Ungdomsarbetslösheten finns inte (?)

En mycket märklig diskussion uppstod i kvällens Aktuellt. Någon anställd på Arbetsförmedlingen har tydligen hävdat att ungdomar är lata och SvT drog ut på stan för att intervjua några ur denna yngre, tillbakalutade generation. Det hittade fyra stycken som ville ha "roliga" jobb. Dags för debatt tänkte också redaktionen och hade kallat in Ali Esbati (V) och Hanif Bali (M) till studion. Hanif Bali menade att det är föräldrarnas fel att ungdomar är lata och att det vore bra om alla hade iranska mammor som han. Efter detta insiktsfulla inlägg gjorde Esbati några tappra försök att styra in debatten på ett vettigt spår men det ville sig inte riktigt, kan man säga.

Satt en stund efteråt och funderade på vad jag egentligen hade bevittnat. Har vi alla missförstått allt? Ungdomsarbetslöshetssiffror kring 20-25 % beror alltså på att unga inte tar alla de jobb som finns? Märkligt. Och intressant. Tänk att alla dessa centerpartister och moderater som i så många år hävdat att lägre löner och otryggare anställningsformer är lösningarna på ungdomsarbetslösheten. Så fel de hela tiden haft. Det skulle ju naturligtvis avskräcka ännu mer och få motsatt effekt. Att ständigt få kicken och att ständigt ha dåligt med pengar är ju inte så roligt.

Uppenbarligen finns två skolor bland Moderaterna i den här frågan. De som menar att jobb måste skapas genom incitament att anställa som mer otrygghet och lägre löner. Och de, som Hanif Bali, som menar att jobben finns där men ungdomar vill inte ha dem.

Intressant, som sagt.

Reklam kan skada din hälsa – särskilt om du är ung och tjej

Läser att Magda Rasmusson, ett av språkrören för Grön Ungdom, vill lyfta feministiska frågor under valdebatten. Det är utmärkt. Alldeles särskilt bra att hon tar ett ungt perspektiv på frågan och lyfter fram hur dåligt unga tjejer mår. 

När, enligt SCB, mer än var tredje tjej mellan 16 och 24 år känner oro och ångest (mot 13 % av killarna i samma ålder) och när, enligt en undersökning av Sveriges kvinnolobby, nio av tio kvinnor (!!) mellan 13 och 30 år uppger att reklam får dem att må dåligt över sitt utseende eller sin vikt börjar det bli ett folkhälsoproblem. 

Intill artikeln i SvD annonseras det om vin med en varningsruta ”Alkohol kan skada din hälsa”. Kanske borde vi införa krav på liknande varningstexter vid reklam för bantningspreparat eller skönhetsprodukter? 

I alla händelser mår tjejer sämre än killar. Siffrorna i undersökningarna här ovan är tillräckligt alarmerande för att tas på allvar även om de skulle slå fel på ett tiotal procent. Om alkoholintag och rökning anses så skadligt att reklam för tobaksprodukter och alkoholhaltiga drycker omgärdas av restriktioner så verkar det rimligt med krav på lagstiftning mot sexistisk eller sexualiserande reklam. Som Magda Rasmusson påpekar räcker det uppenbarligen inte med ”reklambranschens självsanering”.

Självmordsstatistiken visar också att antalet självmord har gått ned sedan 1980 men inte bland unga där trenden är den motsatta och i synnerhet avseende unga kvinnor/flickor (15-24 år).

En satsning på snabb och adekvat psykiatrisk hjälp till unga med självmordstankar förefaller också vara ett krav att föra fram för landstingspolitikerna (vilket jag tror att de kommer att göra också).

Men hellre än att lappa ihop spillrorna av unga tjejer tycker jag vi bör ställa oss bakom Magda Rasmussons uppmaning om att vässa den feministiska politiken och att tala mycket, mycket mer om de unga kvinnornas situation så att dessa kan få växa upp i en miljö som är fri från vikt- och utseendefixering. 

Det kan räcka med skolans prestationskrav och arbetslinjens press.