Läste i bladet i morse en mycket intressant artikel där ordföranden för Svenskt Näringsliv, Kenneth Bengtsson, går till skarpt angrepp mot arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och alliansregeringen överlag. Han säger rätt ut att den misslyckats med sin politik att få unga i arbete. Han är också förbannad på regeringen som skyller misslyckandet på företagens ovilja att anställa unga.
”De verkar leva i en förenklad värld”, uttrycker han det.
Intressant att notera är också Kenneth Bengtssons svar på frågan om vad regeringen borde göra för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Ungdomslöner nämns INTE bland åtgärder han rekommenderar utan istället en bättre fungerande arbetsförmedling och bättre matchning mellan utbildning och näringsliv. Samtidigt som arbetslösheten är konstant hög har företagen problem att rekrytera i vissa branscher och yrkesgrupper.
Det där med utbildning borde ju peka mot Jan Björklund. Han kanske bör koncentrera sig på rätt saker i fortsättningen istället för kvarsittningar, betyg i uppförande och slöjförbud. Men han har ju alltid levat i en egen, förenklad värld.
Det börjar bli ganska prekärt nu för regeringen när båda arbetsmarknadsparter dömer ut deras jobbpolitik.
Andra blogginlägg om artikeln och ungdomsarbetslöshet:
http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2012/04/en-sagning-av-regeringens-jobbpolitik.html
http://rodaberget.wordpress.com/2012/04/12/foretagen-sagar-regeringens-jobbpolitik/
Visar inlägg med etikett jobbpolitik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jobbpolitik. Visa alla inlägg
torsdag 12 april 2012
torsdag 29 mars 2012
Annie Lööf fablar om ingångslöner – borde satsa på förnybart istället
Läser i bladet att centerledaren Annie Lööf fablat om ingångslöner. Konjunkturinstitutets hypotetiska resonemang och siffror använder hon som vore de siffror över något som faktiskt har skett. En ren och skär lögn med andra ord. Det arbetsmarknadspolitiskt fina i kråksången med låga ingångslöner ska med denna lögn bevisas är tanken. Hon får rött ljus i SvD:s faktakoll. Det imponerar nog inte på väljarkåren.
Centerpartiet borde istället blåsa liv i sin gamla profil som miljömedvetet borgerligt parti och som kärnkraftsmotståndare. De skulle då dessutom kunna kombinera denna miljöprofil med genuint fräscha idéer för att skapa jobb. Lööf skulle då kunna peka på faktiska siffror från Tyskland där satsningen på förnybar energi har skapat tusentals nya arbetstillfällen. Marknaden där har fördubblats sedan 2004 och det modiga tyska beslutet att skrota kärnkraften kommer naturligtvis att driva på utvecklingen ytterligare. Om detta står inte så mycket att läsa i etablerade media. Det får man gräva fram i bloggarsfären, närmare bestämt på Supermiljöbloggen där Lorentz Tovatt framhållit detta.
Det framställs alltid som att hela Sverige kommer att gå under om kärnkraften läggs ned. I Tyskland har man däremot en offensiv inställning och har fått igång en kraftigt växande arbetsmarknad inom förnybar energi på kort tid. Där riskerar nu Sverige att hamna långt efter. Det är egentligen ganska märkligt. Att Centerpartiet inte lyfter fram en sådan satsning som en frontfråga är också ganska märkligt. En satsning på utveckling av förnybar energiproduktion är något som kan locka fram verkligt entreprenörskap – som ju brukar vara så poppis hos Centerpartiet – och skapa nya, meningsfulla och viktiga jobb för tusentals personer. Förutom att det dessutom underlättar för oss att ställa om från olje- och kärnkraftsberoende.
Men istället kommer Lööf dragande med låga ingångslöner och tar till fabricerade sanningar för att försöka övertyga om att det skulle vara en framgångsrik jobbpolitik. Nej, här ger jag ett fräscht tips till Centerpartiet. Överge det där tramset med ingångslöner och ungdomslöner och titta istället på det stora grannlandet i söder. Där finns verkliga, faktiska siffror som visar riktiga ökningar av jobbtillfällen i en viktig sektor som hela världen förr eller senare kommer att vara tvungna att satsa på. Tyskarna ser ut att bli ledande. Sverige däremot ser ut att bli ifrånsprunget. För här är politikerna fullt upptagna med att sänka löner.
Är det inte dags att vakna nu, Annie!? Förresten, väck Löfven också!
Andra bloggare om Centerpartiet och regeringens misslyckade jobbpolitik:
http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2012/03/om-foljderna-av-idetorkan-hos.html
http://hogbergstankar.blogspot.se/2012/03/det-saknas-naring-till-jobbpolitken.html
http://schlaug.blogspot.se/2012/02/hej-liberal-del-1-har-har-ni-ocksa.html
Centerpartiet borde istället blåsa liv i sin gamla profil som miljömedvetet borgerligt parti och som kärnkraftsmotståndare. De skulle då dessutom kunna kombinera denna miljöprofil med genuint fräscha idéer för att skapa jobb. Lööf skulle då kunna peka på faktiska siffror från Tyskland där satsningen på förnybar energi har skapat tusentals nya arbetstillfällen. Marknaden där har fördubblats sedan 2004 och det modiga tyska beslutet att skrota kärnkraften kommer naturligtvis att driva på utvecklingen ytterligare. Om detta står inte så mycket att läsa i etablerade media. Det får man gräva fram i bloggarsfären, närmare bestämt på Supermiljöbloggen där Lorentz Tovatt framhållit detta.
Det framställs alltid som att hela Sverige kommer att gå under om kärnkraften läggs ned. I Tyskland har man däremot en offensiv inställning och har fått igång en kraftigt växande arbetsmarknad inom förnybar energi på kort tid. Där riskerar nu Sverige att hamna långt efter. Det är egentligen ganska märkligt. Att Centerpartiet inte lyfter fram en sådan satsning som en frontfråga är också ganska märkligt. En satsning på utveckling av förnybar energiproduktion är något som kan locka fram verkligt entreprenörskap – som ju brukar vara så poppis hos Centerpartiet – och skapa nya, meningsfulla och viktiga jobb för tusentals personer. Förutom att det dessutom underlättar för oss att ställa om från olje- och kärnkraftsberoende.
Men istället kommer Lööf dragande med låga ingångslöner och tar till fabricerade sanningar för att försöka övertyga om att det skulle vara en framgångsrik jobbpolitik. Nej, här ger jag ett fräscht tips till Centerpartiet. Överge det där tramset med ingångslöner och ungdomslöner och titta istället på det stora grannlandet i söder. Där finns verkliga, faktiska siffror som visar riktiga ökningar av jobbtillfällen i en viktig sektor som hela världen förr eller senare kommer att vara tvungna att satsa på. Tyskarna ser ut att bli ledande. Sverige däremot ser ut att bli ifrånsprunget. För här är politikerna fullt upptagna med att sänka löner.
Är det inte dags att vakna nu, Annie!? Förresten, väck Löfven också!
Andra bloggare om Centerpartiet och regeringens misslyckade jobbpolitik:
http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2012/03/om-foljderna-av-idetorkan-hos.html
http://hogbergstankar.blogspot.se/2012/03/det-saknas-naring-till-jobbpolitken.html
http://schlaug.blogspot.se/2012/02/hej-liberal-del-1-har-har-ni-ocksa.html
måndag 19 mars 2012
Bevare Finland för arbetslinjen
I dagens SvD utropar Maria Ludvigsson i sin ledare att ”Jobbskatteavdrag på export göder vårt ego”. Hon har lyssnat på radio och hört en finsk nationalekonom som gillar arbetslinjen. Häftigt värre. Nu är Sverige förebilder för världen, tycker Ludvigsson, och föreslår en slogan; ”Stockholm – the working capital of Scandinavia”.
Kan inte påstå att mitt ego stärks särskilt av att höra att en finsk nationalekonom vill föra över alliansens arbetslinje-politik till Finland. Juhani Vartiainen har jobbat i Sverige i 10 år. Tidigare på LO men senast på Konjunkturinstitutet under regeringen. Han vill alltså att Finland ska göra åtstramningar av socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar och införa jobbskatteavdrag.
Det som ledaren i SvD inte refererar från radions God morgon världen (P1) är att vart fjärde hushåll i Finland uppger att de har svårt att betala räkningar. Dessutom att sjukförsäkringen gäller i 300 dagar, ungefär som i Sverige. Vidare att A-kassan är mer frikopplad från fackligt medlemskap än i Sverige. Inte heller att grundbeloppet de arbetslösa har rätt till är drygt 1000 kronor lägre än i Sverige.
”När folk tvingas ut på arbetsmarknaden genom en sån här lite hård arbetsutbudspolitik då blir det förstås alltid initialt problem”, säger Vartiainen i radiointervjun, men att nationalekonomer som han vet att på lång sikt när arbetsutbudet ökar kommer jobben. Det är bara att vänta i några år, menar han.
Problemet är bara att arbetslinjen har varit regeringens käpphäst sedan 2006 och den är uppenbart misslyckad när det gäller att skapa jobb. När det gäller att skapa klyftor har den däremot varit framgångsrik.
Enligt regeringens (Arbetsmarknadsdepartementet) egna PM 2012-03-16 kan kurvorna följas från 2001 till 2012. De skvallrar om arbetslinjens misslyckande.
Sysselsättningsgraden var 2006 ca 65 % och nu 2012 (februari) ligger den på 64,5 %.
Arbetslösheten var 2006 7,5 % och ligger nu 2012 på 7,8 %.
Inte särskilt övertygande siffror om man vill argumentera för något som heter arbetslinjen. Däremot har klyftorna ökat. Bilderna på soppköer i Stockholm har upprört många men är bara en visualisering av det som undersökning efter undersökning visar. Nämligen att de som inget jobb har blir allt fattigare och får det allt svårare.
Det gäller tydligen i Finland också. En annan sak Ludvigsson i SvD valde att inte beröra från radioprogrammet hon refererade till. Volontärerna på Kafé Sympis i Gårdsbacka utanför Helsingfors som försöker lindra för de som har ont om pengar vittnar om stor ökning i tillströmningen av hungriga som vill äta deras billiga grötfrukost.
Bevare Finland för arbetslinjen!
Kan inte påstå att mitt ego stärks särskilt av att höra att en finsk nationalekonom vill föra över alliansens arbetslinje-politik till Finland. Juhani Vartiainen har jobbat i Sverige i 10 år. Tidigare på LO men senast på Konjunkturinstitutet under regeringen. Han vill alltså att Finland ska göra åtstramningar av socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar och införa jobbskatteavdrag.
Det som ledaren i SvD inte refererar från radions God morgon världen (P1) är att vart fjärde hushåll i Finland uppger att de har svårt att betala räkningar. Dessutom att sjukförsäkringen gäller i 300 dagar, ungefär som i Sverige. Vidare att A-kassan är mer frikopplad från fackligt medlemskap än i Sverige. Inte heller att grundbeloppet de arbetslösa har rätt till är drygt 1000 kronor lägre än i Sverige.
”När folk tvingas ut på arbetsmarknaden genom en sån här lite hård arbetsutbudspolitik då blir det förstås alltid initialt problem”, säger Vartiainen i radiointervjun, men att nationalekonomer som han vet att på lång sikt när arbetsutbudet ökar kommer jobben. Det är bara att vänta i några år, menar han.
Problemet är bara att arbetslinjen har varit regeringens käpphäst sedan 2006 och den är uppenbart misslyckad när det gäller att skapa jobb. När det gäller att skapa klyftor har den däremot varit framgångsrik.
Enligt regeringens (Arbetsmarknadsdepartementet) egna PM 2012-03-16 kan kurvorna följas från 2001 till 2012. De skvallrar om arbetslinjens misslyckande.
Sysselsättningsgraden var 2006 ca 65 % och nu 2012 (februari) ligger den på 64,5 %.
Arbetslösheten var 2006 7,5 % och ligger nu 2012 på 7,8 %.
Inte särskilt övertygande siffror om man vill argumentera för något som heter arbetslinjen. Däremot har klyftorna ökat. Bilderna på soppköer i Stockholm har upprört många men är bara en visualisering av det som undersökning efter undersökning visar. Nämligen att de som inget jobb har blir allt fattigare och får det allt svårare.
Det gäller tydligen i Finland också. En annan sak Ludvigsson i SvD valde att inte beröra från radioprogrammet hon refererade till. Volontärerna på Kafé Sympis i Gårdsbacka utanför Helsingfors som försöker lindra för de som har ont om pengar vittnar om stor ökning i tillströmningen av hungriga som vill äta deras billiga grötfrukost.
Bevare Finland för arbetslinjen!
fredag 27 januari 2012
Regeringens jobbpolitik - främst för regeringen
Fick syn på en liten TT-notis häromdagen där arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) vädjar till företagen att anställa fler... för regeringens skull!?
Uttalandet skulle nästan vara lite gulligt om det inte vore för problemets inneboende allvar. Arbetslinjen har kraschat och desperationen sprider sig i leden. Över 20 % av landets ungdomar står utan jobb. Att vädja till arbetsgivare att anställa verkar alltså inget märkligt i sig, men för "att hjälpa regeringen"?
Det viktigaste för arbetsmarknadsministern är alltså inte att säkra jobb utan att säkra regeringsmakten för Moderaterna. Frågan är vad som händer om de hamnar i opposition efter nästa val? En uppmaning till arbetsgivarna att sluta anställa...för oppositionens skull?
Att det "nya arbetarpartiet" ägnat sig åt röstmaximering är väl ingen hemlighet men det är sällan man ser det så här öppet uttryckt. Hade Juholt uttalat sig på motsvarande sätt hade media jagat honom med blåslampa för att få ett förtydligande.
Var är rubrikjägarna nu?
Uttalandet skulle nästan vara lite gulligt om det inte vore för problemets inneboende allvar. Arbetslinjen har kraschat och desperationen sprider sig i leden. Över 20 % av landets ungdomar står utan jobb. Att vädja till arbetsgivare att anställa verkar alltså inget märkligt i sig, men för "att hjälpa regeringen"?
Det viktigaste för arbetsmarknadsministern är alltså inte att säkra jobb utan att säkra regeringsmakten för Moderaterna. Frågan är vad som händer om de hamnar i opposition efter nästa val? En uppmaning till arbetsgivarna att sluta anställa...för oppositionens skull?
Att det "nya arbetarpartiet" ägnat sig åt röstmaximering är väl ingen hemlighet men det är sällan man ser det så här öppet uttryckt. Hade Juholt uttalat sig på motsvarande sätt hade media jagat honom med blåslampa för att få ett förtydligande.
Var är rubrikjägarna nu?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)