Politiken i Europa måste bli varmare, inte klimatet – snart är det EU-val!!

Snart är det val till EU-parlamentet. Valkampanjen borde ha startat redan men det känns väl som att den hamnat i skymundan för det som händer i Ukraina. Det är emellertid inte så lite EU-politik bakom konflikten inom det landet och bakom Rysslands aggression. Fast det är inte det jag vill lyfta fram nu, som sagt, utan EU-valet.

20 svenska ledamöter ska väljas av parlamentets totalt 751 ledamöter från 28 länder. Som synes är det egentligen inte särskilt många ett enskilt parti i ett litet land som Sverige får in i detta väldiga parlament. Folkmängden är avgörande för hur många ledamöter ett land får så Tyskland har flest ledamöter med 96 stycken.

En ganska bra och pedagogiskt illustrerad bild av hur valet går till och med mycket stora penseldrag vad det handlar om och hur beslutsstrukturen i EU ser ut får en genom EU-upplysningen på deras hemsida. Där framgår också att valet redan är i startgroparna, så att säga. Så snart som 10 april kan poströstandet sättas igång från utlandssvenskar och 7 maj börjar förtidsröstandet. 

Som jag ser det finns det ett antal stora frågor/politikområden som är allra viktigast och som jag förhoppningsvis på denna blogg får anledning att återkomma till ett flertal gånger under våren, nämligen följande;

Klimatmålen

TTIP/Handelsavtal med USA

Migration/Flyktingfrågor/Fästning Europa

Högerpopulism/Rasism/Främlingsfientlighet/Nationalism kontra Gemenskap

Därför är jag också glad att kunna konstatera att det Valmanifest Miljöpartiet tagit fram för EU-valet lanseras under rubriceringen ”Klimat och mänskliga rättigheter i EU-valet 2014”. Det är ett bra manifest att jobba efter med en bra riktlinje som säkert blir en val-slogan; politiken måste bli varmare, inte klimatet.

Jag tycker det är ett utmärkt ledmotiv för Miljöpartiets EU-valkampanj 2014. Hela valmanifestet finns som pdf-fil här.

Tidigare har vi här i Sverige, enligt min mening, suttit fast i ett Ja/Nej-träsk när EU-val har hållits och gamla diskussioner från folkomröstningen 1994 om hur bra eller dåligt EU är har då poppat upp igen. Utan att tillföra något nytt eller konstruktivt egentligen. Det gäller i allra högsta grad också Miljöpartiets hållning. Men det var en ganska jämn och på ett sätt ideologiskt tuff och infekterad folkomröstningskampanj (som jag själv var mycket engagerad i för Folkrörelsen Nej till EU) så det kanske har behövts en längre tids ”rehabilitering” för oss EU-motståndare. Personligen tycker jag det är bra att Miljöpartiet har grävt ned utträdeskravet. Det hämmade möjligheten att konstruktivt ta debatten om sakfrågorna för oss miljöpartister. Så kände jag det själv åtminstone.

Inför detta EU-val 2014 ser jag de ovan nämnda frågorna som oerhört viktiga och att det är synnerligen avgörande för EU:s framtid hur den europeiska gemenskapen hanterar dem. Kanske helt avgörande för hela mänsklighetens fortlevnad. Det låter ju dramatiskt så en kan tappa modet men jag känner mig för första gången rejält taggad inför ett EU-val. 

Att EU-parlamentet tog betydligt tuffare klimatmål än kommissionen visar att det inte alls är oviktigt vilka som sitter i det. Den diskussionen lär fortsätta och i Mp:s valmanifest talas det om att ”bygga om Europa”. Det är också en viktig skrivning som antyder att exempelvis energieffektivisering är helt avgörande för att kunna komma i närheten av att nå några utsläppsmål . Där kommissionen vill skjuta upp den diskussionen vill parlamentet sätta bindande målsättningar för EU. Men, som sagt, långt ifrån ett helt enat parlament. Därför gör det givetvis skillnad om det är Miljöpartister eller Moderater som sitter på de ”svenska” stolarna.

Frågan om klimatet hänger också intimt ihop med synen på frihandel och tillväxt. För de ekonomistiskt tänkande högerpartierna och även socialdemokraterna är jobb och tillväxt tämligen endimensionella frågor. För Miljöpartiet är det därför viktigt att lyfta fram andra perspektiv. Fri handel kan vara bra men det finns väldigt många och mycket relevanta invändningar. Att vad som helst och i vilken mängd som helst ska kunna flyta fritt över gränserna är det endast och bara storföretag som kan ha intresse av. För miljö, hälsa, klimat och människors välfärd finns alla skäl att skärpa möjligheterna för EU som gemenskap att inrätta begränsningar för handel när det är befogat men också för enskilda EU-länder att gå före. TTIP eller handelsavtalet som just nu förhandlas fram med USA är ett orosmoln på den himlen och förtjänar stor uppmärksamhet och vaksamhet från Miljöpartiets sida. Som tur är finns Carl Schlyter i parlamentet och bevakar.

Båtflyktingar som gick under på Medelhavet ägnades under en period förra året en hel del medial uppmärksamhet. Sedan riktades den åt annat håll, alltmedan båtarna fortsatte att utföra sina vådliga utmaningar av väder och vind och kustbevakningars patrullbåtar. Dessa ”flyktingbåtar” är ofta i dåligt skick och inte alls lämpade att fara fullastade över långa sträckor. Det är människor som går under på vägen mot Europa i jakten på ett drägligt liv. EU har till största delen dessa människors öden i sina händer. Därför behövs personer i EU-parlamentet som ser dessa människor och inte betraktar dem som anonyma flöden. Miljöpartiet har ett bra ledmotiv - en varmare politik – att jobba efter. Vi vill ju ha ett samhälle där vi är aktsamma om varandra precis som vi är aktsamma om miljön. 

Men den rasism och främlingsfientlighet som breder ut sig i Europa handlar också väldigt mycket om rädsla. Vi kanske skulle kalla det främlingsrädsla men också rädsla för jobben och hur resurser ska räcka till. Då duger det inte med politiker som fortsätter att upprepa mantrat om tillväxt och jobbskapande och som börjar tumma på invandringen som ett populistiskt instrument för att stilla den oron. Då är det givetvis bättre med Miljöpartister i parlamentet som vill se ett öppnare och mer humant Europa; en varmare politik.

Den här kampanjen blir viktig och förhoppningsvis kan den bli riktigt roligare och intressantare än någonsin. Åtminstone om Miljöpartiet får sätta agendan.

 

 

Drönare från Israel i EU- nej tack!

”Vi tog bort lakanet som pojken hade över sig. Båda benen var bortsprängda. Det fanns sot och tecken på brännskador på båda benstumparna. Det blödde inte från dem, vilket är tecken på att mycket av den återstående vävnaden är död. Jag såg på hans pung. Den hade slitits upp och den ena testikeln var blottlagd. Vi vände honom på sidan för att kunna bedöma skadan i ryggen. Jag såg då att hela ändtarmsöppningen var borta och att muskulaturen på vänstra halvan av sätet till största delen var borta. Det fanns sprickor i huden och det såg ut som om muskulaturen hade skurits bort med kniv. På nedre delen av kroppen hade han hundratals små, punktformade sår i huden. Jag hade aldrig förr sett den här typen av skada. Det måste handla om ett vapen som jag tidigare inte kommit i beröring med [...] DIME-bomber är en speciell typ av sprängämnen som används i det som kallas small diameter bombs. Dessa bomber har relativt låg vikt och kan därför lastas på mindre flygplan. De obemannade planen, drönarna, som Israel är världsledande på att utveckla, kan lätt bära med sig flera sådana bomber”(Ur boken Ögonen i Gaza skriven av de norska läkarna Mads Gilbert och Erik Fosse som tjänstgjorde vid ett sjukhus i Gaza under ”Operation Gjutet Bly” i januari 2009).

Läste i finska tidningen Hufvudstadsbladet att Finska försvarsmakten överväger att säga upp affären med det israeliska bolaget Aeronautics om köp av ett antal drönare. Bolaget har haft produktionssvårigheter och leveransen har försenats flera månader. Tidigare har den polska försvarsmakten sagt upp ett liknande avtal med samma bolag av samma skäl. Den finska försvarsministern Carl Haglund (Sannfinländare) menar att det positiva med detta är att de blir billigare eftersom det finns en förseningsklausul i avtalet. Beställningen gäller drönare för 30 miljoner euro. Lågt pris lockar alltså även om den sena leveransen irriterar. Däremot finns i den lilla artikeln ingenting som antyder någon form av kritik mot finska försvarsmakten eller regeringen för att de handlar krigsmateriel från Israel. Vapenimport från Israel pågår till synes obekymrat år efter år utan någon större debatt om det etiskt riktiga i sådan.

  

Aeronautics (tidigare NETS) har specialiserat sig på att tillverka obemannade flygplan (s.k. drönare) och har sedan det bildades 1997 levererat sådana produkter till 45 länder på 5 olika kontinenter. Styrelseordförande för bolaget är en före detta Generalmajor i Israeli Defence Force (IDF) och befälhavare inom dess flygvapen, Eitan Ben Eliyahu. Kanske var det en av företagets produkter som surrade i luften och släppte ifrån sig den bomb som sprängde sönder pojken de norska läkarna Gilbert & Fosse försökte lappa ihop enligt vittnesmålet här ovan?

Företaget gjorde emellertid sin entré på den europeiska marknaden 2007 när avtal med två (hemlighållet vilka) länder slöts om leverans av drönare. Företagets dåvarande CEO Avi Leumi var då mycket nöjd och berättade entusiastiskt för militärmagasinet Janes Defence Weekly; "Our platforms have now reached a technological ripeness allowing us to compete openly in larger markets, while offering very competitive prices".

Hans förhoppning om flera kontrakt i Europa har alltså infriats. På företagets hemsida förklarar de varför kunderna ska välja just deras produkter för militära syften:

” Aeronautics’ experts have accrued experience in many large-scale Homeland Security Solution projects. These include, among others, sensitive projects for the Israeli Defense Forces (IDF), Israeli Air Force (IAF) and the US Navy”

I en “häftig” reklamfilm för en av företagets produkter kan vi se hur effektivt siktet kan ställas in på personer, byggnader och fordon.

Aeronautics är dock ingalunda ensamma eller störst på den här marknaden. Det statliga israeliska IAI (Israeli Aerospace Industries) har cirka 17000 anställda exempelvis. Detta företag testade 2002 ett av sina plan i Vidsel i Norrbotten. Inte nog med att vi kan importera vapen från Israel. Vi hjälper dem att utveckla dem också. Samma typ av plan som testbombade i Norrbotten användes sedan i Gaza under ”Operation Gjutet Bly” och orsakade mängder av civila dödsfall och skador på civila egendomar, vilket bland annat Human Rights Watch ingående undersökt och berättat om i rapporten Precisely Wrong.

I Miljöpartiets förslag till valmanifest inför EU-valet finns följande (förvisso ej helt fastställda) formulering:

”Vi vill också förhindra import av produkter som har producerats på ockuperad mark, så som produkter från Marocko som tillverkats i Västsahara eller produkter från Israel som tillverkats på ockuperade områden i Palestina”.

Jag skulle vilja uppmana alla miljöpartister att rösta bifall för denna formulering i den nätomröstning som just nu pågår om detta valmanifest. 

Det finns också en punkt som uttrycker partiets vilja att förhindra vapenexport till diktaturer och länder som befinner sig i väpnad konflikt. Däremot finner jag ingenting om import av vapen vilket vore helt i enlighet med den motion (motion2013/14:U250) som ett antal av Miljöpartiets riksdagsledamöter lade fram i riksdagen i höstas. I den kräver motionsställarna bland annat att all vapenimport från Israel ska upphöra. Utskottets betänkande (2013/14:UU15) kommer att beredas i riksdagen 6/2 och jag antar att motionen kommer att behandlas i den (betänkandet finns inte ännu tillgängligt som dokument på riksdagens hemsida). 

Om inte kravet om total bojkott av israeliska produkter förefaller realistiskt att framföra i EU (vilket jag skulle önska att det vore) så borde åtminstone ett förbud av vapenimport kunna vinna gehör. 

Går det att lägga till en punkt till valmanifestet tro?