Det blev
stor skandal och internationell uppståndelse kring den belarusiska aktionen mot
ett Ryanair-plan som tvingades ned till Minsk för att ge belarusiska
myndigheter möjlighet att arrestera den Lukasjenko-kritiske journalisten Roman
Protasevitj som de anklagat för ”terrorverksamhet”. Det ledde till skärpta sanktioner
mot Belarus från USA och EU.
Samtidigt
har en delikat affär med liknande ingredienser legat och bubblat i Ukraina, den
s.k. Wagner-skandalen. En affär som är ganska illa känd i Sverige men rört upp
stora rubriker i Ukraina.
Det delikata
med den är att det handlar om ett försök att fånga misshagliga ryska
legosoldater genom att tvinga ett plan att landa i Kiev. Det har under en
längre tid varit debatterat huruvida en sådan plan verkligen existerat på
riktigt men under tiden vi firade midsommar i Sverige erkände ukrainske
presidenten Zelenskij att den faktiskt funnits men att den initierats av främmande
makt.
Eftersom
affären är mindre känd i Sverige krävs en liten sammanfattning vad det handlar
om.
Den s.k. Wagner-skandalen
I slutet av
förra året hävdade förre ukrainske presidenten Porosjenko att han 2018 ska ha initierat
en specialoperation för att fånga ett antal legosoldater som antogs ha deltagit
på utbrytarrepublikernas sida i kriget i Donbass. Det handlade om totalt 33
legosoldater tillhörande det ryskägda militär/säkerhetsföretaget Wagner Group. Ett
företag liknande de amerikanska företag som anlitats av USA i Irak, Afghanistan,
Somalia och Kuwait och som är del av en generell trend för krigföring genom
legosoldater anställda av s.k. PMCs. Porosjenko hävdade att de nuvarande
ukrainska politiska makthavarna saboterat operationen som gått ut på att tvinga
ned ett plan med legosoldaterna ombord till Kiev för att där kunna göra arresteringarna.
De 33 legosoldaterna, varav en del antogs ha haft del i nedskjutningen av
Malaysian Airlines flight nr 17 (17 juli 2014), gick emellertid aldrig på det
plan från Minsk till Istanbul som det var tänkt. Istället arresterades de av Belarusisk
polis i Minsk den 29 juli 2020 och utvisades sedan till Ryssland.
Kontroverserna
kring detta handlade i Ukraina om främst två saker. Den ena drevs av den
nuvarande politiska eliten som hävdade att hela historien var rysk
desinformation för att kompromettera Ukraina. President Zelenskijs stabschef
Andriy Yermak och senare presidenten själv hävdade detta och kritiserade starkt
de ukrainare som ”spred desinformation” om någon form av ukrainsk specialoperation.
Andra politiska
krafter hävdade istället specialoperationen faktiskt hade planerats men att Zelenskij
och hans stab saboterat den. Militär-journalisten Jurij Butusov anklagade öppet,
via sin sajt censor.net, bland andra Yermak för förräderi och för att ha
saboterat aktionen för att inte störa relationerna till Moskva.
En del
indicier antyder också att det finns substans i anklagelserna mot presidentens
administration. Ett förslag från försvarsministeriets chef Vasyl Burba att
använda polygraf-tester på Andriy Yermak och andra inblandade avstyrdes av
president Zelenskij som också snart avskedade förslagsställaren Burba genom ett
dekret. Dessutom finns uppgifter om att Zelenskij senarelagt datumet för operationen
och därmed gett möjlighet för Belarus att utlämna lego-soldaterna till Moskva.
Hela
historien ska, enligt bland andra tankesmedjan Jamestown Foundation, ha visat dels
hur beroende den belarusiska regimen är av Ryssland, men framför allt
splittringen inom den ukrainska politiska eliten som gått så långt att den lett
till att alla medel används för att skada motparter, inklusive ärenden av
nationellt säkerhetsintresse. Dessutom att, om det nu är sant att operationen
misslyckades eftersom information om den läckt till Belarus, rysk infiltration
i Ukraina inte har kunnat hejdas av ukrainsk säkerhetstjänst.
Zelenskijs
Interfax-intervju reser nya frågor
Denna specialoperation
har alltså hela tiden förnekats av president Zelenskij. Därför slog hans
intervju den 26 juni med tv-kanalen 1+1 ned som en bomb. I den erkände
Zelenskij att en plan att arrestera legoknektar tillhörande Wagner Group
funnits men att den inte planerats av Ukraina. Lite kryptiskt sa han så här,
översatt av Kyiv Post:
“It was surely not our operation. This operation
was a brainchild of, shall we say, other countries.”
Enligt Kyiv
Post har det spekulerats att ukrainsk säkerhetstjänst ska ha varit inblandad men
att de möjligen fått support av turkiska och amerikanska kollegor, samt att
planen gått ut på att fejka ett nödläge på planet och tvinga det att stiga ned
i Kiev.
Intressantast
ändå är nästan att Zelenskij i intervjun också jämförde operationen med den
belarusiska arresteringen av journalisten Protasevitj den 23 maj då ett Ryanair-plan
tvingades ned till Minsk. Enligt Zelenskij kunde Ukraina, om Wagner-operationen
lyckats, ha fått känna på samma internationella fördömanden som Belarus.
Enligt KyivPost ska Zelenskij ha sagt följande:
”The fact that Ukraine was being lured hard into
this issue is true. And regarding the fact that this did not happen… thank God,
we acted at our own discretion.”
De här
uttalandena kan betyda att Zelenskij är rädd för att hela saken ska explodera i
ansiktet på honom och ta udden av alla sanktioner och fördömanden mot
Lukasjenkos Belarus som gjorde en nästan identisk operation i Minsk den 23 maj.
Fortfarande
snurrar flera frågor i luften. Var Lukasjenkos arrestering av Protasevitj en
aktion avsiktligt lik den misslyckade Wagner-planen, med tanken att
internationella fördömande inte skulle bli så starka eftersom Ukraina, USA och
Turkiet planerat en liknande aktion för ett år sedan? En annan fråga är om han
fått information om Wagner-planen av ukrainska presidentkällor eller av egen
eller rysk säkerhetstjänst? Ytterligare en fråga är om säkerhetstjänster
överlag inlett en trend med nedtvingade plan för att få tag i personer man
önskar arrestera? Får vi se en våg av ”kapningar” i ny tappning framöver?
Ytterligare
en fråga är om grävande journalister i väst kommer att försöka sprida ljus över
Wagner-skandalens alla hemligheter? Som det varit hittills tycks den stora
skandalen vara att operationen misslyckats och eventuellt avslöjats av
ukrainska presidentkällor. Däremot inte själva förfarandet att tvinga ned
flygplan under falska förespeglingar om nödsituationer. Det som, med all rätt, sågs
som en sådan präktig skandal när det skedde i Minsk den 23 maj.