Om skattesänkningar och valkampanjer

Det är intressant att studera läget för den amerikanska ekonomin så här ett par månader innan deras kongressval. Inte minst intressant är det att dra paralleller till vårt eget val och den valkampanj som nu går in i en slutspurt (eller ligger i startgroparna?).

Av en artikel i SvD Näringsliv (Erik Bergin ”USA:sstatsskuld på väg att explodera efter skattereformen” 16/8 2018) framgår att den republikanska skattereformen, dvs skattesänkningar för främst bolag och höginkomsttagare, är på väg att göra det redan gigantiska skuldberget ännu högre. Oberoende CBO, Congressional Budget Office, beräknade ifjol att underskottet år 2020 skulle överstiga 1000 miljarder USD. Trumps budgetchef Mick Mulvaney anklagade dem då för att vara partiska och anti-Trump men Vita Huset har nu själva räknat och tror att denna miljardvall sprängs redan nästa år.  USA har nu skulder som motsvarar 76 % av BNP medan siffran går upp till 105 % om statens skulder till sig själv inräknas.

Det blir inte heller bättre av att Trump pytsat ut 100 miljarder USD mer till militären vilket ger en summa på 717 miljarder USD för 2019.

Enligt vad SvD erfar syns nu tecken på att det blivit omöjligt att driva kampanj för skattereformen inför det kommande kongressvalet eftersom den är så impopulär. Den sänkta bolagsskatten har resulterat i att storbolagen återköper egna aktier för mångmiljardbelopp istället för att ge anställda högre löner eller anställa fler. Att de sänkta skatterna skulle betala för sig själva genom högre tillväxt ser också ut att slå fel. Skattesänkningen ”såldes in på falska premisser”, som Bergin konstaterar. 

Nå, kopplingen tycks väl ganska klar till den svenska valdebatten (?).

Om inte, så kanske det här är en hjälp på traven:

Moderaterna:

Föreslog 28 miljarder i skattesänkningar i förra årets skuggbudget

Föreslog i våras nytt jobbskatteavdrag för 22 miljarder och att höja brytpunkten för när statlig skatt ska betalas. De hävdar på sin hemsida att sänkta marginalskatter skulle främja tillväxten. Till Dagens Industri sa partiledaren Ulf Kristersson att ”nästa regering måste växla upp reformtempot rejält” och att "marginalskatten måste ned och allt över 50 procent kommer vara ett problem". 

Dessutom vill de, liksom Trump, öka anslagen till försvaret för att på sikt fördubbla det (det vill säga dubbla till 2 % av BNP).

Sverigedemokraterna:

Går till val på löften om skattesänkningar motsvarande 25 miljarder. Enligt egen utsago främst till låg- och medelinkomsttagare men också i form av sänkt marginalskatt. Enligt finansdepartementets rapport i höstas gynnas framför allt höginkomsttagare av SD:s förslag; genom slopad utfasning av jobbskatteavdraget; slopad värnskatt; och en höjd gräns för statlig skatt. De vill samtidigt också, liksom Moderaterna, öka anslagen till försvaret med målet att nå 2,5 % av BNP (mot dagens ca 1 %) vilket handlar om mer än en fördubbling således.    

Liberalerna:

Lägger sitt vallöfte på nivån 22 miljarder i skattesänkningar främst i form av höjd brytpunkt för statlig skatt, slopad värnskatt och ett utökat jobbskatteavdrag. Har samma krav på fördubbling av försvarsanslagen som M, dvs inom tio år. 

Kristdemokraterna:

Överträffar dem alla med löfte om 30 miljarder i sänkta skatter. De vill också fördubbla försvarsbudgeten över tio års tid. 

I Timbro:s rapport ”50 frihetsreformer som Sverige behöver” är marginalskatterna en av de viktigaste punkterna: ”Förmodligen är marginalskatterna så höga att en skattesänkning skulle leda till ökade skatteintäkter, eftersom lägre skatt sporrar människor att arbeta mer och tjäna mer pengar. Därför förespråkar vi ett avskaffande av inte bara värnskatten utan av hela den statliga inkomstskatten”.

Ett resonemang förvillande likt det som föregick den amerikanska skattesänkning som nu hotar att också sänka den amerikanska statens ekonomi. Den skattesänkning som nu många amerikaner anser såldes in ”på falska premisser”, för att gynna höginkomsttagare och storbolag.

Så nu blir det förstås svårt att gå till val med krav på skattesänkningar även här i Sverige?

Eller?