En ”läglig” rapport om det fria skolvalet?

En av den senaste tidens stora politiska stridsfrågor har varit det fria skolvalet och dess goda och dåliga effekter. Flera olika forskningsrön under de senaste åren har visat att den svenska modellen med mycket långt gående frihet att välja skola och för privata aktörer att starta och bedriva skolverksamhet har haft en negativ effekt för skolresultaten sett över hela landet och lett till ökad segregation och kraftiga försämringar för elever från socialt missgynnade områden. Något som också resultaten för svensk del i PISA-mätningarna har styrkt.

Nu har emellertid en rapport publicerats som sägs visa att skolvalet inte missgynnar de svaga. Detta är också den feta rubriken på en artikel i dagens SvD som också är förstasidestoff i tidningen. Rapporten, ”Sweden´s school choice reform and equality of opportunity”, kommer från näringslivsfinansierade IFN (Institutet för näringslivsforskning) men ges samtidigt, enligt SvD-artikeln, ut på statliga Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) vilket är lite anmärkningsvärt om det stämmer (har dock i skrivande stund inte kunnat hitta den på IFAU:s hemsida). En rapport som utges av ett institut som finansieras av skolfrågornas stora lobbygrupper och intressegrupper skulle i så fall därmed ges en statlig auktoritet. 

IFN grundades 1939 av Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och har idag Svenskt Näringsliv som huvudman och drivs bland annat av syftet att bidra med analyser och ”policyrekommendationer till offentliga och privata beslutsfattare på områden av hög relevans för det svenska näringslivet”.  IFN är, enligt sin egen hemsida, ett institut som har övertygelsen att ”nationalekonomisk metod” är ett ”kraftfullt verktyg för att förstå samhället”.

Enligt SvD-skribenten Mattias Mächs släpps rapporten av IFN idag, vilket verkar förbryllande då den funnits tillgänglig online (förvisso mot betalning) sedan 30 april i år!? Att lyfta just den här rapporten i den artikelserie som har rubriken ”SvD bevakar inför riksdagsvalet 2014” kan alltså tolkas mer som en vinkling av tidningen inför höstens val? Kanske är tanken att ta udden ur annan forskning som den vid Stockholms Universitet eller ur bland andra Skolverkets konstaterande att ”det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet”?

Vad döljer sig då bakom rubriken om rapportens resultat; ”Skolvalet missgynnar inte de svaga”? Jo, vad den säger är egentligen att forskarna varken funnit att skolvalet skulle gynna eller missgynna elever med sämre förhållanden. Vilket med andra ord lika gärna kunde ha genererat rubriken ”Skolvalet gynnar inte de svaga”. Att forskarna, anförda av nationalekonomen Karin Edmark, inte hittar några samband kan möjligen ha att göra med metoden men eftersom jag inte lyckats få tag i själva rapporten är det lite svårt att uttala sig säkert om dess innehåll.

I SvD-artikeln påpekar också Skolverkets undervisningsråd Jonas Sandqvist komplexiteten i mätningar av skolvalsreformens effekter på studieresultaten. Skolverket kallar det ”metodologiskt komplicerat”. Av artikeln framkommer också att forskaren Karin Edmark betonar att rapporten inte motsäger att det fria skolvalet lett till ökad skolsegregation och större resultatskillnader mellan skolor. Vilket väl, enligt mitt sätt att se det, måste vara det största problemet med det fria skolvalet. Och borde det inte i förlängningen också innebära en nackdel just för svaga elevgrupper?

Så i slutändan kan man fråga sig vad rapporten säger egentligen?

SvD:s artikel bringar dock inte särskilt mycket klarhet utan lämnar istället en rad frågetecken efter sig. Men syftet med att publicera den var kanske istället att med lite listig rubriksättning försöka bidra till att vända opinionen i frågan inför valet?