Hans lilla gröna: Moderaternas positionering och asylrätten

Jag såg häromdagen SvT:s Debatt om Moderaternas intergrations- och migrationspolitiska utspel. I denna debatt använder ordet asyl ymnigt. För den oinvigde kunde det säkert förefalla som om det vore väldigt enkelt att få asyl. SD:s Björn Söder talade om ”öppna dörrar” och Moderaterna, i Debatt företrädda av en ovanligt (nervöst?) flinande Hanif Bali, ser ju uppenbarligen skäl till att skruva lite på volymerna. Debatten hittills (inte bara den i SvT alltså) har också gett intryck av att denna asylrätt skulle vara något vi kan modifiera eller volymreglera lite hur vi vill. Det är intressant att inte asylrätten analyserats lite djupare. Det vore hälsosamt för kvaliteten på debatten.

FN:s flyktingkonvention

FN:s flyktingkonvention (Genevekonventionen för flyktingar), eller ”Convention relating to the status of Refugees”, togs 28 juli 1951 och trädde i kraft 22 april 1954. Från början tänkt som en överenskommelse för att hantera problem efter andra världskriget med personer som satt i fångläger i väst. Dess utformning fick därför den diskursiva karaktären av ett ideologiskt instrument i kalla kriget. Sovjet och de östeuropeiska staterna skrev aldrig under. Texten formulerades med politiska flyktingar i åtanke och det var repatriering av personer från östeuropeiska stater som västmakterna ville förhindra genom att ge skydd, med

hänvisning till denna överenskommelse.

Meningen var att UNHCR, som bildats 1950, med hjälp av denna överenskommelse och de undertecknande staterna skulle lösa ett tillfälligt problem, som andra världskriget utlöst. Så småningom tvingades man dock inse att antalet flyktingar i världen snarare ökade än tvärtom. Först 1967 togs, genom det s.k. New York-protokollet, den geografiska begränsningen (till Europa) bort ur ursprungstexten samt den tidsmässiga, som gällde orsaken till flykten (före 1 januari 1951).

Flyktingbegreppets definition

I korthet är det detta som gäller:

Utländska personer, som befinner sig utanför det land hon/han är medborgare i, samt känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin: ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och inte heller kan begagna sig av detta lands beskydd.

Här finns alltså exempelvis inget om flykt från krig, svält och naturkatastrofer. Dessa skäl kompletteras, i olika hög grad, av nationalstaterna själva. I Sverige finns alltså dessa skäl i utlänningslagens fjärde kapitel, första § och andra skyddsskäl i fjärde kapitlets andra §.

Den som får flyktingstatus är alltså en person som uppfyller kriterierna för FN-konventionens definition, enligt dess artikel 1.A. Asyl är något som beviljas en person som flyktingförklaras. Det är allmänt accepterat och därför så viktigt för den som behöver skydd att erhålla denna flyktingstatus.

FN-konventionen är utgångspunkt för EU:s asylpolitik och dess artikel 1.A ska gälla som flyktingdefinition. Medlemsländernas lagstiftning ska, enligt EU:s Skyddsgrundsdirektiv 2004/83/EG, innefatta denna definition.

Statsvetaren vid Göteborgs universitet Hans E. Andersson framhöll, i sin rapport för Sieps

Flyktingpolitiken i framtidens EU (2003), att talet om ett gemensamt europeiskt asylsystem gäller ”endast de personer som är flyktingar enligt Genévekonventionens kriterier”. Han konstaterar i samma text att denna konvention, i juridisk mening, inte omfattar ”de personer som uppenbart svävar i livsfara på grund av till exempel inbördeskrig, krig och hungerkatastrofer”. FN-konventionens flyktingdefinition är alltså uppenbart otillräcklig i dessa sammanhang, om man är mån om att ge skydd åt de människor som är mest förekommande i samtidens migrationsströmmar och se till deras skyddsbehov.

Moderaternas definition (?)

Om jag förstått Moderaterna rätt är de alldeles särskilt bekymrade över att folk från västra Balkan gör sig omaket att komma till Sverige. Hanif Bali återkom i snart sagt varje mening till detta i ovan nämnda tv-debatt. Om vi ska tala klarspråk är det ju då i första hand romer han talar om. Att just denna grupp pekas ut som alldeles särskilt olämpliga att ge asyl åt är egentligen väldigt märkligt. Det har också kritiserats av, bland andra, Europarådets kommissionär ThomasHammarberg.

Om det är FN:s flyktingdefinition som ska tillämpas uppfyller alltså denna grupp i högre grad kriterierna för flykting än de syrier som Hanif Bali hellre skulle se träda in i romernas ställe. Den sistnämnda gruppens rätt till skydd faller istället under utlänningslagens 4:e kapitel, 2:a § som handlar om ”inre och yttre konflikt”. Alltså svensk lag som Moderaterna, om de så ville, har betydligt större möjlighet att ”skruva lite på”. Därför blir det märkligt när han (Moderaterna) avfärdar romers rätt till asyl och ställer dessa emot människor som flyr våldet i Syrien. Om man noterar vad Billström tidigare uttalat så är det främst ett bekymmer att stater som Serbien, Bosnien, Albanien och Makedonien har en bristfällig minoritetspolitik. Det har han säkert fullkomligt rätt i, men är detta inte då ett skäl att åberopa? Det tycker inte migrationsministern som talar om dessa romer från Balkan som ”en grupp som inte har några skäl över huvud taget” för skydd. Med samma logik borde ju rimligtvis Syriens bristande demokrati och respekt för medborgares liv bli lika likgiltigt för migrationsministern.

Jag gillar för det första inte sättet att ställa grupper emot varandra. Det är skamligt att använda sådana jämförelser i debatten. Men Moderaterna är också på denna punkt mer än lovligt dunkla. Jag håller med dem om att vi inte får ducka för de här frågorna. Men det förutsätter också att de själva uttrycker sig mer i klarspråk. De har en hel del frågetecken att räta ut:

Vilka volymer är det som ska regleras och exakt vad för åtgärder avser detta?

Vilka är det som avses när de talar om personer från västra Balkan?

Om det är romer som avses, i så fall; varför skulle dessa ha sämre skäl för att söka asyl än personer som kommer från länder som befinner sig i yttre eller inre konflikt?

Om det är så att Moderaterna anser att FN:s flyktingkonventions definition av flykting ska ändras; hur vill de då att definitionen ska lyda? Ska den vara mer specifik när det gäller vilka grupper den ska omfatta?

I så fall; ifrågasätter Moderaterna hela den grundläggande definitionen för mänskliga rättigheter, det vill säga att dessa ska gälla för alla?