Visar inlägg med etikett Ukrainska Anti-korruptionsbyrån. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ukrainska Anti-korruptionsbyrån. Visa alla inlägg

måndag 9 november 2020

Demokratins död i Ukraina?

 

Ja, det är i alla fall vad en dramatisk rubrik i Kyiv Post antyder. Bakom detta ligger den strid kring landets Anti-korruptionsinstitutioner som just nu utkämpas mellan Konstitutionsdomstolen och Kievs Administrativa Domstol och presidenten Volodomyr Zelenskij.

Foto: Hans Wåhlberg. Dramatisk rubrik i Kyiv Post.


Jag skrev om detta i ett inlägg nyligen då jag just bevittnat en stor demonstration till stöd för den Anti-korruptionsstruktur som nu hotas.

Konstitutionsdomstolen är känd för att vara korrupt (en del demonstranter bar skyltar med texten ”Korruptionsdomstolen”) och ledamöter har förstås intresse av att avväpna den Nationella Antikorruptionsbyrån NABU. Domstolen har nu bestämt att ogiltigförklara regeln om tillgångs- och förmögenhetsredovisning som gällt för offentligt anställda. Dessutom har de avskaffat straffbarheten för olaglig berikning. Konstitutionsdomstolens argumentation går ut på att den skulle vara oberoende enligt lag och att NABU eller NAPC därmed inte skulle vara tillåtna att blanda sig i deras göranden och låtanden.

Ordföranden för Kievs Administrativa Domstol, Pavlo Vovk, har också begärt att NABUs chef Artem Sytnyk ska avsättas med motiveringen att hans tillsättning 2015 skulle varit illegal. Vovk är förstås en av de domare som varit under utredning hos NABU. Som jag skrivit om tidigare i höst har NABU lagt fram ljudinspelningar som sägs innehålla bevis för att Vovk & co är inblandade i diverse kriminella aktiviteter med mutor och olovlig påverkan av andra juridiska institutioner, inte minst justitiekanslerämbetet. Bland annat ska Vovk ha sagt, i samtal med andra höga domare, att ”vi äger redan [min anm./i meningen har kontroll över] två domstolar – konstitutionsdomstolen och Kievs Administrativa Domstol”. Vovk lär ha mutat ledamöter i Konstitutionsdomstolen för att förmå dem att ogiltigförklara reglerna om redovisning av tillgångar för att han och andra ledande domare ska kunna tvätta sina olagligt förvärvade tillgångar vita. Dessutom misstänks riksåklagaren Iryna Venediktova vara inblandad i mutaffärerna och att hon därför förhalar eller obstruerar åtal mot Vovk och andra korrupta domare.

Även om domare i höga domstolar tjänar runt 7500 USD i månaden, långt mer än den genomsnittlige ukrainarens 400 USD, är det uppenbart att deras tillgångar knappast kan komma från förvärvsarbetet. En del har börjat registrera tillgångar i släktingars namn istället i försök att dölja rikedomarna, vilket naturligtvis är tämligen genomskinligt.

Konstitutionsdomstolens ordförande Oleksandr Tuptytskij har exempelvis år 2018 köpt mark i det av Ryssland annekterade Krim, att lägga till det hus han redan ägde där. Något som förstås väcker särskilt ont blod i Ukraina. Många rubriker talar om korrupta och pro-ryska domare men faktum är att de tillsattes under Petro Porosjenkos presidentperiod vars anti-ryska politik var ännu mer utmärkande än sittande presidenten Zelenskijs.


Allvarliga konsekvenser för Ukraina?

Ukraina förs med detta tillbaka inte bara till 2013 utan till 1991 när dess självständighet utropades och ingen infrastruktur för anti-korruption alls fanns, menar bland andra Oleksandr Novikov som är chef för National Agency for Preventing Corruption, NAPC. Det är nu fritt fram för domare och andra höga ämbetsmän att behålla och hemlighålla mutor och andra illegalt tillskansade tillgångar.

För Ukraina kan detta äventyra möjligheten att få lån av IMF och EU-företrädare har redan varnat Ukraina att den visumfrihet som ukrainska medborgare åtnjutit sedan 2017 nu kan dras in.

President Zelenskij och hans stab har i sin tur hotat att avsätta samtliga Konstitutionsdomstolens 15 domare och ersätta dem med nya. Detta är å andra sidan inte heller konstitutionsenligt och EU har framfört synpunkter även på detta. Hur presidenten än vänder sig riskerar han alltså att äventyra relationerna med EU. Den har därför inte heller stöd i parlamentet ens av presidentens eget parti Folkets tjänare. De diskuterar nu andra vägar att rädda antikorruptionsstrukturen och relationerna med EU utan att ännu ha nått fram till något konkret förslag.

 

Gatans lag?

Men de egna väljarnas och folkets ilska kan, vilket har visat sig förr många gånger, vara betydligt farligare. Den demonstration jag bevittnade häromdagen var helt fredlig men om missnöjet växer kan det snabbt förändras. Zelenskij har dock varit tydlig med att han inte vill se att ”gatuprotester” ska få avgöra saken. Bara någon dag därefter, den 7 november, körde ett antal bilburna medlemmar av Automaidan hem till Konstitutionsdomstolens ordförande Oleksandr Tuptytskij för att kräva hans avgång. Polis hindrade dem att blockera uppfarten till hemmet som ligger tre mil utanför centrala Kyiv.

Regeringen har nu beordrat NAPC att fortsätta hålla tillgångsdeklarationssystemet igång, trots Konstitutionsdomstolens beslut. Enligt Kyiv Post lär dock de korrupta domarna kunna komma undan även om anti-korruptionslagarna återinförs. Dessutom tvistas det i parlamentet om vilken väg som ska väljas och vilka beslut som ska tas.

Mellan presidenten Zelenskij och Konstitutionsdomstolen råder fullt krig. Zelenskij anklagade offentligt domstolen att tjäna oligarkers och pro-ryska politikers syften medan domstolen hotat med åtgärder som slår mot landreformer, banksystemet och återstående antikorruptions-institutioner.

Samtidigt har fyra av Konstitutionsdomstolens domare tagit ställning emot sina kollegor och vägrar nu delta i domstolens möten vilket omöjliggör dess arbete.

Det här är en typisk ukrainsk soppa men en allvarlig sådan som inte lär gå spårlöst förbi oavsett hur den utvecklas.

Foto: Hans Wåhlberg. Stor demonstration för en vecka sedan mot konstitutionsdomstolens aktioner mot landets anti-korruptionsbyråer. Det gick fredligt till väga denna gång enligt vad jag själv kunde bevittna.








tisdag 3 november 2020

Anti-korruptionsarbetet hotat i Ukraina

 

Mycket surrar kring den ukrainska konstitutionsdomstolen just nu. Det är dit de ukrainska blickarna riktas medan övriga världen tycks fixerade av det amerikanska presidentvalet. Själv befinner jag mig just nu i Kiev och naturligt nog tog jag mig ut på stan för att se vad som händer.

Just idag den 3 november var språkfrågan uppe till behandling av denna domstol. Nationalkåren manade till samling utanför domstolen för att ”försvara det ukrainska språket”. Domstolen hade att behandla en begäran från 51 parlamentsledamöter att undersöka om det är konstitutionsenligt att ha endast ukrainska som officiellt språk i Ukraina. Ryska är ett stort minoritetsspråk som talas av omkring 25 % av befolkningen och borde enligt många också kunna utgöra officiellt språk.

Högerextrema Nationalkåren, med kopplingar till Azov-bataljonen, ville alltså markera sitt missnöje med detta och sätta press på domstolen att inte ge efter för parlamentarikernas vilja. Det tjugotal personer som de skrapat ihop imponerade sannolikt inte på någon. Poliserna var minst dubbelt så många.

Därefter promenerar jag upp mot Bankova och presidentens administrationsbyggnad och traskar nästan rakt in i den demonstration som är på väg just dit. Uppskattningsvis 4000 personer marscherar med tutor och flaggor till stöd för den Anti-korruptionsbyrå, National Anti-Corruption Bureau of Ukraine (NABU), som bildats efter krav från EU och IMF och som i flera år försökt komma till rätta med korruptionen i landet, inte utan en del framgång. Nu menar denna konstitutionsdomstol att byråns beslut tagits i strid med konstitutionen och vill ”nullifiera” dem. Det vill säga ogiltigförklara alla byråns beslut. President Zelenskij försöker spjärna emot genom att uppmana konstitutionsdomstolens ledamöter att avgå. En väg som av flera skäl också är komplicerad och potentiellt farlig samt eventuellt olaglig.

Foto: Hans Wåhlberg. Demonstrationståget 3 november i Kiev till stöd för Anti-korruptionsbyrån drog till sig många medelålders kvinnor inte minst. Med buller och bång och tutor marscherades det mot presidentens administrationsbyggnad, men utan våldsamheter såvitt jag såg.

Foto: Hans Wåhlberg. Till skillnad från den här lilla skaran av högernationalister som samlats vid konstitutionsdomstolen i annat syfte, till "stöd för ukrainska språket".


Han får också vasst motstånd från Konstitutionsdomstolensordförande, Oleksandr Tupytskij, som sagt att Zelenskijs åtgärder är konstitutionsvidriga och ”bär tecken på en konstitutionell kupp” med vilken presidenten påstås vilja åstadkomma en ”lydig” domstol.

Folk är dock dödligt trötta på korruptionen och Anti-korruptionsbyråns rykte har varit ovanligt gott för att vara en offentlig institutions. Därför demonstreras det nu till stöd för byrån. Såvitt jag kunde bedöma var majoriteten av demonstranterna ”vanliga” ukrainare, familjer, äldre, medelålders kvinnor och män och inte så många av de rakade högernationalister som ingår i Nationalkåren och andra radikala högergrupper. Framför allt handlar det om det system för elektronisk redovisning av förmögenheter som enligt NABU själva utgör ”hörnstenen för den anti-korruptionsreform som tog sin början 2014”. Nu vill konstitutionsdomstolen att samtliga 110 rättsfall som drivs ska läggas ned vilket skulle betyda att de anklagade politikerna och domarna går fria.

Foto: Hans Wåhlberg. Demonstrationståget samlade uppskattningsvis 4000 personer och stannade upp vid presidentens administrationsbyggnad vid Bankova. 


Det riskerar också Ukrainas rykte internationellt. Många fruktar att IMF drar in lån, att EU drar tillbaka visumfriheten för ukrainare och att det förhalar Ukrainas väg mot EU-medlemskap.

För bara några dagar sedan attackerades konstitutionsdomstolen av ett tusental personer och rökgranater kastades mot byggnaden medan dagens demonstration gick lugnt tillväga så länge jag själv var vittne till den åtminstone.

Presidenten manar till lugn och vill inte att gatans lag ska gälla, men idag fick han alltså beskåda hur flera tusen samlades utanför hans administrationsbyggnad.

Månne ångrar han att han gjorde allvar av sin presidentkandidatur och att han inte istället nöjde sig med att spela president i den tv-serie, ”Folkets tjänare”, som gjort honom så populär och som också blivit namnet på det parti han företräder.

Fortsättning lär följa…