Kärrtorp skänkte en gnutta hopp!

Vi var många som marscherade genom Kärrtorp igår. Mellan 16-20.000 uppgavs det. Det kändes oerhört bra. Mina farhågor om en manifestation kapad av toppolitikerna kom helt på skam då talarna alla hade anknytning till området kring Kärrtorp. Politikerna marscherade sida vid sida med alla oss andra. En mycket hedersam gest som jag måste ge en särskild eloge för. Inga storartade tal och försök att ta över föreställningen utan en markering av enighet i motståndet mot rasism och, faktiskt… gemenskap.

Hela manifestationen andades gemenskap. Det kan låta sentimentalt men det var just vad jag kände där i ledet. Demonstrationen var ovanligt tyst, slog det mig också. En eller annan paroll förekom men de flesta gick med ett sorts värdigt lugn genom lilla Kärrtorp och markerade med sin närvaro avståndstagande mot den avskyvärda nazismen. Därigenom också markerande detta gemensamma, oavsett disparata ståndpunkter i politiska sakfrågor i övrigt. Det kändes faktiskt också mycket bra. Ingen (i stort sett) grupp försökte ”kapa” tillställningen och göra den till sin egen med egna politiska paroller.

Det var också värmande att se de boende i Kärrtorp sluta upp längs vägen. En vithårig äldre dam vinkade glatt från sitt fönster och i andra fönster och på balkonger i hyreslängorna vi passerade stod människor vars ursprungliga hemorter finns på mängder av ställen runt jorden. Just igår kändes det starkare än annars att vi ändå alla är en del av det svenska samhällsbygget. 

De enda av riksdagspartierna som inte ville vara med och göra den här markeringen var alltså Sverigedemokraterna. Därmed har de gjort sin markering. Hellre ställa sig utanför resten av Sverige och liera sig med nazister än visa avståndstagande till deras våldsamheter och hat. Bra att veta inför valet.

Men det allra bästa vore väl om SD kunde gilla läget – detta är Sverige idag - gräva ned sina järnrör och svälja sin rädsla för omvärlden, bli SANT Sverigevänliga och ansluta till den gemenskap som Kärrtorp-manifestationen blev ett uttryck för. Då kan vi alla gemensamt, genom saklig argumentation utan hat och misstänksamhet mot den andre, kanske arbeta för att göra Sverige till ett ännu bättre land att leva i.

Det låter säkert som en naiv hoppfullhet. Men jag är lite trött på allt hat, att vara pessimistisk och orolig för framtiden. Så nu i juletid, stärkt av upplevelsen i Kärrtorp, unnar jag mig att känna en gnutta framtidshopp.

GOD JUL!

 

Linje 17 kapad ?

Imorgon ser det ut att bli en mångtusenhövdad skara som deltar i manifestationen mot nazism och rasism i Kärrtorp med anledning av attacken mot förra veckans demonstration där, arrangerad av nätverket Linje 17. Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna (SD) skickar höga företrädare för att delta.

Jag har lite svårt att skaka av mig känslan av att hela evenemanget är kapat av partierna för att ge dem tillfälle att pråla ikapp med julgranarna dagarna innan valåret inträds. Risken för allsångsledare (”We shall overcome”) har därmed ökat betydligt. Jag ska dock försöka se det positivt och som en markering av en djupt känd avsky för fascism och rasism. 

Betydligt värre är att SD helt klart försöker göra poäng på att de inte tänker delta. I gårdagens SvT-nyheter (både Rapport och Aktuellt) fick deras Björn Söder förklara att de visst kunde tänkt sig att vara med om inte vänsterradikala AFA deltagit. Varpå SvT-reportern i nästa klipp ställer frågan till moderaten Kent Persson varför Moderaterna ställer upp i en demonstration där ”militanta organisationer på vänsterkanten” deltar. Persson gav det goda svaret att de betraktar manifestationen som opolitisk och att det är viktigt att markera sitt eget ställningstagande emot nazism och rasism. Svaret reflekterar tillbaka till frågeställaren. SvT gav inga motfrågor till Björn Söder utan sprang istället raka vägen till Moderaterna och ställde frågor som gick i linje med SD:s mediestrategi. Ganska anmärkningsvärt egentligen. För övrigt av samma nyhetsredaktion som förra veckan beskrev nazistattacken mot demonstrationen i Kärrtorp som att den ”urartade”. En följdfråga till Björn Söder kunde istället ha varit om det inte helt enkelt är så att SD inte anser det viktigt eller ens önskvärt att markera mot rasism och nazism och att detta med AFA bara är den perfekta ursäkten för att slippa torgföra det verkliga skälet?

Jag läser också S-bloggaren Johan Westerholms (Mitt-i-steget) inlägg där han hävdar att han kommer att delta i Kärrtorp imorgon men med villkor ställt mot AFA och andra vänsterradikaler. Han oroar sig istället för att manifestationen ska kapas av dessa. Det förefaller som om fokus på flera sätt börjat förflyttas i en riktning bort från arrangörernas. Nämligen en ”bred antirasistisk manifestation med lokalt fokus”.

Låt oss hoppas att det blir en sådan och att vi slipper våld från någon part... och att vi slipper sjunga för en allsångsledande integrationsminister.

Att vi slipper se Jimmie Åkesson i ledet är dock en bra början.