Anklagelsen
är helt befängd men bottnar i att dessa personer, utan att ha speciellt många
gemensamma nämnare i övrigt, deltar i en web-konferens, med start igår,
arrangerat av Folk & Fred med bland annat programpunkten ”Vilka hot finns
det mot Sverige”. Oksanen kallar det en ”trollkonferens” och namnger ett antal
deltagare som han med metoden guilt-by-association eller insinuationer försöker
knyta till Kreml. Organisationen Folk och Fred kallar han helt grundlöst för ”Kremlvänner”.
Det som stör
honom mest är att konferensen äger rum ungefär samtidigt med Folk och Försvars
betydligt mer resursstarka rikskonferens som öppnat idag. Han går till och med
så långt att han påstår att organisationen Folk och Fred skulle ha bildats
enkom för att ”störa just Folk och Försvars rikskonferens”. Det är en ful
omskrivning av det syfte som Folk och Fred öppet anger på sin hemsida:
”Nätverket
Folk och Fred har som syfte att arrangera återkommande folkliga möten i Sälen i
samband med mötet Folk och Försvar samt folkbildning och aktioner i frågor av
brett gemensamt intresse.”
Oksanen
skulle lika gärna kunna klaga över att det finns en mångfald av organisationer
som väljer att hålla konferenser, seminarier och föreläsningar under Almedalsveckan
i Visby varje år. Självfallet är det en strategi som används för att få maximal
medial uppmärksamhet och för att passa på när frågorna och fred och säkerhet
debatteras, vilket inte är särdeles ofta.
Men Oksanen
och många andra som får göra sina röster hörda på Folk och Försvars
rikskonferens och även annars har stora resurser till sitt förfogande att driva
sin åsikt vill uppenbarligen inte ha någon debatt. Det vill säga det som
Oksanen kallar att ”störa”. Hur ska man annars tolka detta envisa nedsvärtande
av alla personer som har åsikter som avviker från Oksanens?
Det är
nämligen inte första gången han ger sig på freds- och miljörörelsen. Förra
gången var för nästan två år sedan och då namngav han även mig i sin ledare i
tidningen Hela Hälsingland. Någon saklig kritik gav han inte utan nämnde
bara namnet så att säga i förbifarten. Det är den metod han använder. Jag skrev
då en kommentar på denna blogg.
Nu har
Oksanen tutat samma toner i megafonen i flera år men tilldelats en större sådan i och
med att han blivit ledarskribent i SvD, en av Sveriges största tidningar. Det
är mycket olyckligt.
En fri
värld med en fri debatt?
Det är ingen
hemlighet att Patrik Oksanen är knuten till det som kallas Fri Värld, en
tankesmedja som finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv och ironiskt nog har
som uttalat syfte att ”stimulera och bredda den utrikespolitiska debatten”.
Trots detta gör den allt för att skjuta alla debattörer som har andra åsikter
än de själva i sank.
En fri värld
brukar traditionellt karaktäriseras av åsiktsfrihet, tryckfrihet,
organisationsfrihet och en fri debatt samt att en hyfsat mångskiftande palett
av partier och åsiktsriktningar finns att välja mellan i fria val. Det är
liksom hela idén med den valfrihet som i alla andra sammanhang brukar hållas
helig av liberaler men av någon anledning inte just när det gäller
säkerhetspolitik. Om nu Fri Värld ser sig som liberala? Men det har i vart fall
ett temaområde, av totalt tre, som går under benämningen ”hot mot den liberala
demokratin”.
Ett sådant hot
är naturligtvis att kväva all seriös debatt om vad säkerhetspolitiken ska
innehålla och att med fula mediala knep försöka desavouera all opposition till
dess egna hållning. Folk och Fred vill bevara alliansfriheten och stärka
civilförsvaret, stoppa kapprustningen samt inkludera andra hot än militära i
det säkerhetspolitiska samtalet. Bland annat pandemier och klimatförändringar.
Ska det nu vara Kremls hållning? Nej givetvis inte.
Däremot är
USA och Nato klart intresserade av att Sverige skärper sin fiendskap till
Ryssland och därmed involveras i den retoriska kamp som supermakterna för i en
allt mer farligt uppskruvad ton.
Oksanen
lånar bekymmerslöst sitt namn till USA och Nato
Jag lånar
inte gärna Oksanens retorik men i det här fallet är det befogat. Det är nämligen
inte heller någon hemlighet att Fri Värld har klara kopplingar till den
amerikanska tankesmedjan Atlantic Council (AC). Det som Oksanen nu i SvD
uttrycker kan ses som ett litet koncentrat av det som tidigare Martin Kragh har
producerat samt det Henrik Sundbom skrev i ett kapitel i AC:s publikation ”Kremlins
Trojan Horses 3.0”, publicerad i december 2018. Något jag då också kommenterade på denna blogg.
Det är samma
typ av insinuationer, delvis helt desamma, och delvis samma personer som
angrips. Tanken är förstås att droppen ska urholka stenen.
Det är
nämligen inte heller någon hemlighet vad Atlantic Councils syfte är. Ett
projekt som har band till AC är bland andra FutureNato som också är sponsrat av
just Nato men också bland andra Raytheon, en av världens ledande tillverkare
och leverantörer av robotvapen.
AC har också
en institutionaliserad informationskanal kallad NATOSource, vars syfte är att
”hjälpa medborgare i NATO-länder och världen i stort, att förstå alliansens
(Natos) dagliga bidrag till deras fred och säkerhet”.
Formellt
sett är AC fristående från stater och Nato men kopplingarna, inte bara
finansiellt, är betydligt fler än ovan nämnda. De finansieras också av många
företag inom vapen- och säkerhetsbranscher samt stater som i synnerhet Storbritannien
och Förenade Arabemiraten. Men även Sverige som sedan 2013 ger minst 100 tusen
USD varje år till tankesmedjan för att de ska förse regeringen med analysmaterial
(!). Jag vet inte vilken typ av material detta handlar om men en del av det AC
publicerar görs i uppenbart syfte att påverka den svenska opinionen i frågan om
Nato-medlemskap.
Fri Värld
har som ett av tre temaområden ”säkerheten vid Östersjön” och är öppna med att
de ser ett svenskt och finskt NATO-medlemskap är den bästa garanten för denna.
Det står dem,
inklusive Patrik Oksanen, givetvis helt fritt att tycka. Men det MÅSTE också,
om vi ska anse oss leva i en fri värld, visas respekt för att en del har en
annan åsikt. Själv håller jag exempelvis inte med Folk och Fred bland annat på
punkten att nedrustning är bästa alternativet till Nato-medlemskap. Men när
personangreppen ersätter den sakliga argumentationen så befinner vi oss på ett
sluttande plan. Jag börjar själv känna obehag inför att lägga ut inlägg som
denna på min blogg. Blir jag uthängd av Oksanen i nästa SvD-ledare med någon
insinuation som jag inte har resurser att bemöta effektivt?
Det är också
betänkligt att stärkta säkerhetspolitiska band till USA med självklarhet ses
som så bekymmersfri. Just när den sittande presidenten Trump i princip uppmanat
till stormning av folkrepresentationens hus och när talmannen Nancy Pelosi
försökt ta ifrån honom avfyringskoderna till kärnvapnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar