Det politiska läget i Ukraina i korthet

Envisa rykten i pressen gör gällande att en regeringsombildning kan förväntas inom kort. Den 11 december går dess immunitet ut och parlamentet kan då göra förtroendeomröstningar, vilket alltså förväntas. Förtroendet bland allmänheten för regeringen såväl som president Porosjenko har sjunkit stadigt under hösten och allra lägst förtroende, nära nollstrecket, lär den hysa för premiärminister Jatsenjuk samt hans parti Folkfronten. Det hetaste tipset är följaktligen att om inte regeringen ombildas helt så lär i alla fall Jatsenjuk försvinna från den. En av de stora diskussionerna är anti-korruptionsarbetet som anses gå alldeles för långsamt och där också presidenten och hans relation till Riksåklagaren Shokin har gett upphov till öknamnet Poroshokin, syftande på president Porosjenkos nära relation till Shokin och deras sätt att använda rättssystemet för att göra sig av med politiska motståndare och hålla korruptionsutredningar borta från regeringen och presidenten.

De upprepade omröstningarna för att få igenom de diskrimineringslagar som varit avgörande för att få en visumfri regim med EU är ett exempel på interna svårigheter hos regeringspartierna att koordinera röstandet i parlamentet. Det lär alltså kunna uppstå stora problem när svåra beslut ska tas om skattereformer och statsbudgeten, där IMF-krav ligger inbakade, vilket väntar härnäst i parlamentet. För att inte tala om beslut gällande konstitutionella tillägg och för regionerna Donetsk och Luhansk.

Förutom korruptionsbekämpningen går också decentraliseringsprocessen trögt och pågår mer som illa koordinerade lokala pilotprojekt. Ingen tycks riktigt förstå vad som ska göras eller hur reformerna ska implementeras. Medan det däremot är högre hastighet på mer symboliska reformer som den om decommunization. Det finns helt enkelt ingen bra översättning av detta begrepp men det handlar om att rensa ut alla symboler för kommunismen, enligt de kontroversiella lagar som togs i våras där sådana förbjöds. Nu har monument med kommunistiska symboler och Leninfigurer rasat över hela landet och fler lär försvinna innan årets slut. Det talas också om att ändra namnet på landets tredje största stad, Dnipropetrovsk. Detta namn gavs åt staden under 1920-talet efter en numera ganska okänd revolutionär hjälte. Detta är mycket kontroversiellt då de flesta av stadens invånare lär vara nöjda med namnet och vill ha det kvar. Även Kharkiv lär vara föremål för namnbyte. Det blir en lätt absurd omställningsprocess då lokala fotbollslag eller som sagt hela städer får sina namn ändrade över en natt. Här i Chernivtsi, där jag just nu befinner mig, har flera gator redan bytt namn, exempelvis Röda Arméns gata som blivit Majdanhjältarnas gata istället. Inte utan debatt trots att detta är i västra Ukraina vilket indikerar att det på platser österut lär kunna bli heta strider till följd av denna historierevisionistiska process. Avseende Dnipropetrovsk och Kharkiv är det inte omöjligt att de lyfts till nationell beslutsnivå.

Förutom detta är regeringens vanligaste ämne kritik och fördömande av Ryssland. Relationen till den stora grannen i öst är oförändrat dålig och Krim har på senare tid hamnat i blickfånget då Krimtatarer tillsammans med aktivister ur Högra Sektorn inlett en blockad mot ön vid gränsen i Kherson. Detta lär ha drabbat de lokala ukrainska bönderna hårt då de är beroende av handeln med Krim. Dessa hårdföra aktivister sprängde den 21 november två elmaster vilket gjorde att Krim stod helt utan el. Dessutom sägs indirekt Ukrainas två kärnkraftverk ha drabbats och ha fått göra nödstopp av reaktorerna, men detta får sägas vara en osäker uppgift. Enligt OSSE fanns dagen efter attentatet ett antal aktivister på plats för att hindra reparatörer att komma till masterna och några poliser lär inte ha varit närvarande, vilket måste uppfattas som högst anmärkningsvärt. Natten till 24 november kvarstod hur som helst aktivisterna vid sina posteringar och ska bland annat ha jagat iväg ett dussintal journalister från platsen. Den ukrainska polisen och militären tycks agera med stor tveksamhet och det verkar råda viss förvirring, kan man nog säga. Nu sägs de dock ha förhandlat till sig fri lejd för reparatörer men det verkar oklart hur länge det kan dröja innan eltillförseln kan fungera igen.

I detta läge har landets premiärminister Jatsenjuk gått ut med ett offentligt uttalande. För att lugna ned stämningen och klargöra att kriminella handlingar som att spränga elstolpar kommer att bestraffas? Jo, det kunde man ju ha trott, men han säger istället detta (enligt censor.net):

”Those responsible for power supplies contracts with Russian-occupied Crimea shall be brought to justice”

Inte ett ord alltså om attentatsmännen. Kanske en present till Högra Sektorn som firade tvåårsjubileum den 26 november med filmvisning i Lviv. Cirka 120 företrädesvis unga män såg filmen ”Volunteers of the Lords Platoon” om Högra Sektorns frivilligbataljon (DUK) vid östfronten. Det lär ha gått lugnt till väga till skillnad från i Kherson.