Vi har bara i år sett effekterna av extrema vädertyper som
enligt så gott som alla experter lär bli återkommande om vi inte gör något åt utsläppen
av s.k. växthusgaser. En färsk rapport talar också om att temperaturökningen i
världen kommit en längre bit mot den kritiska gränsen - som då passerat vad
planeten tål - 2 grader än man tidigare trott. För att nå målet att hejda
ökningen för den globala uppvärmningen vid 1,5 grader krävs att vi minskar
klimatpåverkande utsläpp mycket snabbt.
– Utsläppen måste så gott som helt ha försvunnit 2050 om vi ska ha en chans att
nå målet. Det kommer nya lösningar hela tiden men det går inte riktigt i den
takten som behövs, säger exempelvis Marko Rummukainen, professor i klimatologi
vid Lunds universitet och koordinator i klimatfrågor vid SMHI, till SvT.
Effekterna vid 2 graders uppvärmning vill vi kanske helst inte tänka på och
veta av men är för en del länder helt existentiella. Enligt WWF exempelvis
dessa, klippt från deras hemsida:
I och med att glaciärerna smälter i snabbare takt än
tidigare ökar risken för en kraftig havsnivåökning samt förändrade ekosystem
och försörjningsmöjligheter för människor i glaciärernas avrinningsområden. Miljontals
människor i lågländer är i fara.
Rapporterade naturkatastrofer som stormar, översvämningar
och värmeböljor har femdubblats sedan 70-talet – det visas i en rapport från
World Meteorological Organisation (WMO). Naturkatastrofer kostade 5-6 gånger
mer under detta sekels första tio år än på 70-talet.
Unika, klimatkänsliga ekosystem som korallreven, Arktis och
småöar i haven (till exempel Maldiverna) överlever antagligen inte en global
uppvärmning på 2 grader, men kan klara sig vid 1,5 graders global uppvärmning.
Ohälsa och sjukdomar hos fattiga människor sprider sig
snabbare i och med klimatförändringarna.
Klimatförändringar har, de senaste femtio åren, lett till minskade
skördar globalt. Klimatförändringar orsakar även massförflyttning av marina
organismer och fiskbestånd, vilket utmanar möjligheterna att upprätthålla
produktivitet från fiskerinäringen.
Korallreven är mycket känsliga för kombinationen av varmare,
försurade och överfiskade hav och andra mänskliga hot. Korallreven är ett av
klimatförändringarnas mest omedelbara offer om vi inte agerar väldigt snabbt.
Trots att de bara utgör 1 procent av havens yta är så mycket som 25 procent av
arterna i haven beroende av korallreven.
Medeltemperaturen vid Arktis ökar mycket snabbare än för
resten av planeten. När isarna och snötäcket smälter blottläggs mörkare hav och
land. Mörka ytor absorberar mer värme än ljusa och temperaturen riskerar därmed
att stiga ännu mer. När nu havsisen försvinner sommartid öppnas havet upp och
fartyg kan ta sig fram där det tidigare var omöjligt. Detta har medfört att nya
gruvor öppnas och utvinning av olja och gas är mer intressant i Arktis. Vilket
i sin tur bromsar utvecklingen av alternativa energikällor och spär på
temperaturförhöjningen.
Att negligera detta eller rent av motarbeta arbetet som
pågår med att nå detta mål är alltså att betrakta som ett angrepp på hela
världen. Ett förvisso självdestruktivt beteende men som också drabbar andra.
Det är en sak att begå självmord men om man spränger sig själv i luften med en
gigantisk bomb tar man också med en mängd andra. Lite så beter sig just nu USA
och den ”nye” presidenten Trump.
I dagens SvD finns en mycket intressant artikel av Jenny
Nordberg som visar tydligt vad som pågår lite i det tysta bakom den stora
scenen där Trump framträder och ömsom skämmer ut sig och ömsom skrämmer världen
med sina utspel. Kanske mer allvarligt är det som Nordberg tar upp och som
berör själva administrationen. Eftersom SvD inte ger åtkomst på nätet för den
som inte är prenumerant, och jag faktiskt inte ens som prenumerant hittar den på nätet, tillåter jag mig en liten sammanfattning och
kommentarer som bygger på denna artikel.
Den amerikanske energiministern som Trump tillsatt, Rick
Perry, tyckte redan innan presidentvalet att energidepartementet ”verkade helt
onödigt” och borde nedläggas. Den före detta dörrförsäljaren (förre
energiministern var kärnfysiker) har nu inte gått riktigt så långt men en
utrensning av ”människor och arbetsuppgifter” började med att alla anställda
fick besvara ett formulär där de skulle uppge vilka internationella konferenser
de deltagit i, redovisa mejl och andra dokument de skickat och författar om
klimatfrågor. Allt för att kartlägga vilka som kunde misstänkas ta
klimatförändringarna på allvar och därmed ansåg det viktigt att bevaka, eller
som ser det som angeläget att utveckla alternativa energikällor till olja och
gas. Alla sådana medarbetare rensades ut, omplacerades eller hamnade i
frysboxen. Gallringen sköttes av en lobbyist för flera amerikanska oljebolag.
Utsedd av Trump. Samma frågor skickades också till EPA, Environmental
Protection Agency, som ska skydda landet från miljö- och hälsorisker. I
artikeln uttalar sig också Greg Gershuny, som arbetar med miljöfrågor vid en
liberal tankesmedja. Han påpekar också att energidepartementet är ett av få
ställen där grundforskning bedrivs i stor skala. Det vill säga utan
vinstintresse skulle jag nog själv tillägga. Klimatforskningen har i stort sett
helt avstannat och riskerar att orsaka mellan fyra till åtta förlorade år, tror
Gershuny. Tid vi inte har eftersom USA är det land som släpper ut mest
växthusgaser av alla. Trump som vill öppna nya kolgruvor och går hand i hand
med oljebolagen tänker alltså köra på som vanligt och gärna gasa lite i
kurvorna också. Hans energidepartement drivs nu istället av amatörer som är
lojala med den uppfattningen om det nu alls drivs. Artikeln tar också upp
rekryteringsproblemen. Trump har bara tillsatt två av tolv höga chefer på
departementet, varav en är hans egen sons svåger, som enligt en anonym
tjänsteman på departementet är ”en trevlig kille, men han vet ingenting om
energi”.
Liknande problem rapporteras också från utrikesdepartementet
där det, enligt en avhoppande chef, råder en ”förgiftad” stämning. Hon berättar
att den nye presidenten och hans närmaste anhängare ser utlänningar som ”suspekta”
och att alltför omfattande kontakter med utlandet därför också ses som suspekt.
Många republikaner äger inte ens ett pass, vilket ställde till det när nya
politiskt tillsatta skulle skickas ut på uppdrag för departementet.
Om den nya amerikanska isolationismen begränsades till att
inte lägga sig i utländska staters konflikter, hålla fingrarna borta från
oljerika länder och inte skicka hotbrev till stater som vill skriva under FN-konventionen
om kärnvapenförbud vore det kanske gott och väl. Men dessvärre är det inte just
dessa utåtriktade verksamheter som USA nu drar ned på utan istället dialogen
kring hur vi ska rädda både människors och djurs liv på den planet vi alla
bebor och ska lämna efter oss till nästa generation och tusentals generationer
till förhoppningsvis. USA lägger istället ned sitt arbete, drar sig ur
Paris-avtalet och isolerar sig i en ”gasbubbla”. I SvD-artikeln konstateras det
att i USA sköts numera såväl relationer med andra länder som frågor om luft och
vatten av affärsmän och lobbyister. En stor del av dem tillhörande olje- och
gasindustrin, kan tilläggas.
Detta kan inte ses på annat sätt än som en aggressiv handling som påverkar våra
liv och framför allt hotar att påverka våra barns liv i ännu högre grad än annekteringar
av Krim, galna Nordkoreaner och terrorister. Vi kan ju skrocka över Trump och
hans tokigheter men den här miljömissilen mot övriga världen är sannerligen
inget att skratta åt. Frågan är bara vad vi bör göra istället?
Mitt förslag till första åtgärd: Säg upp värdlandsavtalet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar