medel” vill ”verka för att återta makten från den globala sionistiska elit som ekonomiskt och rent militärt ockuperat större delen av vår värld”. Media ska endast kunna ha nordiska ägare och medieföretag och organisationer som i NMR:s ögon ”sprider folkfientligt propaganda” i Sverige ska klassas som främmande agenter och förbjudas. De vill också ”sanera mediekåren” och ”byta ut skolans ´demokratiska´ indoktrinering mot en nationalsocialistisk värdegrund”. Vad den nationalsocialistiska värdegrunden går ut på har vi ju facit för sedan tidigare.

Uppenbarligen har inte detta räckt för att svenska polisen ska göra bedömningen att denna organisation inte bör ges tillstånd för demonstrationer och möten på samma grunder som andra och att de istället bör förbjudas verka helt och hållet.

Eller åtminstone inte ges tillstånd just vid den plats och det tillfälle som organisationen och dess företrädare önskar, i syfte att provocera och störa andra sammankomster och skrämma bort organisationer från det demokratiska samtalet. Hur skulle polisen ställa sig till att ge exempelvis Djurgårdens huliganfirma DFG tillstånd att genomföra en marsch i närheten av Friends Arena samtidigt som AIK möter Hammarby i ett fotbollsderby? Ge tillstånd? Skulle inte tro det.

Men i Almedalen verkar säkerhetsaspekten sekundär. Eller hur ska vi tolka detta? Kanske får vi se IS/Daesh där nästa år?