tisdag 31 juli 2012

Gentrifiering och gettofiering


Jag läser i bladet att segregationen ökar. De rika klumpar ihop sig i innerstaden och ett antal andra stadsdelar medan de fattigaste samlas i ett antal förorter. En ny undersökning genomförd av Stockholms stad/Sweco visar dessutom att de rikaste stadsdelarna har blivit ännu rikare och de fattigaste ännu fattigare sedan 1991. 

Egentligen inte särskilt förvånande. Som kulturgeografen Roger Andersson (Uppsala Universitet) säger i artikeln har gentrifieringen accelererat de senaste 20 åren och han pekar på ombildningarna av hyresrätter som främsta orsak.

Intressant att notera är emellertid denna tendens till rikemanscluster. Enligt sociologen Jonas Lindström (Södertörns Högskola) har adressen blivit en allt viktigare statusmarkör och höginkomsttagare ratar områden där de riskerar att få samsas om utrymmet med låginkomsttagare. Priset på huset eller lägenheten kan ju gå ned med allt för mycket pöbel runt omkring. 

Man ser alltså tydliga tendenser till en gettofiering. Dock av en art som det inte talas så mycket om. Redan 1975 formulerade Ingvar Carlsson, den gamle socialdemokraten och då bostadsminister, lite av valfrihetens problematik när han vid SABO-kongressen konstaterade att ”de lediga lägenheterna återfinns i allt för stort koncentrat på vissa orter i vissa bestämda områden” och att det ibland berodde på att ”människorna utnyttjat den nya valfriheten på bostadsmarknaden till att flytta från vissa bestämda områden” vilket ledde till att ”de lediga lägenheterna upphört att vara en garanti för valfriheten”. De som kunde välja med plånboken valde redan då att lämna miljonprogramsområden för lite finare adresser. Omvandlingen av hyresrätter i framför allt innerstaden har öppnat upp för en acceleration av denna långa process. 

Vad säger då Joakim Larsson, moderat ytterstadsborgarråd? Jo han verkar bekymrad. Han vill ha en blandning av boendeformer i varje stadsdel. Eftertankens kranka blekhet måhända? Han hoppas att fler hyresrätter ska ombildas till bostadsrätter i de fattigare förorterna. Det är ett av huvudsyftena (tror jag) med Järvalyftet. Det vill säga att göra Tensta/Rinkeby hippt och locka fler höginkomsttagare att flytta dit. Det går sådär, kan man säga. 

Så värst mycket fler idéer verkar han inte ha. Det är lite förvånansvärt eftersom det finns tankemodeller att ta efter på regeringshåll, hos allianspartikollegorna Folkpartiet exempelvis. Erik Ullenhag lanserade ju i våras idén att sänka ersättningen för nyanlända invandrare som tackar nej till jobb på annan ort. Han sa då att han inte ville avskaffa ebo-lagen, som överlåter val av bostadsort till invandraren, men att han vill ”skapa verktyg för att styra bosättningen”. 

Det där är ju intressant. Verktyg för att styra bosättningen är ingen dum idé. Man skulle ju kunna höja skatten för dem som väljer att flytta till områden som har högre medelinkomst än stadens genomsnitt. 

Eller varför inte satsa på kommunala bostadsbolag i innerstäderna exempelvis? De skulle ju kunna verka som bromskloss för utvecklingen med en massa rikingar som bara väljer och väljer. Dessa bolag skulle ju sedan kunna drivas av annat än vinstintresse, exempelvis allmänintresse, och hålla hyror på en rimlig nivå och fungera som riktmärke för den privata hyressättningen. Låt oss kalla det för allmännyttan. De här bolagen skulle ju också kunna se till att nyproduktion styrdes till områden där det är för dålig blandning, det som ytterstadsborgarrådet säger sig vilja ha...

Redan uppfunnet? Sålts ut? Inte längre norm? Hmm... tänkte inte på det.