Det är intressant att studera läget för den amerikanska
ekonomin så här ett par månader innan deras kongressval. Inte minst intressant
är det att dra paralleller till vårt eget val och den valkampanj som nu går in
i en slutspurt (eller ligger i startgroparna?).
Av en artikel i SvD Näringsliv (Erik Bergin ”USA:sstatsskuld på väg att explodera efter skattereformen” 16/8 2018) framgår att
den republikanska skattereformen, dvs skattesänkningar för främst bolag och
höginkomsttagare, är på väg att göra det redan gigantiska skuldberget ännu
högre. Oberoende CBO, Congressional Budget Office, beräknade ifjol att
underskottet år 2020 skulle överstiga 1000 miljarder USD. Trumps budgetchef
Mick Mulvaney anklagade dem då för att vara partiska och anti-Trump men Vita
Huset har nu själva räknat och tror att denna miljardvall sprängs redan nästa
år. USA har nu skulder som motsvarar 76
% av BNP medan siffran går upp till 105 % om statens skulder till sig själv
inräknas.
Det blir inte heller bättre av att Trump pytsat ut 100
miljarder USD mer till militären vilket ger en summa på 717 miljarder USD för
2019.
Enligt vad SvD erfar syns nu tecken på att det blivit
omöjligt att driva kampanj för skattereformen inför det kommande kongressvalet eftersom
den är så impopulär. Den sänkta bolagsskatten har resulterat i att storbolagen
återköper egna aktier för mångmiljardbelopp istället för att ge anställda högre
löner eller anställa fler. Att de sänkta skatterna skulle betala för sig själva
genom högre tillväxt ser också ut att slå fel. Skattesänkningen ”såldes in på
falska premisser”, som Bergin konstaterar.
Nå, kopplingen tycks väl ganska klar till den svenska
valdebatten (?).
Om inte, så kanske det här är en hjälp på traven:
Moderaterna:
Föreslog 28 miljarder i skattesänkningar i förra årets
skuggbudget
Föreslog i våras nytt jobbskatteavdrag för 22 miljarder och
att höja brytpunkten för när statlig skatt ska betalas. De hävdar på sin hemsida att sänkta marginalskatter skulle
främja tillväxten. Till Dagens Industri sa partiledaren Ulf Kristersson att
”nästa regering måste växla upp reformtempot rejält” och att
"marginalskatten måste ned och allt över 50 procent kommer vara ett
problem".
Dessutom vill de, liksom Trump, öka anslagen till försvaret
för att på sikt fördubbla det (det vill säga dubbla till 2 % av BNP).
Sverigedemokraterna:
Går till val på löften om skattesänkningar motsvarande 25
miljarder. Enligt egen utsago främst till låg- och medelinkomsttagare men också
i form av sänkt marginalskatt. Enligt finansdepartementets rapport i höstas
gynnas framför allt höginkomsttagare av SD:s förslag; genom slopad utfasning av
jobbskatteavdraget; slopad värnskatt; och en höjd gräns för statlig skatt. De vill samtidigt också, liksom Moderaterna, öka anslagen till försvaret med målet att nå 2,5 % av BNP (mot dagens ca 1 %) vilket handlar om mer än en fördubbling således.
Liberalerna:
Lägger sitt vallöfte på nivån 22 miljarder i
skattesänkningar främst i form av höjd brytpunkt för statlig skatt, slopad
värnskatt och ett utökat jobbskatteavdrag. Har samma krav på fördubbling av försvarsanslagen som M, dvs inom tio år.
Kristdemokraterna:
Överträffar dem alla med löfte om 30 miljarder i sänkta
skatter. De vill också fördubbla försvarsbudgeten över tio års tid.
I Timbro:s rapport ”50 frihetsreformer som Sverige behöver”
är marginalskatterna en av de viktigaste punkterna: ”Förmodligen är
marginalskatterna så höga att en skattesänkning skulle leda till ökade
skatteintäkter, eftersom lägre skatt sporrar människor att arbeta mer och tjäna
mer pengar. Därför förespråkar vi ett avskaffande av inte bara värnskatten utan
av hela den statliga inkomstskatten”.
Ett resonemang förvillande likt det som föregick den
amerikanska skattesänkning som nu hotar att också sänka den amerikanska statens
ekonomi. Den skattesänkning som nu många amerikaner anser såldes in ”på falska
premisser”, för att gynna höginkomsttagare och storbolag.
Så nu blir det förstås svårt att gå till val med krav på skattesänkningar även här i Sverige?
Eller?
