onsdag 10 juli 2019

UKRAINSKA PARLAMENTSVALET – del 1 Introduktion


Den 21 juli hålls parlamentsval i Ukraina. Det blir vad som brukar kallas ett snap-election, eftersom det hålls ca tre månader tidigare än vad som varit planerat förut. Ett av den nyvalde presidenten Volodomyr Zelenskijs första beslut var att tidigarelägga parlamentsvalen och är naturligtvis ett sätt för honom att snabbt få en parlamentarisk plattform för sitt tämligen nybildade parti Folkets Tjänare. Utan det är presidenten ganska handlingsförlamad, en s.k. ”lame duck”, och utlämnad till fientligt inställda partiers ränker och sammansvärjningar för att göra hans mandatperiod kortare än planerat.

Således ska nu det ukrainska folket välja ledamöter till parlamentet Verkhovna Rada. Det sker genom ett mixat valsystem som är till lika delar proportionellt/majoritärt. Hälften väljs genom proportionella  val och från partilistor med en spärr på fem procent för partierna som ställer upp för val, medan den andra hälften väljs genom individval i ett antal valkretsar enligt principen first-past-the-post, alltså den som får flest röster vinner distriktet och platsen. Här kan en hel del politiska vildar eller ”oberoende” ta sig in eller personer som tillhör partier som inte klarat femprocentsspärren. Systemet med enmansvalkretsar anses ge en öppning för korruption och röstköp styrt av penningstinna oligarker eller sittande politiker vilket var främsta skälet till att president Zelenskij ville ha enbart ledamöter valda enligt proportionerligt system från partilistorna. Han fick dock inte igenom detta i parlamentet. Inte heller ville de sittande parlamentarikerna sänka partispärren från 5 till 3 procent som presidenten föreslagit. Valet genomförs alltså nu enligt det rådande dubbla systemet.

Bild: Hans Wåhlberg. En skylt pekar ut vägen för väljarna vid ett valdistrikt i Tjernivtsi. Förvisso vid lokalvalen 2015. Nu handlar det om parlamentsval. Ett val som kan ändra en hel del.


Totalt ska parlamentet utgöras av 450 ledamöter men har under den senaste mandatperioden bestått av ett antal färre eftersom vissa valdistrikt i östra Ukraina och på Krim inte kunnat (velat) delta i valet.

Enligt uppgift sägs nu 21 partier ställa upp till val. Inför detta val ser också partilistan ovanligt bekant ut. Normalt sett brukar det annars hinna hända en hel del från val till val i Ukraina. Det vill säga att partier lägger ned verksamheten; att helt nya bildas; och att helt nya konstellationer och koalitioner bildas, s.k. block. Nu ser den politiska kartan ut att ha stabiliserats åtminstone någorlunda sedan förra valet 2014.

F.d. premiärministern Jatsenjuks parti Folkfronten och Julia Tymosjenkos Fäderneslandsförbund ställer upp till val igen och med är även Självhjälp/Samopomitj som tillkom inför förra valet liksom Oleh Lyasjkos Radikala Partiet. Oleh Tiahnyboks Svoboda har efter förra fiaskovalet då de inte nådde femprocentsspärren slagit sina påsar ihop med ett antal andra högerextrema partier/organisationer och gör ett nytt försök med denna gemensamma lista.

Den förre presidenten Porosjenjkos parti ställer nu upp under namnet Europeisk Solidaritet (på ukrainska Європейська солідарність, Yevropeys'ka Solidarnist'), vilket egentligen är en återgång till partiets tidigare namn. Under nuvarande mandatperioden har de haft säten i parlamentet under partibeteckningen Porosjenko-blocket. Ett annat ”block” som bildades ur spillrorna av den landsflyktade presidenten Janukovytjs Regionala Parti inför förra valet är Oppositionsblocket. Detta är nu emellertid splittrat i Oppositionsblocket för Fred och Utveckling under Borys Kolesnikov respektive Vadim Rabinovitjs/Valerij Boykos Oppositionsplattformen – För Livet.

Trots detta lär sammansättningen i parlamentet kunna ändras radikalt genom valet den 21 juli. Nästan hälften av alla kandidater är icke-professionella politiker och består istället av artister och kulturpersonligheter, aktivister, journalister, affärsmän och militärer. Men framför allt ser den nye presidenten Zelenskijs nya parti Folkets Tjänare ut att utklassa sina motståndare och att till och med kunna få egen majoritet i parlamentet.

Bild: Hans Wåhlberg. Ukraina väljer väg den 21 juli. Fokus på EU är inte lika stort denna gång. Mer på att skapa fred och ena landet. Folk vill ha något helt nytt. Vi får se vart det bär.


I kommande inlägg kommer jag gå igenom först ”gamla” ansikten och partier och därefter de nya krafter som ställer upp till val.

Under tiden kan den intresserade kika på Hromadske TV:s temaprogram om Ukrainska parlamentet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar