Gott Nytt År Miljöpartiet!

År 2011 tar nu de sista flämtande andetagen och det är dags att summera och blicka in i framtiden.

Miljöpartiet går framåt i väljarbarometrarna, en undersökning av bloggar och artiklar visar att partiet får flest positiva omdömen, alla vill vara kompis med oss. Allt borde vara frid och fröjd. Ett nytt partiprogram ska skrivas 2012 och det är viktigt att fundera ordentlig över vilken väg som stakas ut och hur målen ska nås.

Året som gått har också Miljöpartiet närmat sig regeringspartierna, inte minst Moderaterna, med små men bestämda steg. Det röd-gröna samarbetet har lämnats, ett migrationspolitiskt regeringssamarbete har inletts. Gustav Fridolin har uttalat skepticism angående arbetstidsförkortning och den nye ekonomiske talespersonen Per Bolund har öppnat för diskussion om överskottsmålen. Frågan är om det är steg i rätt riktning?

Jag ser den stora frågan att ta sig an framöver att med olika medel ta Sverige ut ur tillväxtberoendet och investera i en mer hållbar ekonomisk struktur och framför allt göra stora infrastruktursatsningar som kommer att bli kostsamma initialt men ge stora vinster i framtiden, inte bara för miljön.

Det lär emellertid krävas en hel del politisk kraft och vilja och tillförsel av ekonomiska medel för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Att nedmontera kärnkraften och bygga upp ny klimatneutral energiproduktion och satsa på energibesparande åtgärder, att satsa på järnväg, utveckla system för alternativa drivmedel för biltrafiken etc. etc.

Därtill kommer arbetstidsförkortning som inte bara tillför livskvalitet för människor utan också, vilket är alltmer klarlagt, har positiva effekter för klimatpolitiken.

Att det röd-gröna samarbetet avslutades ser jag som naturligt. Det var ett valsamarbete och inget att bygga oppositionspolitik på. Det migrationspolitiska regeringssamarbetet kan försvaras med att en dålig politik görs mindre dålig. Men min förhoppning är att anpassningen till marknadsliberalerna och tillväxtfascisterna stannar vid detta.

De kraftfulla åtgärder för att komma framåt med en miljövänlig politik, som jag hoppas att Miljöpartiet kommer att förorda i det nya programmet, kräver ett långsiktigt partnerskapande. Med detta i siktet förefaller det tämligen fruktlöst att söka vänner i den nuvarande regeringen. Om bara socialdemokraterna får ordning på torpet och V är klokt nog att välja Jonas Sjöstedt som ledare så borde det snart visa sig vilka som är de lämpligaste bäddkamraterna för Miljöpartiet inför nästa val.

Ett nytt år står för dörren. Dags att summera och att tänka på framtiden. Gott Nytt År Miljöpartiet! Jag hoppas vi kan tänka längre än till nästa väljarundersökning.