Carl Bildt går, tillsammans med Hillary Rodham Clinton, ut i en högstämd hyllning till Raoul Wallenberg i SvD Brännpunkt 18/1. De ser som sin uppgift att berätta om hans gärning och lyfta hans kamp för ”våra värderingar”. Det är ju tjusigt och nog gjorde Wallenberg mycket gott. Men det skorrar hemskt falskt när nazistmotståndaren Dietrich Bonhoeffer citeras:
”Att inte protestera när man ser ondska är ondska i sig... Att inte handla är i sig en handling”.
Carl Bildt är ju en man som handlat när han sett ondskan i Sudan. Men han handlade då med olja. Att han, som hade till uppgift att för Lundin Petroleum analysera läget i landet, då inte skulle ha sett ondskan är mycket svårt att tro. Några protester gav han inte ifrån sig utan vände bort blicken för det folkrättsbrott som pågick för att bereda väg för oljeexploateringen i Ogaden-provinsen.
Dessutom kan man fundera över vad en person som Raoul Wallenberg skulle kunna uträtta med nuvarande ledning på UD? I en recension i Aftonbladet av Alex Kershaws nya bok ”Raoul Wallenbergs sista dagar” menar Natalia Kazmierska att storheten i hans gärning var ”att han vägrade att rätta sig efter reglerna”. Jag har en bestämd känsla av att, med tanke på det omvittnat dåliga arbetsklimatet på UD, en ambassadör med Wallenbergs egensinnighet skulle få det hett om öronen med Bildt som chef.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar