Den 31 mars är det
presidentval i Ukraina. Om ingen kandidat får mer än 50 % blir det en andra valomgång
som hålls den 21 april. Mandatperioden är på fem år.
Det ska också hållas
parlamentsval och datumet för detta är 27/10 men tycks vara preliminärt än så
länge.
Huvudrivalerna i
presidentvalet är den sittande presidenten Petro Porosjenko och utmanaren Julia
Tymosjenko. Två politiker som funnits med på den ukrainska politiska scenen
hela 2000-talet. De som vill ha förnyelse och fräscha ansikten och idéer vänder sig nu till Volodomyr Zelenskij som enligt opinionsmätningarna troligen får flest röster i valet. Eller också leder opinionsmätningarna fel? Enligt flera
bedömare röstar ukrainare i regel inte för
någon utan i första hand emot
någon. Kanske talar det allra mest för Zelenskij?
I en serie inlägg har jag gått igenom kandidater i valet och gett en sammanfattande bild av vilka
de är och vad de vill. Detta blir det sista i serien. På söndag är det valdag.
Del 10 Sista striden
före valet – lägeskoll inför ukrainska presidentvalet
På söndag den 31 mars är det presidentval i Ukraina. Den som
har följt min serie inlägg vet vilka som är kandidater och hur läget är i
landet inför valet. Tre kandidater har länge varit huvudfavoriter och är också
nu, så här dagarna före valet, de som anses ha störst chans att vinna, det vill
säga den sittande presidenten Petro Porosjenko och hans främsta rival Julia
Tymosjenko samt uppstickaren Volodomyr Zelenskij.
Opinionsmätningar har, såväl i Ukraina som på andra håll,
visat sig opålitliga och enligt tidigare uppgifter är det ovanligt många som
ännu inte bestämt sig för hur det ska rösta eller om de ska rösta alls. Enligt
undersökningar utförda av Razumkov Centre och publicerade i november 2018 är
hela 78 % av befolkningen av uppfattningen att Ukraina är på väg åt fel håll.
Missnöjesröstande bör alltså kunna bli vanligt, alternativt soffliggande,
vilket knappast talar för Porosjenko.
Han rider dock på en liten framgångsvåg medan Tymosjenko
gått bakåt i mätningarna. Leder gör dock komikern Zelenskij vars kandidatur har
överraskat och orsakat många bedömare huvudbry.
Här är en liten genomgång av läget inför valet. Det finns
flera faktorer som talar både emot och för de tre i toppen. Det lär bli ovisst
in i det sista och en spännande söndag för den som bryr sig om vad som händer i
Ukraina. Det verkar inte alls otroligt att det blir en andra runda. Om ingen
kandidat får mer än 50 % av rösterna går de två som samlat flest röster till en
andra valrunda som kommer att gå av stapeln den 21 april.
Tymosjenkos sista strid (?)
Mycket tyder på att hon har tappat sin position som en av
två huvudkandidater. Tidigare tippades hon och en av Porosjenko/Zelenskij bli
kvar till en andra omgång (om ingen får mer än 50 % av rösterna går de två som
fått flest röster till en andra valomgång). Nu säger flera bedömare att det är
just Porosjenko/Zelenskij som har störst chans att gå till en andra omgång och
att Tymosjenko halkar efter.
Kanske har väljarna börjat avslöja det som har kallats
hennes ”multi-vektorpolitik”? Det vill säga den populistiska stil som är tänkt
att locka olika sorters väljare genom att strö ut olika typer av sinsemellan
motsägande löften. Skadat hennes popularitet har förstås också anklagelserna
mot henne om korruption som kommit från riksåklagarkontoret.
Men kanske ännu större inverkan kan det mutförsök som
uppmärksammats ha för hennes slutspurt. Eller kanske bör man här säga det
påstådda mutförsöket (?) Det är nämligen riksåklagaren Lutsenko, som är polare
med Porosjenko, som gått ut på facebook (!!) med ankalgelsen att Jurij
Tymosjenko ska ha erbjudits 5 miljoner Hryvnia (ca 185000 USD) för att dra
tillbaka sin kandidatur. En anklagelse som likaväl skulle kunna vara ett
smutsigt trick från Porosjenkos läger för att svärta ned hennes redan lite
fläckade rykte.
Julia Tymosjenkos irritation över Jurij Tymosjenkos
kandidatur har länge varit känd. Hon menar ju, liksom många andra, att Jurijs
kandidatur endast är ”teknisk” och menad att förvirra väljarna och dra röster
från Julia eftersom en del kan tänkas ta fel eftersom de har samma efternamnoch samma initialer. Risken för sammanblandning förefaller uppenbar i synnerhet
om man tittar på hur valsedeln är utformad (se bild).
Bild: Kyiv Post. Två Tymosjenko-kandidater. Hur många tar fel? |
Ukraina-kännaren Andreas Umland skriver också i en artikel i
Kyiv Post 24/3-19 om risken för efterverkningar efter valet om det skulle visa
sig att ”klonen” Jurij skulle få oväntat många röster och om de ser ut att ha
varit avgörande för Julias placering i valet. Ilska och frustration över en
möjligen stulen valseger eller andraplats bland Julias kampanjfolk, väljare och
supporters skulle kunna leda till stora protester och kanske ett nytt
Majdan-uppror eller i vart fall en politisk instabilitet skadlig för landet.
Det ska här tilläggas att ytterligare ett namn ses som en s.k. ”teknisk”
kandidat, nämligen Julia Lytvynenko. Varken Jurij Tymosjenko eller Julia
Lytvynenko har några politiska profiler eller erfarenheter att tala om, och
driver inga kampanjer eller har några valprogram, vilket enligt alla bedömare
tyder på att de endast kandiderar med bakomliggande syfte att få väljare att
kryssa fel Julia eller fel Tymosjenko. Och det är förstås inte så svårt att
räkna ut vem av kandidaterna i valet som skulle tjäna mest på detta. De allra
flesta bedömare menar att Porosjenko och Tymosjenko kommer att slåss om en
andraplats i första valrundan och i opinionsinstitutens mätningar är Porosjenko
just nu på en andraplats med en marginal till Tymosjenko på mellan 1 till 2 %.
Till detta kan läggas ytterligare en anklagelse från
riksåklagare Lutsenko som nyligen dykt upp; om försök att köpa röster för
Tymosjenko. Det är tämligen typiskt för ukrainsk politik att riksåklagarämbetet
används i politiska syften och nu är det ju Porosjenko som har kontroll över
den institutionen, vilket ger honom ett ess i rockärmen inför slutstpurten.
Julia Tymosjenko å sin sida har begärt misstroendevotum mot
president Porosjenko för hans påstådda inblandning i en skandal kring
militärindustriföretaget Ukroboronprom. Hon anklagar honom för förräderi efter
att uppgifter publicerats som tycks visa att personer nära presidenten har
berikat sig själva genom att i Ryssland köpa reservdelar till militärutrustning för låga priser, smuggla in dem till Ukraina och sälja till ukrainska armén för överpriser.
Nu är det smutskastningskrig i slutspurten inför valet.
Porosjenko rider hårt på kyrkan
President Porosjenko har kampanjat med en militant och
nationalistisk retorik. Han är den ende av de topp-tippade kandidaterna som
tydligt går ut med ett program som innefattar både EU- och NATO-medlemskap,
vilket är intressant att notera. Under början av året har hans popularitet
stigit en hel del och de flesta tror att det beror på en enda sak, nämligen den
ukrainska ortodoxa kyrkans autokefali, dvs självständighet inför
Konstantinopel.
Porosjenko har under början av detta år rest runt i kyrkor i
landet för att understryka den nationalistiska betydelsen av självständigheten
för ukrainska kyrkan, som tidigare varit underställd Moskva-patriarkatet. Även
om det tidigare har det funnits två konkurrerande ukrainska ortodoxa
församlingar vid sidan av så har patriarken i Konstantinopel först nu
officiellt erkänt ukrainska ortodoxa kyrkans självständighet (autokefali).
Eftersom erkännandet skrivs på ett pergament som kallas Tomos så har Porosjenkos turné bland kyrkorna lite
skämtsamt/föraktfullt kallats för hans Tomos-Tour.
Självständigheten gör att bandet till Moskva-patriarkatet nu klipps av och det
presenteras naturligtvis som ännu en självständighetsförklaring för Ukraina.
Porosjenko och hans team har arbetat envetet och hårt för att få igenom denna
förändring innan valet och satsar nu nästan helt på kyrkokortet för att vinna
valet. Hans chans att göra det förefaller nu större än under hela den tidigare
kampanjperioden.
Men, det finns
alltså orosmoln på himlen i form av den ovan nämnda korruptionsskandalen kring den
statliga försvarsindustrijätten Ukroboronprom. Porosjenko har svarat på Tymosjenkos rop om
misstroendeförklaring genom att avsätta Oleh Hladkovskij - vars son sägs vara
central figur i skandalen - från sin post i det Nationella Säkerhets- och
Försvarsrådet, samt att inleda en oberoende internationell utredning av
skandalen. Det finns också klara svagheter i bevisningen kring anklagelserna
som kommit från undersökande journalister knutna till projektet bihus.info.
Det är alltså inte helt säkert att den här skandalen biter
så hårt på Porosjenko och skulle i slutändan kunna få honom att förefalla
kraftfull och handlingskraftig istället för svekfull.
Han har också under kampanjen gjort stor sak av sin roll som
överbefälhavare och, med viss framgång sägs det, anklagat sina huvudmotståndare
för att vara antingen alltför oerfarna och/eller alltför ointresserade av
konflikten i Donbass och alltför medgörliga gentemot Ryssland. Själv vill han
åtminstone framstå som en hard-liner i
sin approach till separatisterna i Donbass och till Ryssland.
Alldeles nyligen har Porosjenko-lägret riktat in sina
attacker också mot Zelenskij eller mer exakt tv-kanalen 1+1 som ägs av
oligarken Kolomoisky vars guldägg är just Zelenskij som har sina populära
komedi-shower i just den här kanalen. Porosjenko-lägret säger att kanalen ägnar
sig åt ”systematiska lögner” och ”desinformation” medan företrädare för kanalen
1+1 kontrat med att hävda att presidentens tv-kanal, Kanal 5, länge har ”brutit
mot journalistiska normer” och åt ”ren propaganda”.
Zelenskij – komikern som kan få sista skrattet
Zelenskij själv har hållit sig utanför den här
smutskastningen och varit minst sagt sparsam över huvud taget med intervjuer
och inte deltagit heller i debatter. Kanske tänker han att de politiska
smutskastarna själva är de som blir allra smutsigast och att det kommer att slå
tillbaka mot dem själva. Zelenskij kan då framstå som den oskuldsfulla och
obefläckade ”rena” kandidaten medan huvudkonkurrenterna framstår som korrupta
företrädare för en avskydd politikergeneration som valet nu kan hjälpa till att
besegra.
Men kan han verkligen vinna valet?
Ja, det ser onekligen ut så just nu. Från att ha varit en av de tre i topp
bland mätningarna i januari har han under februari månad klättrat upp till
översta platsen och ökat marginalen till de övriga två, varav Porosjenko bland
de flesta instituten ligger tvåa.
Men han har sina
allra flesta potentiella väljare bland ungdomar under 30 år. Det har visat sig
statistiskt att dessa är mer oberäkneliga när det väl kommer till val. Kanske
bryr de sig inte om att gå till vallokalen? Kanske ändrar de sig i sista stund?
Äldre väljargrupper tycks mer stabila i sin tro på en kandidat, vilket talar
emot Zelenskij. Dessutom det faktum att såväl Porosjenko som Tymosjenko har
inarbetade partiapparater att tillgå för sina slutkampanjer. Inför en eventuell
andra valomgång kan detta vara helt avgörande.
För Zelenskij talar
bland annat de negativa opinionsmätningarna. Det vill säga de senaste
mätningarna av vem folk absolut inte vill se som president.
Där får Porosjenko procenttal kring 50 och för Tymosjenko är motsvarande siffra
30 % som absolut inte kan tänka sig lägga en röst för henne. Som jag nämner i
ingressen till detta (och mina övriga i serien) inlägg så är det viktigt inför
ukrainska val att hålla reda på vem som väljarna är starkt emot. Kanske rentav ännu viktigare än vem de säger sig vara för. Motsvarande
siffra för Zelenskij är 12 % så om detta ska ses som indikation så verkar
segern vara inom räckhåll för nykomlingen.
Som sagt ovan är hans politiska naivitet och brist på
erfarenhet i det ukrainska sammanhanget för många en tillgång snarare än en minusfaktor.
Vad som verkar högst troligt just nu är att han går till en
andra omgång. Troligt är också att han får flest röster i första rundan. Men det
är betydligt mindre säkert vad som kommer att ske i en eventuella andra runda.
I den första lär många missnöjesrösta eftersom Porosjenko och Tymosjenko står
för det gamla och beprövade. Hur väljarna reagerar på en andra runda är svårare
att gissa som jag antytt tidigare.
Övriga kandidater utan chans
Det enda som verkar säkert är att övriga kandidater är utan
chans att vinna valet. Allt annat än den ovan nämnda trion på de tre första
platserna vore tämligen sensationellt.
Därmed inte sagt att det är ointressant hur det går för de
övriga. Enligt förhandstipsen just nu är det Yuri Boyko, Anatolij Hrytsenko och Oleh Ljasjko som
ligger bäst till under topptrion och de som troligen får röstetal som placerar
dem på platserna mellan 4 till 6 i valet. Ingen av dem lär få över 10 % av
rösterna men deras betydelse kommer att bli som störst och tydligast om det
blir en andra valomgång. Det lär då bli ett hett köpslående om deras uttalade
support inför slutrundan och där kan de komma att säkra inflytande i kommande
regeringskoalitioner och vinna inflytande över politiken och bemanningen i
denna.
Det kan också vara viktigt att veta att Andriy Sadovyi har hoppat
av och istället öppet sagt sig stödja Hrytsenko, vilket kan ha en viss effekt
för dennes väljarstöd.
Mitt eget tips
Mitt eget tips är att Porosjenko ändå kommer att sluta som
tvåa efter Zelenskij i första omgången. Men att en andra omgång kan kasta om
styrkeförhållandet ganska avsevärt. Den erfarne politikern - med
överbefälhavarens look i kamouflagemönstrade kläder; med landsfaderns kyrkligt
fromma blick och trygga hand som korsar sig framför den autokefala ukrainska kyrkans portar; och med patriotisk retorik
lockande nationalistiska väljare – kan troligen förmå många som lagt sin röst
på andra kandidater än Zelenskij att i en andra omgång istället lägga den på
Porosjenko. För säkerhets skull, så att säga. Zelenskij har sina främsta
anhängare bland ungdomar och i en andra omgång kan den väljargruppen - som
statistiskt visat sig opålitligare när det kommer till verkligt val - vara mindre
säker att luta sig mot än de medelålders och äldre väljargrupper som Porosjenko
framför allt har stöd hos. Det kan också tänkas att Porosjenko, som är inne i
systemet så att säga, har de rätta knepen och tricksen för att locka till sig
support från de presidentkandidater som placerar sig högst bakom topp
tre-kandidaterna.
Åtminstone en del av svaren har vi på söndag den 31 mars.
Human Rights Watch om mänskliga rättigheter inför valet
Atlantic Council
tippar valutgång
BBC analys inför
valet
Deutsche Welle om
fake news inför valet
Radio Free Europe om
Porosjenko-lägrets anklagelser mot 1+1 channel
Anna-Lena Lauréns valanalys i
DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar