söndag 14 april 2019

Adaktusson visar vad KD står för

Kristdemokraternas (KD) Lars Adaktusson, som var EU-parlamentariker för partiet fram till i höstas men nu riksdagsledamot, har nyligen deltagit i ett möte arrangerat av ett värdekonservativt nätverk, Political Network for Values, som binder samman ultrakonservativa och homofobiska organisationer från hela världen och bland deltagarna vid mötet i colombianska huvudstaden Bogota (”Transatlantic Summit III”) fanns de som representerar de mest extrema uttrycken för just homofobi och ultrakonservatism.

Den spanska organisation, CitizenGo, som hade representanter vid mötet, är känd för att vilja stänga abortkliniker och har tidigare i år fått en annonskampanj förbjuden i Spanien eftersom den ansågs uppmana till hatbrott mot HBTQ-personer. Adaktusson skulle möjligen redan där kunnat backa från deltagande men det tycktes inte bekymra honom. I sitt tal sa han så här: ” Låt mig börja med att uttrycka min tacksamhet till organisatörerna”. Adaktusson trivdes uppenbarligen som en fisk i vatten i detta sällskap.

Konferensen handlade om att utbyta tankar och strategier för att möta hoten mot kärnfamiljen (läs; motarbeta eller kanske förbjuda homosexualitet) och för att inskränka abortlagstiftningen.

På konferensen kryllade det av ultrakonservativa kristna (kanske kan vi kalla dem ”kristenister”?) med lutning åt extremhöger. Eller vad sägs om Jaime Mayor Oreja (Political Network for Values) som anser att ”genusideologin” hotar rätten till liv och som också tycker att Francos fascistdiktatur i Spanien var en ”extraordinärt fridfull period”. Brian Brown (International Organization for the Family) pekar ut George Soros som huvudfiende, vilket ju känns igen inte minst från Orbans Ungern som i rask marsch går mot en högerdiktatur. I panelsamtalet som Adaktusson deltog i fanns också moldaven Valeriu Ghiletchi som betraktar homosexualitet som ”en sjukdom”. I samma panel fanns också den homofobiska ungerska familje- och ungdomsministern Katalin Novak som uttryckt sin övertygelse att George Soros försökt påverkan den ungerska valkampanjen och ”med alla tillgängliga medel” propagerar för ”illegal migration”, och som driver en familjepolitik som går ut på att stänga gränserna och uppmana ungrarna att skaffa många barn. En politik som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tycker osar 30-talsidéer om rasrenhet. Novaks familjepolitik bygger på en undersökning som skickades ut till ungerska hushåll i höstas och där den svarande bland annat ställs inför valet mellan ”illegal immigration” eller ”att det föds fler barn”. En falsk dikotomi som nu alltså anses ge stöd för regeringens och Katalin Novaks politik. 



Dubbla måttstockar

”I arbetet med internationella relationer händer det inte sällan att man hamnar i sammanhang där det finns personer eller organisationer vars åsikter går emot vad man själv står för” (Per Gudmundson, presschef för KD, till tidningen Arbetaren).

För att återkomma till Lars Adaktusson så kom jag genast att erinra mig när miljöpartisten Mehmet Kaplan, då bostadsminister, för tre år sedan satt vid samma middagsbord som ett par turkiska extremnationalister, personer som han inte kände eller uttryckt några sympatier för men som alltså deltog vid samma Eid-firande bland mängder av andra. En tillställning utan politiska inslag och där övriga inbjudna var okända för Kaplan. Kommentarerna om omdömeslöshet haglade; varför tackade han inte för sig och gick när han såg vilka som deltog; varför vände han inte i dörren, osv. osv. En vanligen sansad skribent i SvD, juristen Mårten Schultz, skrev att fotografiet av Kaplan där han sitter vid samma middagsbord som de turkiska extremnationalisterna ”ger mig kalla kårar längs ryggraden”. I SvD skrev Maria Ludvigsson att Kaplan inte var något ”medieoffer” och att ”hans närvaro vid exempelvis en middag ger hela tillställningen legitimitet av det slag som inte bör delas ut till extremister”. De som framförde att ”skandalen” varit betydligt mer nedtonad eller rent av passerat utan anmärkning om det inte handlat om en muslim som gjort misstaget avfärdades också utan vidare resonemang.

Nå, men upp till bevis tänker jag. I fallet med Adaktusson är dock Ludvigsson och övriga på SvD tysta. Det är Aftonbladet, ETC och Arbetaren som skrivit om Adaktussons konferensdeltagande. Såvitt jag kan se finns inte en rad i någon av de borgerliga tidningarna. Den före detta SvD-medarbetaren Per Gudmundson som nu alltså är presschef för KD är, som vi ser i citatet ovan, överslätande. Till tidningen Arbetaren säger han också att ”vanföreställningar och fördomar om exempelvis homosexuella tyvärr lever kvar i stora delar av världen och att Kristdemokraterna försöker motarbeta dessa med demokratisk debatt och upplysning”. Vilket är mycket intressant och kan jämföras med Mehmet Kaplans uttalanden om sin grundsyn att ”tala med alla grupper, vara öppen och pragmatisk”. En inställning som av ovan nämnde Ludvigsson avfärdades helt. Det vore intressant att höra vad hon och hennes ledarskribentkollegor nu har att säga om den förre kollegan Gudmundsons resonemang. Hittills bara en öronbedövande tystnad.


Vad står KD för och vilket KD tror du att du stöttar?

Den stora frågan, viktig framför allt inför EU-valet, är vad KD egentligen står för?
Att de är sämst på att rösta miljöfrämjande i EU-parlamentet framgår av Naturskyddsföreningens undersökning, som för övrigt pekar ut just Adaktusson som den som en av de som ”röstat sämst och engagerat sig minst i miljöfrågor”.

Det ska här framhållas att Adaktusson är 2:e vice ordförande och därmed tillhör partitoppen i KD. Det vill säga det parti som på flera håll lokalt åtminstone går ut med budskapet att ”vi tänker driva igenom vår politik oavsett vad Liberalerna tycker”. Det parti vars partiledare, Ebba Busch Thor, före höstens riksdagsval krävt att få bli jämställdhetsminister trots sitt förflutna i Livets Ord, vilket rimligen inte borde vara en merit (?). Eller också är det just det i KD? Lars Adaktusson till exempel vill varken ha homoadoptioner eller fri aborträtt.

Så en berättigad fråga är om KD som parti står bakom det tankestoff som bollades av ultrakonservativa på konferensen i Bogota? Hela idén med konferensen var ju att utbyta strategier och tankar för att möta ”hotet” från ”gender-ideologi” och ”anti-natalism”. Står KD idag närmare den illiberala hållning som ungerska Fidesz gjort sig ökänt för än de vill erkänna så här inför EU-valet? KD är på offensiven, stärkta av allt högre opinionssiffror, men är svenska folket medvetet om vad de får? Förutom en partiledare som är orädd, stridbar debattör och ”predikant”?

Är KD en del av det envetna alliansbyggandet mellan extremhöger och konservativa i Europa och övriga Världen? Political network for values sajt har en karta där man färgkodat länder efter hur lagstiftningen ser ut kring familjepolitik och värdefrågor och Sverige har markerats med knallröd färg vilket betyder att vi har liberal lagstiftning när det gäller abortfrågor, provrörsbefruktning och samkönade äktenskap. Det antyder i vart fall vilka länder som är strategiska att ”satsa på” för de som vill vända liberala länder åt det auktoritärt ultrakonservativa hållet. Är Sverige utsatt för en påverkanskampanj från utomstående organisationer som försöker påverka våra värderingar och ändra våra val? Den konservativa vågen går just nu över världen och den är i sin yttersta form illiberal, det vill säga vill ifrågasätta liberala landvinningar och den värdegrund som västvärlden vilar på för närvarande och vrida klockan tillbaka till den tid då kvinnans plats var i hemmet med barnen, där giftermål ingicks mellan man och kvinna, och inget annat, och där homosexualitet var en ”sjukdom” som skulle botas.

Gårdagens SvD/Sifo-mätning visar ett stöd för KD från 12 % av befolkningen. Ger de verkligen sitt stöd till de här ultrakonservativa idéerna som nu letar sig in i KD-toppen? Eller är de bara okunniga om vart partiet är på väg?




1 kommentar:

  1. Intressant.

    Men George Soros och andra monopolkapitalistiska girigbukar, som ränner på Bilderberggruppen och helt fritt i EU:s korridorer, är väl ändå folkets huvudfiender, eller?

    Att Orbans vaktar Ungern mot Soros är väl något som även Sverige borde ha gjort? Hans framfart var ju faktiskt förödande för Sverige på 90-talet och är väl det även idag. I spåren av monopolkapitalets imperialistiska högerpolitik så växer segregation, kriminalitet, salafism och rasism, förutom att den ekologiska hållbarheten helt glöms bort i diskussionerna.

    Är det inte så att "George Soros försökt påverkan den ungerska valkampanjen och 'med alla tillgängliga medel' propagerar för 'illegal migration'" på bekostnad av effektivare lokalt och ekologiskt bistånd lokalt? Inte det?

    Visst är det fel av Orban att uppmana ungrarna att skaffa många barn, eftersom vetenskapen är tydlig med att vi bör göra det motsatta, men även massmigration till arktiskt överkonsumerande klimat, samt stöttande av extrem och barnavlande sekterism, är väl också minst lika fel, eftersom det väl knappast kan betraktas som ekologiskt hållbart?

    Utrotande av den svenska rasen eller rasrenhet bryr jag mig personligen inte om. Jag tänker på barnens bästa oavsett raser. Vi människor har anpassat oss efter miljön på hela planeten. Det är därför vi ser olika ut. Vilka vi är inuti är viktigare och mycket individuellt och beror på lugn och mognad.

    Det är riktigt. Var och en måste upp till bevis. Adaktusson kan helt klart kritiseras, men att för den sakens skull ta annat i försvar i ett slags stabsläge och motreaktion leder lätt fel.

    För mig säger ex. Bam Björlings vittnesmål gällande Fadime Sahindal död allting för mig. Alla är inte alltid så oskyldiga som vi vill tro, särskilt inte uppe i topparna på svenska politiska partier eller svenska medier.

    Grundsynen att ”tala med alla grupper, vara öppen och pragmatisk” är jag enig i, men det finns gränser för tolerans. Sekteristisk kriminell intolerans kan givetvis aldrig tolereras.

    Det är en stor skillnad på sekters politiska åsikter, baserade på doktriner, och deras ev. illegala handlingar mot "otrogna".

    Se den konservativa vågen som en motreaktion på den obalanserade tokliberalism som Miljpartiet helt respektlöst tryckt upp i nyllet på folk helt i onödan!

    "Frihet" innebär också människors "frihet från olika saker" om frihetena ska kunna samexistera i harmoni.

    Kvinnans plats i hemmet med barnen är de konservativa sekternas modell, även vissa kvinnors eget val. Det finns kvinnor som gillar hem och barn. Den ena sektens missgrepp mot kvinnan lyfter ingen annan sektmedlem ur någon av de andra sekterna.

    SvaraRadera