Brittiska regeringen vill strypa infartsvägen genom
Eurotunneln, i Ungern byggs en mur (i vart fall stängsel) mot Serbien, på
Medelhavet patrullerar örlogsfartyg redo att skjuta sönder båtar och danskar
och norrmän funderar på att publicera för flyktingar avskräckande annonser i
turkiska tidningar. Alltmedan tusentals människor mister livet i förtvivlad
flykt undan krig och fattigdom. Begreppet Fästning Europa är mer aktuellt än
någonsin och börjar alltmer ta fysisk form. Samtidigt vill starka krafter inom flera
EU-länder omsluta sig ännu mer och överväger utträde ur EU, som Marine Le Pen i
Frankrike.
Solidariteten inom Europa att ta hand om nödlidande är i det
närmaste obefintlig tycks det numera. Empatin med desamma snart sagt noll.
Annat var läget när européer led hungersnöd och förföljdes för sin tro eller
sina åsikter. Då styrde dessa kosan mot Australien eller USA och togs
åtminstone till en början emot med öppna armar. Möjliggjort genom våld mot
urbefolkningar, markstöld eller uppköp av mark till priser gränsande till rån.
Vilket inte precis förbättrar det moraliska utgångsläget för den restriktiva
europeiska hållningen i dagens migrationsdebatt.
Mellan 1820 och 1930 kom 4,5 miljoner flyktingar från Irland
till USA. Från Sverige mer än en miljon under samma period. 5 miljoner tyskar
gjorde under 1800-talet samma resa. Bara mellan 1880-1920 kom cirka 20 miljoner
människor till USA, främst från centrala, östra och södra Europa. Räknat mellan
åren 1840-1914 kom cirka 50 miljoner från Europa till USA. Siffrorna varierar något beroende på källa men ingen kan invända seriöst mot att väldigt många utvandrade från Europa till USA under 1800-talet och 1900-talets första decennier.
Att de togs emot med öppna armar är möjligen en överdrift då
det fanns krafter i USA (anglo-saxiska protestanter inte minst) som arbetade
för en begränsning av inflödet. Först när en stor mängd asiater började
immigrera i slutet av 1800-talet kom dock en av de första mer restriktiva
immigrationslagarna, Chinese Immigration
Act 1882, som förbjöd kineser att komma in till USA. Den drabbade förvisso
inte de europeiska immigranterna.
Immigrationen till Australien bestod till en början mest av
tvångsförflyttade britter och irländare men följdes senare av frivilliga
utflyttare därifrån, inte minst i samband med guldruschen vid mitten av
1800-talet. Även från andra europeiska länder kom då nybyggare till landet men
också (naturligt nog) från Asien, framför allt från Kina. Vilket föranledde, i
likhet med USA, en restriktiv lag – Immigration
Restriction Act 1901 – som reglerade den icke-vita immigrationen till
Australien. Europeiska immigranter berördes alltså inte heller av denna
restriktion. Den stora vågen in till Australien kom dock senare, under
efterkrigstiden, då i runda tal 50000 immigrerade årligen fram till 1980. De
flesta från Europa. På senare tid har dock flyktingströmmen från Asien
tilltagit och därmed en mer restriktiv hållning. Som signalerats av den
australiska regeringen i annonskampanjer med det otvetydiga budskapet;
”NO WAY – You will not make Australia home”
Det är mer rasism även i dagens migrationsdebatt än de flesta
vill eller förmår att se. Men kanske framför allt en dubbelmoral som präglas av
en glömska. I vissa fall, som det finska jag skrev om häromdagen, är det
historiska minnet väldigt kort.
Det kan vara på sin plats med en påminnelse...
Källor:
Wikipedia: Immigration to Australia, Emigrationen från
Sverige till Nordamerika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar