Greta Thunberg stor i världen men liten i SVT

Jag bor numera, fram till sommaren, i Helsingfors. Jag brukar kolla de svenskspråkiga nyhetssändningarna på Yle, men just igår tänkte jag att det vore intressant att se vad SVT:s sändningar hade att säga om Davos och Greta Thunbergs samt Donald Trumps inledningstal där. Jag knappade in Rapports kvällssändning på SVT Play. De levererar följande rubriker: Dubbla sprängattentat i Husby; Långa väntetider för cancerpatienter i Region Syd; Insekter som framtidens livsmedel.

Nå, jag kollar vidare tålmodigt men börjar efter 20 minuter undra om jag knappat in fel sändning då det äntligen kommer ett 55 sekunder långt inslag om Världsekonomiskt Forum i Davos och vi får 16 sekunder av Greta Thunbergs tal.

Med all respekt för övriga nyhetsinslag så undrar jag ändå över Rapports nyhetsvärdering. Sprängattentaten i Husby får över 3 minuter, en ny lag för att skydda blåljuspersonal drygt 2 minuter, de sjukvårdsanställdas i Stockholm protester mot bristen på vårdplatser 4 minuter, barn som allt oftare drabbas av förstoppning drygt 2,5 minuter och insekter som framtidens mat drygt 2 minuter av sändningens totalt 25 minuter.

Med stigande irritation knappar jag in Aktuellts sändning 21.00. Den är lite längre, totalt 39 minuter och 12 sekunder. Flera av inslagen i Rapport upprepas förstås där men inslaget om sjukvårdsprotesterna får hela 20 minuter och 35 sekunder inklusive uppföljande debatt och intervju med socialminister Lena Hallenberg. Mer än halva sändningstiden alltså. Mötet i Davos får visserligen mer tid här, hela 3 minuter och 28 sekunder men mesta tiden ägnas åt andra röster på mötet om ekonomin och klimatet. Greta Thunbergs tal få 20 sekunder.

Thunbergs tal var nästan 8 minuter långt av vilket vi alltså fick höra en liten snutt i Rapport och en något lite större snutt i Aktuellt. Visst, det har sänts direkt från Davos av SVT men i kvällens huvudsändningar av nyheter borde det kunna finnas en sammanfattning av vad som sagts under långa direktsändningar som ändå ett fåtal har kunnat ta del av under dagen och om nu världens ögon riktas mot svenska Greta Thunberg borde väl rimligen också svenska nyhetssändningar göra detsamma så att vi kan få höra vad hon faktiskt säger?

Låt mig först säga att jag kan förstå om det finns de som menar att det viktigaste inte är vad Greta Thunberg säger utan att det finns andra som kan komma med lika intressanta uttalanden och perspektiv. Men det är ändå märkligt att denna 16-åriga person som blivit utsedd till ”Årets person 2019” av Time Magazine, som i svensk media blivit den näst mest omskrivna personen efter Trump och bland annat fått Expressens utmärkelse ”Årets kvinna 2019”, och som nu är en av öppningstalarna vid det viktigaste ekonomiska forum som finns, tillmäts så lite utrymme i våra public service-kanalers sändningar samma kväll. Protesterande sjukvårdare, maskar och bajsblöjor i all ära men är inte detta en märkvärdig nyhetsvärdering och bedömning av allmänintresset?

Kan SVT:s svala intresse ha att göra med den senaste tidens debatt som följt efter Erika Bjerströms beskrivning av Greta Thunberg som ”vänsterpopulist”?

Jag vill helst inte tro det och det kanske inte heller är så men i talet som vi inte fick se mycket av levererade hon i vart fall en passning till SVT:

”Vi kunde inte bry oss mindre om er partipolitik. Ur ett hållbarhetsperspektiv har högern, vänstern och mitten misslyckats allihop. Ingen politisk eller ekonomisk strategi har lyckats tackla klimatnödläget. Om ni missat det, så står världen i brand”.

Dessutom deltog hon också i en paneldebatt innan talet och framförde där hur viktigt det är att lyssna till vetenskapen och agera enligt vetenskapliga fakta och varningar. Det vill säga allt annan än en populistisk uppmaning som ju snarare brukar undvika vetenskapliga fakta för att istället framföra vad folk kan tänkas vilja höra.

Hade det inte varit en gyllene chans för SVT att igår visa att de respekterar uppdraget att som public service-kanal vara opartiska och sakliga, att låta någon som är utpekad och kritiserad få möjlighet att bemöta kritiken och att en ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program, för att använda deras egna formuleringar?

En moralisk ekonomi – en omöjlig ekonomi?

”Alla folk får för sina egna syften fritt förfoga över sina naturrikedomar och resurser utan att det påverkar de skyldigheter som följer av internationella ekonomiska samarbetet, baserat på principen om ömsesidig nytta, och internationell rätt. I inget fall får ett folk berövas sina egna utkomstmöjligheter”.

Detta är artikel 1.2 ur FN:s ”Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter”. FN:s generalförsamling antog denna redan 1966 och den trädde i kraft 1976. Staterna som undertecknat den förbinder sig alltså att följa den ovanstående artikeln. 

Problemet med FN är att dess fundament är självbestämmande stater. I dagens globaliserade värld (eller världskapitalistiska för att tala med Göran Greider) är de stora företagskonglomeraten betydligt mer mäktiga aktörer än de flesta av dessa stater. Ska man då kanske se det som att stater har rätten eller skyldigheten att skydda sina medborgare från dessa transnationella företags rovgirighet? 

Vilka möjligheter har de i så fall? Hur är läget? Hur efterföljs denna artikel 1.2 ?

Länge har IMF och Världsbanken använt sig av strukturanpassning som villkor för att hjälpa krisande länder. Strukturanpassningsprogrammen har inneburit privatiseringar av statlig egendom vilket i sin tur har gett tillfälle för dessa transnationella aktörer att kapa åt sig egendom och tillgångar som annars hade varit ett lands gemensamma idag. 

Fattiga och skuldsatta länder har alltså systematiskt berövats möjligheten att utnyttja sina resurser av de internationella ekonomiska institutionerna och transnationella företagen i symbios.

Nu har turen gått till framför allt Grekland som snabbt har sålt ut allt som går att sälja. En effekt av villkoren för hjälp med nya lån från EU och IMF. Inte av, för Grekland, väl övervägda och långsiktiga ekonomiska överväganden. Även ännu icke exploaterade och högst eventuella tillgångar är föremål för rovlystna blickar från utländska exploatörer, som de gas- och oljetillgångar som uppskattas ligga på (under) grekiskt territorium.  

Miljöpartiets Lotta Hedström och Lena Klevenås har uppmärksammat detta och agerat för att ge ökat skydd för s.k. ”landgrabbing”, det vill säga att storföretag tillåts köpa land i fattiga länder utan att avkastningen tillfaller de boende. Svaga och korrupta regeringar utnyttjas av företagen och det drabbar till sist människor som lever på och av jorden som köps upp och exploateras. Ett tilläggsprotokoll till den ovan nämnda FN-konventionen skulle kunna ge åtminstone en liten möjlighet att klaga om rättigheter kränks. Svenska regeringen däremot anser att den skulle bli så svårtillämpad att det inte är någon idé att ratificera detta tilläggsprotokoll.

Människor som fördrivs från sina hem för att ge plats åt dammbyggen och gruvbrytning etc. får alltså fortsätta att maka på sig ett tag till. 

Eller är det ett nytänkande på gång? Ämnet vidrördes på World Economic Forum nyligen i en debatt med rubriken ”The Moral Economy: From Social Contract to Social Covenant”. Den ”moraliska ekonomin” låter ju lovande. 

Jim Wallis, kristen opinionsbildare i sociala frågor, talade på WEF-debatten om ”mänsklig värdighet och ”allmänhetens bästa”. Han vill få till en diskussion om värden och skriver bland annat på sin blogg:

” A moral conversation about a social covenant could ask what a “moral economy” should look like and for whom it should exist. How can we do things differently, more responsibly, more equitably, and yes, more democratically?”

Det låter lite som Kd:s idéer om en ”etisk plattform” för företag som sysslar med vård och omsorg.

Men fungerar det ändå inte på samma sätt med den ”Moraliska ekonomin” som med den ”Gröna ekonomin”? Det tenderar att bli slogans som företag kan lansera och sprida omkring sig på forum som WEF och på så sätt ägna sig åt ”gröntvätt” och... tja, ska vi kalla det ”etikbad”?

Kan vi förvänta oss en moralisk ekonomi? När oviljan att reglera är så markant och när erfarenheten visar att det nästan alltid är girigheten som styr beslut om hur tillgångar ska fördelas och hur enskilda företagare agerar när etik och moral ställs mot hägrande profit. Ta exempelvis den utförsäljning av allmän egendom som utförs löpande på mycket närmre håll, inte minst i Stockholm.

Eller är det så att stora problemet egentligen är att det i grunden handlar om ett ohållbart system som kräver en ständigt ökande tillförsel av råvaror och energi för att hålla igång en ständigt ökande produktion och konsumtion? 

Det är en viktig diskussion att föra. Är det alls möjligt att införa en grön ekonomi, en moralisk ekonomi eller hållbar ekonomi på frivillig väg? Eller måste mer hårdhänta regleringsmetoder till för att få ordning på vårt sätt att leva? Det brukar ju ofta vara så i juridiken att lagstiftningen kommer först och de förändrade värderingarna därefter.

 

 

 

Läs också följande blogginlägg om moral och etik:

http://jinge.se/allmant/telia-ett-av-exemplen-pa-kapitalismens-nodvandiga-moraliska-forfall.htm

http://jimmysand.com/en-moralisk-politik/

http://flyktlinjer.blogspot.se/2013/01/doping-fusk-politik-och-valutakrig.html

http://tradgardenjorden.blogspot.se/2012/08/ekonmisk-rationalitet-representerar.html