Ukrainas president Zelenskijs dröm om ett Gott Nytt År

 

Precis som i Ryssland firar Ukraina jul som mest över nyår. Ett sovjetiskt arv som ukrainarna av någon anledning biter sig fast vid trots allt tal om att ta sig ur den ryska omloppsbanan, eller russkiy mir (den ryska världen).

Hos president Volodomyr Zelenskij lär emellertid den där riktiga feststämningen få svårt att infinna sig. Förutom att covid19 har plågat landet som mer eller mindre alla andra länder så har det också varit ett år där Zelenskij och hans administration har lidit bakslag efter bakslag och presidentens popularitet har dalat brant i alla mätningar. Likaså hans parti Folkets Tjänare som nu plågas av inre stridigheter.

Läget i landet och för presidenten analyseras i en intressant artikel i Bloombergs i vilken artikelförfattarna Daryna Krasnolutska och Volodymyr Verbyany utser Zelenskij till förlorare i kampen mot landets korrupta och oligarkstyrda system som han ju valts för att ta itu med. Mark McNamee, som tillhör konsultfirman DuckerFrontier, fastslår i artikeln det som även jag efter bara en månad i Kiev noterat:

“Structurally, the country remains much the same: run by oligarchs, with parliament and the judiciary riddled by corruption and external influence.”

Mykhaylo Kosiv, 86-årig jurist och före detta parlamentariker, säger i samma artikel att Zelenskij saknar den erfarenhet som behövs för att kunna bekämpa det djupt rotade korruptionssystemet framgångsrikt. En stor del av hans rådgivarkader har dessutom rekryterats från nöjesbranschen och har därför inte heller just den kompetens som erfordras för kamp mot korruptionen och oligarkernas makt.

Jag har i tidigare artiklar skrivit om striden mellan presidenten och det korrupta system av domare och domstolar som nu hotar landets hela infrastruktur för korruptionsbekämpning. I förlängningen riskeras inflödet av pengar från EU/USA och IMF samt det visumfria resandet för ukrainare i EU-länder. Att bara ge korrupta och motarbetande domare kicken är inte heller en lösning då det är konstitutionsvidrigt och redan har underkänts som lösning från EU-håll.

Presidentens misslyckande liknas i Bloomberg-artikeln vid Viktor Jusjtjenkos, presidenten som vann valkampen 2004/2005 mot Janukovytj efter det folkliga uppror som brukar kallas Orangerevolutionen.

Folkets tjänare?

Det parti som bildades för att backa upp Zelenskijs presidentkandidatur – och som bär namnet på hans populära tv-show – tappar också raskt i popularitet och floppade i lokalvalen nyligen. I parlamentet har partiet egen majoritet efter förra årets succéval men lyckas ändå inte genomdriva presidentens politik till fullo vilket annars såg ut som en möjlighet att få ett tidigare oöverträffat snabbspår för reformer.

Till stor del handlar det om att presidenten fått oligarken Ihor Kolomoisky, som backat upp presidenten och partiet från början och som också äger den tv-kanal där Zelenskij hade sina tv-shower, emot sig. Kolomoiskys största intresse har hela tiden varit att få en lagändring till stånd som skulle göra det möjligt för honom att få tillbaka sin bank, PrivatBank. Den förstatligades under president Porosjenko med vilken Kolomoisky hade en stor fejd för några år sedan och nu såg Kolomoisky en chans att genom Zelenskij få ett mäktigt politiskt inflytande och därigenom sin bank åter. Men Zelenskij har nekat att gå honom till viljes i frågan. Sannolikt har det att göra med det faktum att det statliga bankövertagandet skedde efter krav från IMF som menade att Kolomoisky via PrivatBank sög åt sig av de lån som pumpades in i landet.

Kolomoisky har därför svarat med att knyta till sig en falang inom partiet Folkets Tjänare som obstruerar och förhalar partiets beslutsfattande i parlamentet.

Partiet har alltså fått det allt svårare att leva upp till namnet och är i dagsläget lika mycket Kolomoiskys tjänare. Något som många varnat för redan när det bildades. Bland andra jag själv i ett blogginlägg jag skrev i juli 2019, strax efter presidentvalet, då jag besökte Tjernivtsi i sydvästra Ukraina. Jag skrev bland annat detta:

”Trots att presidenten själv försökt distansera sig från oligarken börjar indicierna bli så pass många att det är svårt att avvärja misstankarna om att Zelenskij kan komma att bli Kolomoiskys marionett”.

De flesta är överens om att det skedde något avgörande i våras för Zelenskij och hans administration och att det då påbörjade reformarbetet stannade av och snarast tog ett steg bakåt.

Ruslan Ryabosjapka, tidigare vid Transparency International och den förste åklagare Zelenskij utnämnde ifjol, säger i Bloomberg-artikeln att Zelenskij istället för att bekämpa oligarkerna har valt att ”fredligt samexistera med dem” och att 2020 blev ännu ett år av ”förlorade förhoppningar och tillfällen”.

Foto: Hans Wåhlberg. Nästan dagliga protester mot Zelenskij och hans regering har jag bevittnat under november och december. Jag har ingen aning om vem som får en kram här men det är definitivt inte Zelenskij.

Gott Nytt År Zelenskij!?

Zelenskij har alla skäl att hoppas på ett bättre år 2021. Det kan inte bli väldigt mycket sämre (väl?).

En färsk undersökning visar att bara 15 % anser att han är ”årets politiker” jämfört med 46 % förra året. Ännu värre är det förstås att han i samma undersökning utsetts till ”årets loser” av 28 % och därmed fått det tvivelsamma nöjet att toppa den listan. I en annan undersökning toppar han också som ”årets besvikelse” bland alla politiker.

Den ukrainske filosofen Vakhtang Kebuladze har drivit tesen att Zelenskij med sitt politiska projekt Folkets Tjänare, antingen medvetet eller intuitivt, infört en ny approach till politiken som är mer inkluderande men också mer vag för att attrahera fler väljare ur flera olika läger. Volodymyr Yermolenko fyller i med sin tes och menar att Zelenskij i sin valkampanj inte drev några politiska idéer eller slogans utan istället lanserade sig själv, ungefär med andemeningen att ”jag är en av er, inte någon av dem”, med vilka han menade de etablerade politikerna.

Det ligger nog väldigt mycket i det och denna populism slår nu sannolikt just därför tillbaka mot honom dubbelt hårt.

Nästan dagligen under november och december har Zelenskij från sitt kontorsfönster kunnat se demonstrationer mot än det ena och än det andra. Det är inte utan att man tycker lite synd om denna komiker som gjort verklighet av sin tv-show som mannen från gatan som råkar bli president. När folket reser sig mot Folkets Tjänare vore det i vart fall inte märkligt om han börjat längta tillbaka till den tiden då han var uppburen tv-stjärna och stod utanför den brutala ukrainska politiken.