Barn med särskilda behov – inte Edholms bekymmer

Resurserna till barn med särskilda behov i skolan drogs ned bara veckor innan skolstarten. Principe för fördelning av stödpengar ändras och ska minska från årets 320 miljoner till 200 miljoner år 2016. Lotta Edholm (fp), skolborgarråd i Stockholms stad, försvarar det hela med en form av rättviseargument. Lite populistiskt ridande på debattvågor mot friskolor tar hon sats och förkunnar att ”det är viktigt att alla skolor, oavsett om man är kommunal eller fristående faktiskt har ett ansvar för de elever man valt att ta emot”.

Resonemanget låter helt rimligt och det är ju så redan tidigare enligt lag. Det har alltså ingenting alls med denna resursförändring att göra. Sanningen är ju att de nya reglerna för resurstilldelning slår extra hårt mot just de fristående skolor som specialiserat sig på att ta emot barn med särskilda behov. Deras intäkter per barn har mer än halverats. I verkligheten – den som Lotta Edholm inte vill eller har förmåga att se – är det så att dessa skolor kan anlitas av en kommunal skola när denna inte har egna personella resurser eller passande lokaler för barn som har särskilda behov.

 Jag talar av egen erfarenhet eftersom jag har en son som slussats igenom skolsystemet och till slut hittade rätt tack vare den kommunala skolans förmåga att se utanför sina väggar och istället ”finansiera” (vilket de som sagt enligt lag måste göra) en plats på en liten enhet för barn med Aspergers syndrom. Just denna verksamhet har nu fått lägga ned helt som konsekvens av de nya organisatoriska reglerna.

För det handlar inte bara om pengar. Det handlar också om att rigga ett system som hindrar småskalighet och mindre skolenheter. Effekten kan mycket väl bli att dessa tvingas slå igen och att de 400 barn som nu går där tvingas över till de större kommunala skolorna. Flera rektorer har slagit larm och en av dem säger i SvD att hon ”kommer att bryta mot skollagen”. Självklart inte för att hon vill, men blir tvingad, för att undvika att få sparken eftersom hon samtidigt har budgetansvar. 

Lotta Edholm försöker försvara det hela med sin oförblommerat falska rättviseretorik men i praktiken är det precis som Malin Bergendahl skriver i Fria Tidningen:

”... att resursskolorna inte ska ha högre kostnader än vanliga skolor. Och att deras elever helt enkelt får låta bli att ha några särskilda behov”

 

  

Imorgon är det jag som går till Norra Latin (Dottninggatan 71 11.30) där folkpartiet har valupptaktsmöte. Tillsammans med andra arga föräldrar och lärare som desperat försöker få Lotta Edholm att inse att hon talar emot bättre vetande. Eller är hon möjligen bara totalt kallhamrad? Det är ju inte hon som får bekymren!