Tobias
Billströms utspel om att begränsa asyl- och anhöriginvandringen, som jag
kommenterat i ett tidigare inlägg, har väckt mycket kritik.
Till och med
det egna moderata ungdomsförbundet har tagit avstånd ifrån det.
Sverigedemokraterna jublar förstås men kritiserar istället Moderaterna för att
plagiera deras politik.
Fredrik
Reinfeldt gick igår ut och ”tydliggjorde” den moderata linjen med att säga att
partiets arbetsgrupp för integration/migration inte ska diskutera dessa
volymer.
Han säger
dock samtidigt att han delar migrationsminister Billströms oro för dessa
volymer.
Hans
uttalande har alltså gett medierubriker så disparata i sina signaler som:
Och å andra
sidan
”Reinfeldt
ger Billström stöd för flyktinguttalande”
Så hur ska
detta nu tolkas? Tja, det här är min teori:
Moderaterna
har tillsatt en arbetsgrupp som ska diskutera integrations- och
migrationsfrågor. Tanken är förstås att förslag ska finnas klara till valet som
kan locka SD:s väljare att rösta M istället. I direktiv till gruppen finns
naturligtvis inget sådant uttalat och inte heller att det skulle kunna röra sig
om att reglera volymen asylsökande eller anhöriginvandring. I direktivet står
däremot att den ska:
"se över behovet av åtgärder som stärker den ordnade och långsiktigt
hållbara asylpolitiken"
Min gissning
är alltså att migrationsminister Billströms uppgift varit att ”släppa en
ballong” med sina uttalanden i tidningar och i SvT:s Agenda för att se om den
fick segla ifred, så att säga.
Nu togs inte
uttalandena särskilt väl emot ens inom partiet så Reinfeldt gick genast ut och
korrigerade det hela... lite grann. Så att diskussionen kan fortsätta och något
modifierade förslag kan tas fram av gruppen vid senare tillfälle.
Problemformuleringen är inramad och det blir lättare att få acceptans för något
mildare, modifierade förslag framöver.
Det om alltså
ser ut som en motsättning inom partitoppen kan mycket väl vara en övervägd
manöver. Jag menar, något har väl Moderaterna lärt sig av alla dyra
mediekonsulter som anlitats på senare år?
Tre saker kan slutligen noteras:
1)
Sverigedemokraterna jublar eftersom de etablerade partierna, oavsett vad de
säger, börjar närma sig deras problemformulering. Moderaterna är inte ensamma.
2)
Intressant att Moderaterna vill skruva på asylrätten. Just nu pågår (eller är
det slutfört) ett arbete med ett gemensamt asylsystem för hela EU. Detta skulle
varit klart 2012 men senast jag kollade skulle parlamentet besluta om det i januari
2013. Har förgäves sökt en bekräftelse på om så har skett utan att lyckas. Men
att Moderaterna eller Billström ska kunna förändra något i detta skede har jag
svårt att tro. Principen i systemet ska hur som helst vara att alla behandlas
lika oavsett i vilket EU-land asyl söks.
3) Det är
tydligt att partipolitiken blir alltmer kvantifierad. Det är antalet väljare
som är det helt primära. Med denna logik blir alla åsikter som lockar väljare
bra. Kommer att tänka på Nina Björk som i sin bok ”Lycklig i alla sina dagar”
skrev om just detta. Hon menar att valrörelsen 2010 var ”ett långt farväl till
den politiska människan” fullbordat av Mona Sahlins uttalanden om att S inte
kan förvänta sig en majoritet av rösterna om de talar till en minoritet av folket.
Det är ungefär samma logik som Billströms/Moderaternas när de säger att ”det
finns utrymme för en diskussion om hur vi kan påverka volymerna av dem som
kommer till Sverige”. Med Nina Björks ord:
”Finns det köpare för
denna typ av produkt? Och om svaret är nej: byt produkt... Rätt och fel avgörs
då inte av övertygelser, politiska visioner eller argument utan av enkel
matematik”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar