Miljöpartiet har presenterat sin vårbudget med stora
satsningar på klimat och skola. Finansminister Anders Borg gör stor sak av att
den på flera sätt avviker från Socialdemokraternas skuggbudget. Antingen skulle
Mp behöva ge upp vallöften eller också lägga ihop dem med Socialdemokraternas
har finansministern räknat ut. Då blir det ”väsentligt mer kostsamt”, ska
finansministern ha raljerat, enligt SvD (finns inte som nätartikel vad jag kan
se).
Finansminister Borg vet förstås mycket väl att om man lagt
ihop alla fyra allianspartiernas prioriterade satsningar på olika
skattesänkningar eller annat så blir det säkerligen ännu mer kostsamt och han
vet förstås också mycket väl att det inte är riktigt den logiken som gäller när
svenska folket går till val.
Det är också tämligen vek kritik eftersom vi sett hur
allianspartierna vid ett flertal tillfällen i år profilerat sig i motsats till
varandra och många gånger betonat att de (faktiskt) är fyra olika
partier som går till val på olika program. Ganska självklart egentligen.
Vad vore annars poängen med att vara fyra partier istället för ett enda?
Invändningen från Anders Borg får också ett lätt löjets
skimmer över sig då han just kommit från KU-förhör där han tvingats medge att
centerledaren Maud Olofsson satt sprätt på hundra miljarder av hans
budgetpengar (lika mycket som två års försvarsbudgetposter) utan att informera
vare sig honom eller statsministern i förväg. Det borde ha fått finansministern
att hålla lite lägre profil när det gäller att tala om vad som blir ”kostsamt”.
Miljöpartiet och Socialdemokraterna redogör i alla fall för
varandra och väljarna vad de vill lägga pengarna på. I alliansens Rosenbad kan
de inte ens redogöra för, ministrar emellan, vad de gör med två gånger
försvarsbudgeten.
- Kostsamt, sa månne Borg?
Kanske till och med mer kostsamt än Miljöpartiets och
Socialdemokraternas vallöften tillsammans?
